test: Panasonic Lumix GH5S

Släng på en extra siffra eller bokstav, och vips får man en ny kameramodell. Så verkar det som om kameratillverkarna tänker, för det har gått inflation i Mark II, Mark III och så vidare. Allt för att klämma ut lite extra ur samma recept.

Ofta är förändringarna i de nya upplagorna av liten betydelse för fotografer. Men det finns undantag.

Som Sony gjort före dem med sin a7s har Panasonic satt fingret mitt i alfabetet och slängt på ett S på sin Lumix GH5. Men den extra bokstaven i rött markerar mycket mer än en marginell uppgradering av en redan utmärkt kamera.

Lumix GH5S är faktiskt en helt annan kamera, speciellt lämpad för videoinspelning.

Utifrån ser den praktiskt taget precis ut som en GH5, men under det vädertätade skalet bor det en professionell videokamera med 4K-video och egenskaper som proffsfotografer efterfrågar.

Den saknar den inbyggda bildstabilisatorn i GH5 och har en helt annan bildsensor. Här har den 10 megapixlar för stillbilder, sammanlagt ungefär 12 Mp och anpassad efter olika format. Bildchipet, eller sensorn som det något oexakt kallas, är nyutvecklat för kameran och har två avläsningskretsar. Den ena läser data under ISO 640, den andra allting över detta och upp till ISO 204 800.

Panasonic anser att det ger bättre dynamik och bruskontroll, och kallar det Dual Native ISO.

Bildsensorns stöd för flera format innebär att brännvidderna i stort sett behålls (med minimala avvikelser) oberoende av om man tar bildserier i 4:3-format eller filmar UHD-video i 16:9 eller 17:9. Som det heter i DCI-format.

Avancerade videoegenskaper

Det går inte att hämta ut stillbilder från 6K-upplösning, som det gör med GH5, men 4K-stillbilder med 8 Mp-upplösning stöds. Det finns även video i UHD och DCI, eller 4K/50p upp till 150 Mbit/s och ända upp till 400 Mbit/s i 4K/25p.

Lumix GH5S filmar 4K-video i 8-bit och 4:2:0 samt 10-bit 4:2:2, med All-Intra och Long Gop-komprimering av videofilerna som lagras. Filerna kan lagras på en extern inspelare via HDMI-kontakten – som för övrigt är normalstor – eller på en eller båda kortplatserna. VlogL är standard i GH5S, och går att köpa som uppgradering för de som äger en GH5.

Det finns stöd för tidskoder och synkronisering av flera kameror genom synk-kontakten på framsidan, och kameran har naturligtvis hörlursuttag och mikrofonkontakt. Den senare stöder phantom power, så att det går att använda kondensatormikrofoner.

Stillbilder

Det kan verka som om stillbilder är sekundärt för GH5S, men kameran passar utmärkt för fotografering. Så länge man inte behöver väldigt hög upplösning. Studiofotografer väljer förmodligen något annat, men för nattfoto, eller bilder i svagt ljus, är detta en utmärkt kamera.

Panasonic hävdar att GH5S klarar att fokusera ner till minus fem steg, vilket motsvarar kvällsmörker.

Den höga känsligheten och stödet för 14-bitars råfiler ger mycket att gå på under efterbehandlingen av bilderna, och potentiellt bättre bilddynamik än med GH5.

GH5S har Panasonics DFD-focus (Depth From Defoucus) med 225 fokuspunkter och en bildhastighet på 9 bilder/s. Eller 7 med kontinuerlig autofokus.

Få andra förbättringar

Inspelningsknappen är knallröd på GH5S. Det sitter också en röd ring runt hjulet till vänster om OLED-sökaren, som för övrigt har fått en bättre uppdateringsfrekvens. Till 120 fps. Resten av kamerans ergonomi är likadan som föregångarens och kameran kan naturligtvis använda samma tillbehör som GH5.

Den vridbara pekskärmen är också likadan. Som bekant kan fingret användas både för att bläddra i menyer, flytta fokuspunkter samt ta bilder.

Det robusta och vädertätade kamerahuset ligger inte oväntat skönt i handen. Jag hade velat att inställningshjulen på framsidan och baksidan var tryckkänsliga. Då hade man kunnat bekräfta valen i menyerna, utan att gå genom Menu/Set-knappen.

 

Foto- och videokvalitet

Eftersom Panasonic har slängt ut den fina 20 Mp-bildsensorn och ersatt den med en som har hälften så många pixlar, så är den naturliga frågan om man tappar något i bildkvalitet.

Både ja och nej. Detaljupplösningen är inte lika bra som i GH5, eller Lumix G9. Som har samma 20 Mp-bildsensor, utan lågpassfilter. Men videofotografer behöver inte mer än 8,3 Mp för att spela in UHD- eller 4K-video.

De kan plocka ut 8 Mp-stillbilder från videofeeden och får större fotosensorer på bildytan när antalet halveras. Lägg därtill 14-bitars råfiler i stället för 12-bitars så finns allt som behövs för bättre bilddynamik. Och mindre bildbrus.

Bilddynamiken verkar faktiskt vara i klass med GH5 – knappt bättre, alltså – men bruset upp till ISO 6400 är bättre kontrollerat. Det går att se svagt kornbrus redan vid ISO 3200, men det är verkligen marginellt. Från ISO 12800 ökar brusomfånget markant. Jag skulle vilja säga att det är gränsen för hur högt man kan gå, om man inte vill tillbringa mycket tid med att efterbehandla bilderna.

Prestanda återspeglas i videoinspelningarna. Som för övrigt är mindre plågade av rolling shutter än med GH5. Den höga bitströmmen och frekvensen i 4K-video ger faktiskt bättre kvalitet än vad GH5 klarar av. Det säger inte lite det, för GH5 var den bästa kameran vi hade testat hittills. När det gäller video.

 

Men GH5S saknar bildstabilisator, och det är ett stort minus för många. Har man provat kombinationen av optisk och inbyggd bildstabilisator (i kameran) är det svårt att se hur man ska klara sig utan. GH5 och Olympus OM-D E-M1 II är två exempel på hur bra dubbel bildstabilisator fungerar.

Panasonic hävdar att de tror att kamerans målgrupp ändå använder Steadycam eller gimbal som stabilisator, dessutom är det tekniskt svårt att kombinera en effektiv intern stabilisering med en extern, tredjeparts gimbal.

Slutsats

Panasonic Lumix GH5S inte en kamera för vem som helst. Många kommer längre med en Lumix G9 eller GH5 om de behöver en kamera för både stillbilder och avancerad video. Men för renodlad video är GH5S ett bättre val. Den har ett par egenskaper som bara proffs efterfrågar, och för dem är GH5S det bästa valet av de tre. Ihop med Panasonics – och Olympus – stora urval av kvalitetsoptik är Lumix GH5S en videokamera som är rena kraftpaketet.