XLS-28 är den minsta golvhögtalaren i serien och ser ut som en miniversion av den allra största, XLS-215. I stället för två enorma 15-tummare har den dubbla 8-tummare. Känsligheten 89,8 är måttligt för att vara från Cerwin-Vega med tanke på att de största modellerna spelar i mer än 95 dB med en enda watt från förstärkaren. Lägre känslighet är en kompromiss för att få ut mer bas ur mindre baselement och kabinett.

Cerwin-Vega har testets största center- och bakhögtalare, vilket bör kunna ge fin fyllighet och dynamik i dialoger och surroundeffekter.

Ljudkvalitet
Få har lika mycket tryck i basen som Cerwin-Vega. Baselementet pumpar hårt och vi känner det tydligt i kroppen när vi spelar rock och hip-hop högt. Snacka om fysisk bastrumma!

Men rock och hip-hop behöver också övertoner. Vad ska man med en distad gitarr till om den inte framträder i ljudbilden? Och det är det som klickar hos XLS-28. För att få fram rytmerna har basregistret en puckel som maskerar mellanregistret, vilket resulterar i en tämligen instängd ljudbild. Storebror XLS-15, som vann vårt stora test i sommarnumret 2010, saknade också övertoner men hade ett klarare mellanregister och alltså en mycket mer välbalanserad ljudbild. XLS-28 låter för slutet för att fungera särskilt bra. Var är hi-haten? Var är bettet i gitarrerna? Och varför låter ett piano som om strängarna är igengrodda av gammalt fett och damm?

Actionfilmer som ”The Bourne Legacy” tackar och tar emot bastrycket från Cerwin-Vega. När det smäller till i gevär och bomber är det tufft att känna det rent fysiskt i kroppen.

Men dialogen är inget vidare öppen. I stället är det nästan bara bröstklangen som har fokus, konsonanter markeras inte tillräckligt. För att överdriva ordentligt känns det nästan som om människorna på skärmen pratar med stängd mun. Logopeden ringde faktiskt just och berättade att Cerwin-Vega skolkade från dagens lektion …

Slutsats
Cerwin-Vega har verkligen slagkraft i basregistret. Högtalarna kan spela ordentligt högt, så att bastrumman känns i hela magen.

Problemet är att XLS-28 inte kan mycket mer än så. En puckel i basregistret maskerar det väsentliga mellanregistret, så att sångröster och filmdialoger låter instängda. Även rock och action förtjänar bättre tryck längre upp i tonregistret, då skulle distade gitarrar markeras bättre och gevärskulor smälla till mer i toppen. Nu låter de nästan som om de fyras av bakom en vägg.

Det här högtalarsystemet är absolut rytmiskt och kan låta tufft, men behöver en hemmabioförstärkare med rumskorrektion för att få bättre tonal balans.

Också i detta test: