Det är inte alla som vet om det, men Marantz är ett systermärke till Denon. Därför har de ofta snarlika produkter, med lite olika utseende – men ofta med snarlika prestanda, användarvänlighet och funktioner.

Den nya Cinema-serien har ett helt nytt utseende på framsidan. Ändå är Cinema 60 väldigt lik Denon AVR-2800H både på baksidan och inuti.

Funktioner och användarvänlighet

Precis som sin systermodell Denon AVR-2800H har Marantz Cinema 60 7.1 kanaler och kan därför konfigureras som 5.1.2 om man vill ha 3D-ljud med Dolby Atmos och DTS:X. Menysystemet är också väldigt snarlikt, och till skillnad från dyrare modeller från samma märke finns ingen Dirac-rumskorrektion. I stället använder Cinema 60 Audyssey MultEQ XT. Ett system som har många år på nacken men som vi vet ger bra resultat.

Gränssnittet på skärmmenyn är så användarvänligt att det är lockande att kalla det idiotsäkert. Man guidas genom allt från högtalaranslutningar till inställning och kalibrering, med grafik och bilder som man förstår. Mycket bra.

Audyssey-rumskorrektionen vill helst att man gör mätningar på åtta olika mätpunkter runt sittplatsen, för att få reda på så mycket som möjligt om akustiken. Det tar tid, så räkna med en halvtimme.

Marantz receiver skiljer sig främst från Denons på ett viktigt område: här får man förförstärkarutgång för alla kanaler. Det betyder att den kan uppgraderas med extra förstärkareffekt, vilket är guld värt för alla som har en effektförstärkare de inte vet vad de ska göra med, eller vill använda aktiva högtalare till några av kanalerna.

Cinema 60 finns också med DAB-digitalradio, mot en extra kostnad. Då heter den Cinema 60 DAB.

Så låter Marantz Cinema 60

Ljudet är en härlig blandning av potent och upplöst. Det är fin dynamik i filmdialoger och ljudbilden är stor och luftig. Föremål placeras mycket exakt i ett tredimensionellt rum och bombplan som passerar ”över oss” panoreras med precision.

Marantz blandar in Procella-subwoofern i ljudbilden på ett övertygande sätt, och det finns gott om kraft i explosioner och skottlossning. Även i det registret som inte dirigeras till subwoofern, för här finns det gott om förstärkarkraft för att hålla Procellas satellithögtalare i schack.

Atmos-ljudspåret i Formula 1: Drive to Survive sveper in oss i ljud och det känns verkligen som om vi är på plats när racerbilarna gör farliga omkörningar som ibland hamnar i väggen.

Det är fortfarande ett litet steg upp till Onkyos fantastiska tredimensionalitet. Dels för att Onkyo har Dirac och dels för att den har två extra kanaler. Men det här är ändå mycket bra på alla sätt.

Golvhögtalarna Dynaudio Contour 30i drivs med mer övertygelse än av flera andra förstärkare i testet. Musik i stereo, med Cinema 60 inställd på Pure Direct, låter krispigt och öppet, med en fantastisk stramhet. Oavsett om det är hiphop eller vismusik på spellistan blir vi förtjusta i Marantz musikaliska presentation.

Klassisk musik i Atmos surround låter dessutom mycket imponerande. I Song for Justice från albumet Tuvayhun i Dolby Atmos på Blu-ray blir vi omringade av Nidarosdomens flickkör och det är rikligt med luft i deras röster. De är väl separerade och stråkarna har en tjusig glöd. Återigen är holografin ett litet snäpp under Onkyos, men det borde inte avskräcka någon. Marantz har nämligen en lysande förstärkare i Cinema 60.

Slutsats

Marantz Cinema 60 är en otroligt bra surroundförstärkare – eller receiver, om du så vill. Den kostar en del men betalar tillbaka med gnistrande film- och musikupplevelser. Den har gott om kraftresurser, precis rumskorrektion och en mycket bra funktionalitet. Dess största problem är att den är 40 procent dyrare än sin systermodell från Denon. De enda extrafunktionerna den erbjuder är förförstärkarutgångar och ett modernare utseende.

 

Också i detta test: