LG:s supersmala ljudsockel, som heter 340N i svart och 341N i silver, har få funktioner och är enkel att använda. Ljudet från TV:n överförs via optisk digitalkabel, och musik spelas antingen via TV:n eller från mobilen via bluetooth. TV-apparater från LG kan kopplas in trådlöst via bluetooth, med synkroniserad bild och ljud. De enda ljudinställningarna är surroundljud (Cinema Surround) av och på samt höjning och sänkning av volymen.

Musik i stereo låter okej, med fylligare bas än man skulle kunna tro. Modern popmusik med lite dynamik och djupbas fungerar fint och ljudet är högt nog. Problemen visar sig med mer komplex musik. Till exempel Ane Bruns ”These Days”, där basen stressar högtalarna, som då bryter upp och börjar skorra.

Cinema Sound-funktionen breder ut ljudet fint mot sidorna, och hade varit helt acceptabel om inte ljudnivån varit alldeles för låg. Speciellt filmer med DTS-HD (som ”Hobbit: Smaugs ödemark”) låter nästan inte högre än man i normala fall skulle ha spelat med TV:ns inbyggda högtalare. Det beror på att standardljudspåret som är lagrat bredvid HD-Ljudspåret har lägre ljudnivå för att HD-ljudspåret ska upplevas som extra imponerande. LG-sockeln kan inte ställa in tillräcklig hög nivå för att kompensera för detta, så resultatet är inte engagerande.

Ljudet från LAP340N är ett bra lyft från en liten rese-TV, men uppgraderingen känns inte tillräckligt bra för att vi ska tycka att den är värd att lägga pengar på.

Också i detta test: