Den trådlösa subbasen är större än en vanlig och justering av frekvens och ljudnivå samt fasomkopplare på baksidan gör att basljudet kan anpassas efter rummet. Fördröjning och avstånd kan inte ställas in, du kan bli tvungen att flytta runt subbasen lite grand tills du får en optimal sammanhållning med ljudlimpan.

Ljudlimpan är av enkelt snitt, den har ingen inbyggd blu-ray-spelare och det finns inget teckenfönster eller menysystem. Tre HDMI-ingångar samt optisk digitalingång är däremot rikligt för en sådan här apparat. Bashögtalaren och ljudlimpan paras ihop trådlöst med var sin knapp. Systemet styrs från en liten fjärrkontroll (som gott hade kunnat vara större), där man även kan välja mellan vanlig stereo och ”kvasi-surround”. Vad som är irriterande är att lysdioderna som visar vad som är valt sitter på ovansidan av limpan och inte på framsidan, så det är omöjligt att se vilket läge som är aktivt från soffan.

Jag gillar inte att subbasen stänger av sig när det är helt tyst och sedan sätter på sig igen en sekund efter att högtalaren börjar låta. Det är smått irriterande när man lyssnar på musik och hoppar mellan låtarna.

Ljudkvalitet
JBL:s ljudlimpa har en förvånansvärt tuff spelstil, med gott om tryck i det viktiga mellanregistret. I detta område ligger dialogen, som framträder fint i ljudbilden. Subbasen tar hand om det häftiga basregistret på ett mycket mer övertygande sätt än vi kan minnas ha hört från någon ljudlimpa för de här pengarna. Imponerande.

Diskantregistret har inte samma luftighet och glans som med Philips HTB5150D och surroundeffekten är mycket mer måttfull. Ibland är det svårt att höra skillnad på stereo och ”surround”. JBL har däremot bättre kontroll i basen och dynamiken också bättre rent allmänt.

JBL-limpan fungerar fint även med musik och överraskar med rytmik och en riktigt livlig spelstil. Men stereobredden begränsas av högtalarens längd, det låter ganska snävt.

Också i detta test: