: D/A-omvandlare Primare DAC 30

Primare har enligt mitt tycke gjort något rätt intressant de senaste par åren. De har lyckats med konststycket att transformera en komplett, väletablerad och mycket kritikerrosad produktlinje till en helt ny. Designmässigt är de nya serierna i rak linje med de föregående, men nu är apparaterna med helt ny typ av både teknik och approach.

Och enligt mitt tycke också bättre, vilket torde ha framgått av mina tester av I32/CD32 och I22/CD22.

Bygger på BD32
Testobjektet denna gång är deras nya DAC 30. Det är en separat DAC i firmans välkända och enligt mitt tycke rasande läckra yttre design, som enligt Primare själva är ”designed to render the best possible audio quality from computer-based high resolution music files, upgrade existing high-end players like the CD31 and transform the sound of set-top boxes and games consoles”. Det är ju hela tre saker på en gång, som det hette i Kinderägg-reklamen…

Och de har inte sparat på den tekniska delen i apparaten, man har absolut gjort vad man kunnat för att inte ta några genvägar. DAC 30 bygger till stor del helt enkelt på den utmärkta ljuddelen i firmans Blu-ray-spelare BD32, vars videodel i det stora hela kommer från Oppo – endast det bästa är gott nog – men där man lagt ett stort jobb på att utveckla en ljudsida som skulle stå i paritet med den utmärkta videosidan.

Det betyder bland annat att nykomlingen både är helt balanserad och kör 24 bit/192 kHz. Det gör den faktiskt hela tiden, då varje inkommande signal uppsamplas med en SRC 4392 asynkron sample rate converter. Själva omvandlarchipet är en Crystal DSD DAC CS4398 och analogsidan använder Burr-Brown 2134 op-ampar, kondensatorer från WIMA och EPCOS samt MELF-motstånd. Tillika har man lagt ner mycket jobb på strömförsörjningen, med bland annat separata försörjningar för analogt och digitalt placerade på separata kretskort.

Det maskinen inte har är en volymkontroll så att den kunde använts som digitalt försteg, något man kanske gärna hade sett. För med en sådan blir apparaten extra användbar för den som inte har några analoga källor. Det finns fem relästyrda ingångar: en USB, en balanserad och tre RCA/Toslink. Du väljer ingång med lätta knapptryck eller via Primares universalfjärr, det är så enkelt det kan bli. DAC:en känner av ingångssignalens samplingsfrekvens som indikeras av lampor på fronten.

Ingen möda har alltså sparats. Men har det gett resultat?

Inte så enkelt
Att testa en DAC är faktiskt inte helt så enkelt som det låter. Det finns många DAC:ar, från få pengar till no-limits, och de flesta brukar lätt kunna medföra en hörbar uppgradering från den dator, cd-spelare eller annan digital källa du normalt kopplat analogt till din förstärkare. Bara det att koppla in en separat DAC brukar alltså ge positivt resultat.

Men även om skillnaderna mellan DAC:ar inte är lika direkt påtagliga som de exempelvis är hos högtalare, så finns de onekligen där. Speciellt blir det uppenbart över tid – man lyssnar helt enkelt mer när det låter bättre.

Bland DAC:ar är det dock så att för att riktigt kunna dra fördel av det som din DAC kan, bör den gärna ha lekkamrater av samma ljudmässiga dignitet – minst. Det betyder absolut inte att en billig DAC inte kan ge en förbättring även i en riktigt bra anläggning. Allt beror ju på vad man häller in i den.

Och här ska det inte råda några tvivel, DAC:ar har generellt blivit kolossalt mycket bättre på senare år. Det var faktiskt först när tillverkarna började koncentrera sig ordentligt på DAC:en, jitterproblem, signalöverföring och annat som digitalljudet på allvar började närma sig det gamla hederliga vinylljudet.

Klarhet, denna klarhet
Men tillbaka till DAC 30. Det första som slår en som lyssnare är klarheten. Och djupet. Egentligen två av de väsentliga kriterier jag alltid efterlyser i alla komponenter jag testar. Klarhet och djup hör till de parametrar som bär störst ansvar för om den återgivning du får kan ta dig in i musiken på det sätt som jag menar gör att komponenterna positivt skiljer sig från mängden. Det gör också att apparaten bjuder på en ljudbild som känns obegränsad i alla led. Med det menar jag att det är musiken och inspelningen som bestämmer storleken på ljudbilden, inte apparaten. Det är en mycket fin egenskap.

Med min måttstock betyder det att Primare DAC 30 från första pip talar om att den är en verkligt bra DAC, en DAC som du har lust att lyssna på musik med. Det är egentligen rätt intressant, det tar ofta inte många sekunder innan det går att höra om en produkt är riktigt spännande. Jag testade nyligen en liten högtalare från Pioneer som också direkt sade: ”lyssna till mig, jag har något att bjuda på”. Likadant är det med Primare DAC 30.

Hoppsan, brukar det då stå i mina anteckningar, jag tillåter mig gärna att överraskas. I motsats till en del andra, främst amerikanska och engelska recensenter börjar jag med att ta reda på vad apparaterna är bra på och inte på att leta fel. Det är faktiskt mycket roligare att gå in till ett test med en positiv inställning till sitt jobb. Det betyder också att ett test för mig alltid startar med helhetsupplevelsen.

Vad angår denna helhetsupplevelse klarar sig DAC 30 synnerligen bra. Den spelar engagerande, med en stor och mycket tredimensionell ljudbild och med verkligt gott om detaljer. En torr, stum, dubbeltrampad bastrumma som på Scritti Polittis låt The First Goodbye låter klockren och alla ljud sitter på sina rätta platser. Det låter onekligen riktigt rätt via DAC 30 och förvånansvärt mycket samma typ av själ och känsla i återgivningen som via min mångdubbelt dyrare Bladelius Gondul.

Spelar jag jazzversioner av Abbalåtar, alltså skivan Same tree different fruit med Anders Wihk, Steve Gadd och Svante Henryson, så låter både pianoanslag och pianoklangen som helhet väldigt naturligt och även med den ljudmässiga storlek jag hoppas få när jag lyssnar. De tre instrumenten får en behandling värdig de intressanta arrangemangen av Björn & Bennys musik. Jag trodde aldrig jag skulle komma att gilla sådana här musikprojekt, men det här är bra.

Högkvalitetsmaskin
Primare har nått mycket långt med DAC 30. Det är helt enkelt en högkvalitetsmaskin, både kvalitetsmässigt och ljudmässigt. Klarheten och djupet i återgivningen är berömvärd och helheten är ypperlig med tanke på priset. Att den dessutom är enkel och välfungerande – plus snygg – gör det till en absolut toppkandidat i prisklassen.