Det finns ingenting med Pioneers nya integrerade toppmodell som är diskret. Vikten är hela 17 kilo och allting är hopskruvat i ett kabinett av massiv aluminium. Beteckningen A-70 är återanvänt från en berömd förstärkare Pioneer hade på 80-talet. Men trots att utseendet kanske känns en aning retro så finns det ingenting med den här förstärkaren som är gammaldags.

Vi snackar klass D-förstärkning och tvärtemot vad en del konservativa audiofiler hävdar så har vi hört många bra förstärkare som använder sig av den tekniken. Pioneer har gjort sig omaket att få ljudteknikerna på Air Studios utanför London att vara med på de sista fintrimningarna av ljudet för att få ut maximalt ur alla komponenter.

De inbyggda omvandlarna från ESS har 32 bit/192 kHz-upplösning och USB-porten tar emot ljudfiler från PC/Mac i upp till 192 kHz. Koaxial ingång finns på plats men ingen optisk.

Ljudet 
Ljudet är enastående och det slutade med att jag satt och lyssnade längre på A-70 än på de övriga testdeltagarna. I korta ordalag har den samma upplösning som NuForce DDA-100 i kombination med dynamiken från Rotel RA-11 i mellanregistret och kan spela nästan lika högt som NAD C356BEE DAC.

Pioneer-förstärkaren spelar musik på ett oerhört dynamiskt och detaljerat sätt. Sångröster markeras i musiken på det mest självklara sätt och oavsett om det är basinstrument eller ljusare toner som återges så skiner det klockrent om dem.

Jämfört med ännu dyrare förstärkare är det inte främst upplösning som saknas, utan mer kraft. Effekten på 90 watt är angiven vid 4 ohm, vi vet inte vad den är i 8 ohm. Men när man hör ett så upplöst och rent ljud får man lust att vrida upp volymen och Pioneer har inte mer kraftresurser på hög volym än NAD och Onkyo. A-70 har däremot bättre upplösning och rymd i ljudbilden och är rent allmänt den bästa förstärkaren i den här samlingen. Och ja, den är värd det högre priset.

Också i detta test: