: Nikon D5600

Nikon D5600 gör det enklare att få fina bilder och att dela dem via mobilen. Det är åtminstone vad Nikon själva säger, så det var vi naturligtvis tvungna att testa. Kameran ställer upp i den lätta änden av spegelreflexklassen och riktar sig mot vardagsfotografer som behöver något bättre än en mobilkamera.
Nikon har lyckats riktigt bra, för rent tekniskt bygger D5600 på två av de bästa amatörkamerorna vi har testat: Nikon D3400 och föregångaren D5500.
Det finns många likheter mellan de tre. Som en utmärkt bildsensor med 24 megapixlar, Nikons mycket fina RGB-ljusmätare med hela 2016 mätpunkter samt ett kompakt yttre som gör att den passar fint i en liten väska eller bag.
Tittar man närmare på D5600 så är den inte bara identisk med D5500, det är i grund och botten samma kamera. Fast med Snapbridge. Vilket är Nikons sätt att säga uppkopplad. Snapbridge använder Bluetooth-överföring, som kan vara ansluten till kameran hela tiden, så att varje gång du tar en bild laddas den ner i webb-upplösning till mobilen.
På så sätt är det ännu enklare att dela bilder, antingen på sociala medier eller via e-post eller helt enkelt lägga dem i molnet som backup. I upp till 2 Mp-upplösning, märk väl. Behöver du mer än så måste du koppla in kameran med wifi. Då kan du överföra HD-video också.
I övrigt får du en mer avancerad autofokus än i D3400, med 39 fokussensorer i stället för 11, upp till 5 bilder/s i hastighet, fin HD-videokvalitet med mikrofoningång för bättre ljud samt hörlursuttag.

Enkel att använda
Detta är en av de där kamerorna du bara kan plocka upp, sätta på och börja plåta med – utan att tänka på inställningar. Ställ in allting på grönt så tar automatiken hand om resten. Och det fungerar förbluffande bra. I takt med att man blir varmare i kläderna kan man vrida på något av de få hjulen och trycka på lite knappar för att lära sig lite om de olika alternativen. Som det finns en del av – inte överväldigande många men tillräckligt för att kameran ska hänga med fotografens inlärningskurva en bra bit upp i klassen för erfarna.

 

D5600 har en vridbar pekskärm, en mycket stor och skarp sådan, men det är i sig ingen stor sak. Sådant finns på många kameror, men Nikon har lyckats bättre än de flesta med att skapa en överskådlig skärmbild över de många inställningarna.
Det mesta går att styra med fingret på skärmen, på samma sätt som man använder en mobil, bortsett från att kameran inte har några appar. Bara fotoinställningar som man måste hålla koll på.
Det gör kameran enklare att använda än man kanske tror, även för att man så enkelt kan se och skaffa sig en överblick över alla funktioner. Jag vet inte hur många som kommer att tycka det är praktiskt, men det går att flytta fokuspunkterna med tummen samtidigt som man tittar i sökaren. Det fungerar utmärkt och tanken är att man ska kunna flytta fokus efter motivet. Vilket kameran faktiskt klarar bra på egen hand.
Egentligen rekommenderar jag att välja 3D-tracking från AF Area Mode på skärmen (håll inne i-knappen först) när man behöver fokusspårning i actionbilder. Det fungerar bättre, för det mesta.
Det finns ändå utrymme för förbättringar. Högre bildhastighet, vädertätning och ännu bättre integration mellan skärmmenyerna pekfunktionen står högt upp på önskelistan. Men allra helst hade jag gillat att se en större sökare. Här är den helt enkelt liten. Det kan fungera om du ändå oftast använder skärmen, fast här har sökaren offrats för att göra kameran så liten som möjligt.

Snapbridge
Många fotografer tycker att bildöverföring från kameran är för krångligt. Anslutningen är opålitlig och ofta måste man sköta både kameran och mobilen samtidigt för att se till att bilderna verkligen överförs till mobilen. Nikon har försökt underlätta detta med sin Snapbridge-funktion som använder Bluetooth för överföringen. Det fungerar faktiskt fint så länge man klarar sig med bilder som är mindre än 2 Mp.
Mobilen går att använda som fjärrkontroll också, eller rättare sagt fjärrutlösare för det är inte mycket som går att ställa in i kameran från mobilen.

Snygga bilder
D5600 finns i ett par olika konfigurationer. Den vanligaste är med Nikons kompakta normalzoom AF-P 18–55 mm/f3,5–5,6G VR, men vi testade den även med Nikons enastående 50 mm/f1,4G. Och bildfilernas tekniska kvalitet finns det inte mycket att säga om.
Den är tämligen identisk med de resultat vi fick från D3400, vilket innebär marginellt brus innan man passerar ISO 3200 – eller uttryckt på ett annat sätt: du behöver inte oroa dig för att få grumliga bilder i dåligt ljus. Vilket man ofta får med mobilkameror.
Över ISO 6400 blir det grumligare, men det är inget att deppa för förrän vid ISO 25600. Då blir mörka bilder väldigt grumliga.

 

Det är inte mycket fel på färgbalansen och vitbalanskontrollen. Som vanligt för Nikons RGB-ljusmätning är exponeringsprecision felfri och tack vare Nikons dynamiska Active D-Lighting slipper man skuggor som gror igen. Kameran har även en HDR-inställning i fyra steg och naturligtvis en automatisk. Den bör användas med försiktighet, för det är inte alltid som kamerans processor vet bäst.
Det är roligare med fotoeffekterna på programhjulet, som man ställer in med pekskärmen. Många av dem kan faktiskt skapa fina effekter, men jag saknar att kunna välja en svartvit inställning på programratten. Som det är nu måste man välja Monochrome i menyerna, klicka sig igenom inställningarna och lagra dem.

Sammanfattning
Nikon D5600 är ett mycket bra val för de flesta amatörer, nästan oavsett vilka behov de har. Det finns ett enormt urval av tillbehör – till exempel de många Nikkor-objektiven som även passar till den här kameran. Bildkvaliteten, användarvänligheten och videoegenskaperna är tillräckligt bra för att tillfredsställa även de mer kräsna, erfarna fotograferna. Behöver man en bra kamera i en kompakt förpackning som inte är stor, tung eller dyr, så är detta en av de bästa i sin klass.