TEST: Marantz Cinema 30

Hemmabioentusiaster som vill ha ut det bästa av tredimensionella ljudformat som Dolby Atmos och DTS:X bör seriöst överväga många kanaler. Ju fler högtalare som finns i rummet – även på höjden – desto mer omslutande och upplöst blir den tredimensionella ljudbilden som omger lyssnaren. Men när fler kanaler inte ska ske på bekostnad av ljudkvaliteten blir det snabbt dyrt.

Den sprillans nya surroundförstärkaren Marantz Cinema 30 är den första riktiga efterträdaren till den nästan åtta år gamla SR8015. Det var på tiden! Här befinner vi oss i den högre änden, både när det gäller pris och kvalitet. Här får man hela 11.4 förstärkarkanaler, plus processning för ytterligare två om man har en extra effektförstärkare liggande.

Denon-syskon

Marantz-förstärkaren är likadant utrustad som Denon AVC-X6800H, fast med en extra HDMI-utgång (tre i stället för två). De två tillverkarna är nämligen syskon och delar samma plattform och komponenter. Båda är klass AB-förstärkare, till skillnad från många av konkurrenterna som har gått över till klass D. Vilket är mer effektivt, men ofta inte låter lika bra. Båda förstärkarna är specade till 140 watt per kanal i 8 ohm, med två kanaler drivna samtidigt i stereo.

En liten skillnad finns i förförstärkarsteget, där Marantz använder dyrare HDAM-förförstärkarmoduler för att få bättre dynamik och transientrespons.

Fyra subwoofers

En av Cinema 30:s specialiteter är att den kan styra upp till fyra individuella subwoofers och kalibrera ljudet individuellt för var och en av dem. Fyra subwoofers kan verka fullständigt överdrivet, men förutom ett högre ljudtryck ger det en jämnare basfördelning i rummet, med färre döda zoner. Och med individuell bearbetning av varje subwoofer kan rumskorrektionen göra underverk för basresponsen.

Jag ställer mig lite frågande till att ingen av subwooferutgångarna är balanserad. Till en subwoofer används ofta långa kabellängder och med obalanserad RCA är min erfarenhet att det ibland orsakar ett svagt brummande, vilket ofta elimineras med balanserad XLR.

Testuppställningen

I vårt testrum har vi ett Procella 7.1 THX-högtalarsystem, med ett par Martin Logan SLM monterade i taket till Atmos-kanalerna. För att testa med alla kanalerna i Marantz-förstärkarens har jag provisoriskt satt upp ett extra par bakre takhögtalare. Ett 7.1.4-system alltså, för att testa alla 11 kanalerna. Vi har däremot bara en subwoofer, fast med dubbla 15-tummare.

Hemma har jag en in-wall-hemmabio från M&K Sound, med fem IW-150A i front, center och tak, samt ett par tripolära IW-150T som surroundhögtalare. Två kompakta subwoofers av typen IW28S, var och en med två 8-tummare, är infällda under fronthögtalarna. Alla högtalare har slutna kabinett.

Mitt 5.2.2-system utnyttjar inte alla kanalerna i Marantz-förstärkaren, men bra rumskorrigering är viktigare här än i testrummet på redaktionen. Inte minst för att vardagsrummet inte är akustiskt behandlat, bara normalt möblerat.

Dirac Live för äventyrliga och kräsna öron

Apropå rumskorrektion så använder Cinema 30 sig av Audyssey Mult-EQ XT32, som mäter och kalibrerar för upp till åtta mätpunkter runt lyssningsplatsen. Det fungerar väldigt bra, även när högtalarna är placerade bakom en filmduk.

För de extra äventyrslystna finns Dirac Live som en uppgradering. En licens kostar extra, och du måste också köpa en separat mikrofon eftersom den medföljande Audyssey-mikrofonen inte fungerar med Dirac. Å andra sidan får du då ett av marknadens mest avancerade rumskorrektionssystem, med ännu mer exakt ljud som resultat.

Nyligen har Dirac Live fått funktionen Bass Control för flera individuella subwoofers, som använder maskininlärning och artificiell intelligens för att beräkna korrektion för flera subwoofers samtidigt. Cinema 30 är kompatibel med detta och ja, det gör skillnad.

Dirac Live kräver en PC eller Mac och en rejäl dos tålamod. Systemet använder nämligen mätningar från så många som 17 mikrofonplaceringar runt lyssningsplatsen!

Enkel användning

Menysystemet bör vara välkänt för de som haft Marantz eller Denon under de senaste fem eller sex åren. Den första inställningen på skärmen ställer relevanta frågor om antalet högtalare och subwoofers, sedan föreslår systemet anslutningar och gör nödvändiga inställningar. Ljud spelas upp omväxlande i varje högtalarkanal, så att du hör om kanalerna återges av rätt högtalare.

Efter detta överlåts resten åt Audyssey MultEQ XT32 för rumskorrektion. Även om du ska använda Dirac så bör du använda Audyssey först, då utgår Dirac från det systemets basbehandling och frekvensuppdelning och lägger till sitt eget trolleri ovanpå.

Saker att tänka på

Allt med användarvänligheten är inte lika logiskt när allting är inställt. För det första, om förstärkaren är i ett annat rum än högtalarna så skulle det vara naturligt att styra med appen. Det fungerar fint, men går ibland väldigt långsamt. En bättre lösning är en IR-förlängare, så att du kan använda originalfjärrkontrollen från ett annat rum. Men jag kommer på mig själv med att tänka: Varför har sådana här apparater ännu inte fått Bluetooth-fjärrkontroll? TV-apparaterna fick det för länge sedan, det är på tiden att det är dags för hemmabioutrustningen.

Dessutom, för att få optimalt ljud och dynamik, måste du komma ihåg att stänga av Loudness Management-funktionen, antingen via appen eller i menyn. Detta är aktiverat som standard, med ta bort det. I bruksanvisningen står det att funktionen endast gäller Dolby TrueHD-kodade ljudspår, men man hör tydligt att även komprimerat Dolby-ljud från Netflix och andra tjänster lider av denna funktion. Den minskar framför allt dynamiken, men även mellanregistret. Du får alltså fylligare bas och mer diskant, men på bekostnad av ljudtryck, upplösning och inte minst röståtergivning.

Slutligen måste du själv aktivera HDMI Control om förstärkaren är ansluten till TV:n med HDMI eARC och du vill styra volymen med TV:ns fjärrkontroll.

Bioupplevelser

När allt är installerat är det dags för häftiga bioupplevelser. Cinema 30 ger ett enormt uppslukande och detaljerat surroundljud. Kraftfulla kanoner och exploderande granater dånar i rummet med övertygande dynamik och ljudtryck. Takkanalerna skapar en luftig och tredimensionell rumskänsla och detaljerna och nyanserna är enastående.

Det finns en klar skillnad mellan komprimerat streamingljud från Netflix och förlustfri kvalitet från Blu-ray. Jag skulle definitivt överväga att köpa Oppenheimer på 4K Blu-ray, snarare än titta på en streamingtjänst. Cinema 30 briljerar med båda, men det är uppenbart att det finns mer dynamik och luft i det okomprimerade Blu-ray-ljudspåret.

Extra bra med Dirac

Många klarar sig fint med rumskorrektionen från Audyssey. Hemma hos mig är det däremot Dirac som fungerar riktigt bra. De passiva subwoofrarna har inga inbyggda delningsfilter och ska egentligen ha var sin anpassad DSP-förstärkare. Hittills har jag hoppat över detta för att kunna använda mina egna förstärkare.

Audyssey klarar inte att få subwoofrarna att låta rätt, även om jag har ställt in en övre delningsfrekvens i processorn. Det låter livlöst, men ännu värre är att de lätt skorrar när det blir hett runt öronen. Med Dirac sitter däremot basen som gjuten! För mig är det definitivt värt den extra Bass Control-licensen, utöver den vanliga Dirac Live-licensen.

De allra flesta användare har en eller flera aktiva subwoofers med inbyggd DSP och har alltså inte samma problem som jag. I vårt akustiskt kontrollerade testrum med Procella-högtalare är fördelarna med Dirac också mindre. Men de finns där, i form av en bättre integrerad bas och dessutom en bättre sammanhållning mellan kanalerna än vad Audyssey MultEQ XT32 klarar av. Ljudbilden är luftigare och mer homogen, och magin i ljudspåret kommer fram bättre.

Musikglädje

Även med musik glänser Cinema 30. Och det är först med tvåkanals stereomusik som jag hör att Cinema 30 är ett litet snäpp bättre än Denon AVC-6800H. Luftigheten och hastigheten överträffar systermodellen, så att sång och akustiska instrument känns mer levande och fängslande. Stereobilden växer sig också stor och luftig.

Klassisk musik i surround låter exceptionellt bra. 2L-utgåvan Tuvayhun på Blu-ray i Dolby Atmos, med Trondheimssolisterna och Nidarosdomens flickkör, och med ljudet mixat av Grammy-vinnaren Morten Lindberg, låter helt enkelt fantastiskt. Alla elva kanalerna samarbetar sömlöst för att skapa en exakt och upplöst ljudbild. Speciellt orkestermusik får en ny dimension i rummet.

Stereomiss?

Marantz Cinema 30 har som sagt 11 förstärkarkanaler, men liksom sitt förstärkarsyskon från Denon har den 13 högtalarutgångar. Det ger ett par ytterligare konfigurationsalternativ. Att kunna koppla ihop ett extra par fronthögtalare är tyvärr inte ett av dem. Om du har ett extra par fronthögtalare för stereolyssning så borde du kunna göra om den extra högtalarutgången till Speaker B. Det kan du inte, enda möjligheten att ha Speaker B är att minska antalet förstärkarkanaler i surround från 11 till 9.

Detta tycker jag är en miss, eftersom man inte ska driva Speaker B samtidigt som resten. Den extra högtalarutgången borde därför kunna konfigureras så, om man vill.

Finns det tillräckligt med kraft?

Man kan aldrig få tillräckligt med kraft. Och för de här pengarna hade jag kunnat tänka mig ännu mer muskler. Hemma hos mig blir det mer än tillräckligt högt och kraftfullt, men i det mer dämpade testrummet på redaktionen hade man kunnat behöva en extra effektförstärkare till frontkanalerna.

Cinema 30 är nästan inte mer potent än sin lillebror Cinema 40. Som kostar 40 procent mindre, och den enda praktiska skillnaden är att den har två färre förstärkarkanaler, nio i stället för elva

Går du till Denon AVC-X4800H, som kostar mindre än hälften av Cinema 30, så får du också väldigt mycket av samma förstärkarglädje.

Tittar du däremot på flaggskeppskombinationen AV10 och AMP10 är priset mer än tre gånger högre, och ur den synvinkeln är priset för Cinema 40 helt rimligt om du vill ha Marantz-ljud i toppklass.

Slutsats

Marantz Cinema 30 är en highend-förstärkare för den kräsna hemmabioentusiasten. Den levererar en härlig kombination av kraftfullt surroundljud, hög upplösning och avancerad ljudbehandling. Framför allt är stödet för fyra subwoofers imponerande och tillsammans med Dirac Bass Correction ger det en helt fantastisk integration av basen i rummet. Och bara lugn, det fungerar också bra med två, eller en enda subwoofer.

Jämfört med systermodellen Denon AVC-X6800H är prestanda väldigt snarlika. Marantz har några små fördelar på musikfronten och dessutom ett läckrare utseende. Det högre priset gör att Cinema 30 passar bäst för den som uppskattar en estetisk premiumprodukt.

Marantz Cinema 30 är långt ifrån billig, men den ger surroundupplevelser av yppersta klass för den som verkligen vill satsa på seriös hemmabio.