Buchardt Audio är en liten dansk högtalartillverkare. Företaget har faktiskt bara en enda heltidsanställd, nämligen Mads Buchardt som också gett namn åt produkterna. Och i dagsläget har företaget bara två produkter: S200 och S300, som båda är kompakta, tvåvägs stativ/bokhyllehögtalare. Första gången jag lyssnade på den minsta modellen, S200, var på Hi-Fi Surround 2014-mässan, där de små debutanterna var ett av dragplåstren. Ett test bokades snabbt in och Ljud & Bild är första mediet som har fått en möjlighet att testa S200. Vi har spelat på en prototyp, men bortsett från detaljer i utförandet är den helt identisk med högtalaren som går att köpa från och med januari 2015.
Finish och placering
S200 är en tvåvägshögtalare med 1-tums diskant och 5-tums bas/mellanregister på fronten. På baksidan finns, förutom terminalerna, två 5-tums slavbasar som ger ett tillskott i längst ner. Utförandet är en silkesmatt vit lack, men detta var som sagt en prototyp som exempelvis inte hade någon tygfront.
Med framsidemått på bara 31 x 16 cm och ett djup på 24 cm är S200 lätt att möblera med. Vi lyssnade med den placerad på Buchardt Audios egna högtalarstativ, men den går också att ställa i en bokhylla. Eftersom slavbasarna pekar bakåt behövs det ett par centimeter luft runt högtalaren, men mer än så behövs inte enligt konstruktören. Bokhylleplacering ger dock ett betydligt lyft till den redan kraftfulla basen.
Subbas behövs inte
Det man först lägger märke till är basen. Det beror inte på att det är något fel på de övriga tonregistren – långtifrån. Men med en kabinettvolym på knappt åtta liter är förväntningarna på basregistret lågt ställda. De flesta högtalare av den här storleken brukar plana ut under 70–80 Hz. S200 har däremot en nedre gränsfrekvens på 37 Hz (–3 dB) och ska gå linjärt ner till 40 Hz. Och spelar bas gör den! Till och med konsekvent ”omöjliga” låtar som James Blakes ”Limits To You Love” slipper igenom helskinnad. S200 orkar inte sätta ett stort rum i gungning på samma sätt som större och mycket dyrare anläggningar. Men så länge lyssningsrummet är av mer normala dimensioner går allt som det ska.
Hemligheten bakom S200:s djupa bas är de två slavbasarna på baksidan.
Stativhögtalare med 5-tums bas/mellanregister brukar vara i sitt esse när de återger sång och musik med mindre ensembler och S200 är inget undantag. Den presenterar en välnyanserad och fri ljudbild med gott om plats för instrumenten. Röster låter naturliga och stereoperspektivet är oklanderligt. Inte minst med tanke på priset.
Diskanten hänger med det fina mellanregistret och den imponerande basen. Toppen är upplöst och luftig, och cymbaler låter som cymbaler och inte bara som vitt brus.
Vi ska inte dölja att vi är otroligt imponerade av Buchardt Audio S200, som låter mycket större och djupare än den är i verkligheten. Begränsningarna hörs inte förrän man sätter på ett riktigt tungt och komplext musikstycke och vrider upp volymen. Är det orkestermusik med för stor ensemble eller stenhård heavy metal i ett stort rum så blir perspektivet tillstökat. Detta beror inte på att det är något fel på högtalarna utan är bara ett konstaterande att naturlagarna trots allt gäller fortfarande.
Pris
Ska man tjäna pengar på att sälja högtalare billigt får man antingen spara på materialen eller nöja sig med att tjäna ett fåtal kronor per styck, men sälja riktigt många. Det har uppenbarligen inte kompromissats med komponenterna i S200. Alla element är hämtade från SB Acoustics och är inte billiga. Och det är betydligt dyrare att stoppa i slavbasar i kabinetten än att bara såga ut ett hål och stoppa i ett plaströr. Sedan tillkommer terminaler, delningsfilter och naturligtvis själva kabinettet, som byggs i Asien. För att hålla priserna nere säljs högtalarna direkt till kund, utan butiker. Men om Mads Buchardt ska kunna leva på högtalarna måste han skicka väldigt många paket till kunder. Företaget utlovar för övrigt fem års garanti – plus 14 dagars gratis provlyssning.
Buchardt Audio S200 tar inte mer plats än en (liten) skokartong.
Slutsats
Att få en högtalare med en nettovolym på under åtta liter att nå ända ner till 37 Hz är ett ambitiöst mål. Att göra det utan att offra impulsåtergivning och effektivitet är ännu svårare. Och att sedan sälja den för under fyratusen kronor styck är inget annat än imponerande. Buchardt Audio har väckt viss uppmärksamhet. Och det är den väl förunnat. Det är till och med märkets första produkt. Om de kan hålla tempot uppe så kan det bara gå bra.
Buchardt Audio S200 bygger på principen med passiva baselement, som är en variant av basreflexprincipen. Men i stället för en port som ger ett tillskott till den djupaste basen i ett basreflexkabinett så använder man en eller flera passiva ”slavbasar”, som är element utan magneter och talspolar. De passiva membranen stäms precis som en basreflexport av till en bestämd resonansfrekvens, som ligger under resonansfrekvensen i ett motsvarande slutet kabinett. Framför allt i små kabinett ger slavbasar en möjlighet att ge djupare bas än traditionell basreflexteknik. Nackdelarna är dels att man riskerar en sämre impulsåtergivning, eftersom det tunga slavmembranet är svårare att starta och stoppa än luften i en basreflexport, och dels att passiva element kostar pengar.
Slavbasprincipen är en variant av basreflex, som har ett eller flera element utan magnet och talspole i stället för port.