: Denon PMA-1600NE

Denon PMA-1600NE ser ut som en klassisk modell från tiden när japanerna härskade över hifi-världen och verkligen kunde det där med att bygga silverblänkande förstärkare. Fronten domineras av en kolossal volymratt och allt verkar så välbekant tryggt att man inte kan låta bli att gilla det. Utöver en volymratt pryds fronten av bas- och diskantkontroller, balans och ingångsväljare. Två små knappar stänger av digitaldelen respektive kopplar förbi tonkontrollerna. Vald ingång visas i en tydlig och lättläst display.

På baksidan hittar man två uppsättningar stabila, guldpläterade högtalarterminaler samt en komplett uppsättning analoga och digitala ingångar. Plus en skivspelaringång med MC-förstärkare och en USB-port så att förstärkaren kan använda en dator som signalkälla. På så sätt kan man till exempel lyssna på streaming från Tidal eller Spotify i högsta kvalitet. All digital signalbehandling görs för övrigt i 32-bitars upplösning.

Det finns ingen subwoofer-utgång, sådant tjafs fanns inte på 70-talet. Däremot finns det något jag inte har sett på länge: ett par Rec Out-kontakter för kassettdäck! Observera också att de två högtalarterminalerna alltid är inkopplade samtidigt. Praktiskt för bi-wiring, men inte om man vill kunna välja mellan två par högtalare.

När Denon nu har satsat på att ”reboota” den klassiska stereoförstärkaren från sjuttiotalet så är det kanske inte så konstigt att den inte har någon form av trådlös funktion. Vill du ha Bluetooth, Spotify Connect eller nätradio så får du köpa en mottagare och koppla in den till förstärkaren. Denon säljer sådana också, och väljer du någon av dem så kan fjärrkontrollen styra den.

Som i den klassiska förebilden har Denon inte varit snåla med godsaker på insidan. PMA-1600NE är en klass AB-förstärkare, vilket är en princip som använts i många årtionden. Även nätdelen är konstruerad som man gjorde på stereons storhetstid: med en rejäl transformator och lika rejäla kondensatorer. Inga switch-mode-nymodigheter här inte!

Man får därför hugga i ordentligt när de nästan 20 kilona ska lyftas ur kartongen och bogseras på plats. Det här är en av de tyngsta 70-wattarna vi haft besök av på länge. Det bådar gott för strömkapaciteten och därmed draget i musiken. Att det finns muskler i PMA-1600NE vittnar även effektspecifikationen i 4 ohm om: den är precis dubbelt så hög som i 8 ohm, alltså 140 watt. Så ska det se ut!

Ljudet
En allt större del av de förstärkare som dyker upp i testrummet är av klass D-typ, som ger massor av watt för förhållandevis lite pengar samt hög effektivitet. Och även om varje klass D-förstärkare är unik så kännetecknas de i allmänhet av en övervägande neutral eller lite kylig ljudbild.

Klass AB-förstärkaren PMA-1600NE är en helt annan historia. Från första takten möter man en varm och behaglig ljudbild. Inte så att ljudet är mörkt. Röster får bara en lite djupare och varmare glöd, och rytmsektionen tightar till sig en smula när man lyssnar genom Denon-förstärkaren.

PMA-1600NE är på det stora taget i sitt esse med rytmisk musik. Ginger Bakers och Jonas Hellborgs ”Time be Time” från albumet Middle Passage får automatiskt foten att börja trampa takten. Även mer elektroniska rytmer tjänar på den stabila, fasta tyngden. Aubney Parks version av ”I Am Stretched on Your Grave” är fylld av märkliga, syntetiska ljud. Men oj, vad det svänger!

Spelstilen är oerhört engagerande rakt igenom. När sångaren eller musikerna är nära i inspelningen så kommer vi VÄLDIGT nära, och ljudet kommer fram helt och hållet ur högtalarna. Ur den synvinkeln är den helt olik NAD C388, som också är en stereoförstärkare med klassiskt utseende. De båda kostar ungefär lika mycket men har olika ljudfilosofi. Där Denon är varm och engagerande är NAD analytisk och neutral. Och där Denon är framåt i sin presentation satsar NAD på att ge en illusion av djup i ljudbilden.

Slutsats
Om du gillar rockmusik och vill ha den serverad rent och högt så är Denon PMA-1500NE ett av de mest prisvärda alternativen just nu. Lustigt nog ännu mer än NAD C388, som vi testade i förra numret. Annars var ju NAD-förstärkare nästan obligatoriska i tonårsrummen på 1980-talet, gärna kopplade till ett par Cerwin-Vega-högtalare.

I dag tycks rollerna vara omvända och NAD kommer först när det gäller klassisk musik och exakt återgivning av konsertsalskänslan. Vill du däremot gotta dig i varmt och skönt sällskap och få musiken serverad levande, intimt och nära inpå hemma i vardagsrummet så ska du välja Denon. På pluskontot står också att det både finns en lysande DAC och ett lika fint RIAA-steg – som till och med klarar moving coil-pickuper – för vinylfantasterna.

Visst kan du hitta liknande egenskaper i förstärkare från Hegel eller Rotel, men då får du hosta upp ett par tusenlappar till.