Det är lite svårt att avgöra storleken utifrån bilden, men HMP3000 är faktiskt en riktigt liten och smidig apparat som är lätt att gömma undan. Anslutningarna är okej men med ett frågetecken för varför det finns kompositutgång som inte kan överföra HD-material. På sidan finns även SD-kortplats och USB-ingång. Där kopplar man in hårddiskar eller USB-minnen med filmer, musik eller bilder. Någon inbyggd hårddisk finns nämligen inte.

Mer förvånande är att det faktiskt inte går att ansluta apparaten till nätverket. Därmed försvinner halva poängen med en mediespelare då man inte kan komma åt musikbiblioteket, bilderna i datorn eller filmerna på nätverksdisken. Och självklart kan man glömma alla tjänster på nätet. Den enda funktionen i spelaren är alltså att spela upp filmer och musik samt visa foton lagrade på USB-disk eller minneskort. Fjärrkontrollen är ganska bra men menyerna är inte de bästa och man tröttnar snabbt.

Det är synd för formatstödet är faktiskt helt okej. De flesta videotyper stöds och det var bara Quicktime-filmer vi hade problem med. Musikuppspelningen är inte speciellt smidig men plus i kanten för det udda APE-formatet. Däremot stöds inte högupplösta ljudformat men det kan man förlåta till det här priset. Bildvisningen gör vad den ska men är inte speciellt spännande. Att fungera som digitalt fotoalbum hade annars kanske kunnat bli räddningen för den här apparaten.

Slutsats
Philips mediespelare är en liten nätt apparat till ett bra pris och kan därför förefalla lockande. På pappret ser den bra ut och den spelar faktiskt riktigt många format. Men den har otroligt nog inget nätverksstöd alls. Alltså kommer man inte ut på nätet och kan inte spela upp något från datorn hemma. Man måste springa fram och tillbaka med portabla diskar. I en tid när varenda elektronisk apparat är nätuppkopplad känns det så stenålders att den inte kan rekommenderas trots lågt pris.

Också i detta test: