Sony går från klarhet till klarhet, med en strid ström av lyckade systemkameror med fullformatsensorer. Deras Alfa 7-serie består numera av sex modeller och de tre senaste av dem är nästan perfekta kameror för erfarna fotografer och amatörer. Tack vare oklanderlig bildkvalitet och lite olika egenskaper är det inte konstigt att de små a7-kamerorna är efterfrågade.
Vi gillar dem väldigt mycket, men har efterlyst mer kvalitetsoptik till kameraserien. Vi tycker att det har tagit för lång tid, men nu har kvalitetsoptiken Sony Zeiss 55mm/f0,8 fått sällskap av en ljusstark 35 mm/f1,4 och nu en suverän 1:1-makro med 90 mm brännvidd och 28 cm närgräns.
Det är ett utmärkt objektiv för makro, porträtt och sport som inte går våldsamt fort. Autofokusen är nämligen inte så snabb att den hänger med snabb skidåkning, cykling eller motorsport. Men till makro och porträtt är objektivet utmärkt.
Sony-objektivet är utrustat med en praktisk fokusring som ändrar från automatisk till manuell fokusering genom att man drar ringen mot kameran. Precis som vi har sett på flera av Olympus objektiv. Det har också inbyggd optisk bildstabilisering och en knapp som låser fokus och en omkopplare för att begränsa fokusområdet – och det säljs med motljusskydd.
Superb optik
Makroobjektiv kan även användas på Sonys APS-kameror i alpha-serien (motsv. 135 mm), men vi testade det med fullformatkamerorna a7s II och a7r II. Den senare med 42 megapixlar, vilket sätter varje objektivs detaljskärpa på prov.
Med 90 mm brännvidd är det också ett praktiskt makroobjektiv, eftersom man kan hålla ett visst avstånd till motivet och ändå komma tillräckligt nära. Samtidigt som det är enklare att ljussätta makroscenen. Och som ett porträttobjektiv är 90 mm brännvidd idealiskt eftersom det har noll perspektivförvrängning och kort djupskärpa med f2,8 som största bländare.
Sony har ansträngt sig med objektivet. Som har en avancerad nanobeläggning på flera av linselementen, asfäriska och ED-element för att kontrollera ströljus, ljusspridning, kromatisk aberration, och för att korrigera för linjeförvrängning.
Det måste vi medge att Sony har lyckats över all förväntan med. Även om det går att se kuddformig förvrängning är den så måttlig att den är fullständigt försumbar. Sony har också fått bra kontroll över vinjettering – ljusförluster ut mot hörnen – som syns vid f2,8 men nästan är borta vid f4 och försumbar från f5,6.
Det innebär att objektivet nästan är helt perfekt i stora delar av bildytan. Det är bara längst ut i hörnen som man ser skärpeförluster med största bländare, och från f5,6 till g11 är objektivet knivskarpt över hela ytan. Vilket alla makrofotografer som inte alltid behöver ”stacka” (stapla flera bilder med olika fokuspunkt) uppskattar att höra. Även om 28 cm makro och 90 mm brännvidd innebär ett mycket smalt skärpedjup. Kromatisk felbrytning är också välkontrollerad och summan av alla optiska prestanda gör detta ett av de bästa närbildsobjektiven vi har testat.
Tillsammans med Sony Zeiss 35 mm/f1,4 och 55 mm/f1,8 är Sonys 90 mm makro det bästa vi har testat på en alpha a7-kamera. Det är extra glädjande att konstatera att våra böner om ljusstarkare kvalitetsoptik har blivit hörda. För med den här trion täcker man in oerhört många användningsområden med en fullformatkamera i a7-serien.
Makrofotografer kan krossa spargrisen med en gång, för det här objektivet är värt varenda krona.
