TEST: Fujifilm X-E4

Fujifilm X-E4 är så liten att man misstar den för en kompaktkamera. Men den är en tvättäkta systemkamera, bara mycket mindre än de flesta fotografer är vana vid. Den slinker ner fint i en jackficka. Särskilt om man använder det nya 27 mm-objektivet, som vi gjorde. Då har man en liten men ytterst kapabel kamera.

Under ett minimalistiskt yttre döljer sig samma teknik som Fuji har i sina mycket större och dyrare proffskameror X-T4 och X-Pro3, men eftersom långtifrån alla behöver samma funktioner som yrkesfotografer är X-E4 en enklare och behändigare variant i ett mindre format.

Missförstå mig inte, det är ingen skillnad mellan den tekniska bildkvaliteten i en X-E4 och en i X-T4. De har samma 26 Mp-bildchip med en (bakgrundsbelyst) BSI-CMOS-sensor och Fujis speciella X-Trans-färgfilter som ger oerhört bra detaljupplösning. Autofokusen är densamma, med 2,16 miljoner faspunkter, och det går att spela in video i hög 4K-kvalitet.

X-E4 saknar däremot bildstabilisator och det finns bara plats för ett – inte två – minneskort.

Men den har Fujis utmärkta filmsimuleringar, 18 stycken, som gör att man har Fujifilms emulsionsfilm ”i fickan” när man vill. Personligen gillar jag Classic Chrome, Velvia och Acros (svartvitt) bäst och jag brukar programmera filmsimuleringarna till en knapp. Så att de är enkla att aktivera. Filmsimuleringarna fungerar bara med JPEG-bilder. Väljer man att lagra RAW + JPEG så har man alltid en orörd bildfil på minneskortet, utöver filmsimuleringen.

Man kan också spara en kopia av en råfil i kameran som en JPEG med den filmsimulering man föredrar.

Fuji har lyssnat på kritiken och uppdaterat kameran med mycket bättre 4K-video, om än bara i 15 minuter åt gången. Men med 4K/30p översamplat från 6K-upplösning får man skarp och detaljerad video med ytterst lite bildbrus.

En bättre kamera

Fuji har uppdaterat nästan alla sina kameror med den nya autofokusmodulen som har bättre processor och fokusalgoritmer. Den har även X-E4 fått och är en förbättring jämfört med föregångaren X-E3. Kameran fokuserar mycket snabbare och mer exakt. Den låser på ansikten och ögon med förtroendeinspirerande hastighet och fokusspårningen är påtagligt mer precis.

Men som alltid beror resultatet på vilket objektiv man sätter på. Alla är inte lika snabba. Men ett XF 18–55 mm och det nya 70–300 mm är riktigt snabba på en X-E4.

Eftersom kameran är så liten och lätt ligger den fint i handen, men den kan kännas hal om man är svettig om händerna. Det finns inget grepp att vika fingrarna runt, det är extrautrustning, så man får använda remmen som ingår.

Om man vänder på kameran så upptäcker man att den faktiskt har en utfällbar skärm. Den är bara väl integrerad i det slimmade kamerahuset. Pekskärmen kan vinklas nästan 90 grader nedåt, men hela 180 grader åt andra hållet för de oundvikliga selfie-bilderna.

Den elektroniska sökaren är relativt stor för en så liten kamera och med 2,36 Mp är upplösningen måttlig för en kamera 2021. Flera av knapparna kan programmeras om till andra och oftare använda funktioner, och inställningshjulet på framsidan är tryckkänsligt för utökad funktionalitet – men jag saknade ett liknande på baksidan.

Där får man i stället en styrpinne (joystick) som man flyttar fokuspunkter med, och den kan också användas för att navigera i menyerna. Man kan även flytta fokus med fingret på pekskärmen, som även kan användas som utlösare. En lätt beröring där man vill ha det skarpt, så flyttar kameran fokus dit och exponerar.

Som alla Fuji-kameror har X-E4 den praktiska Q-knappen som öppnar en konfigurerbar snabbmeny, där man snabbt kommer åt de mest använda inställningarna.

Blixtrande snabb

Förutom att vara en videokamera med 4K-video i 30p upp till 200 Mbit/s är X-E4 en blixtsnabb stillbildskamera med en hastighet av så mycket som 20 bilder/s när elektronisk slutare är vald (ned till 1/32000 s) – och uppemot 230 bilder/s om man tål 1,25x beskärning.

Video i 4K kan lagras på minneskort i 8-bitars F-log för efterbehandling, eller i 10 bitar på en extern inspelare ansluten via HDMI. Det finns en ingång för extern mikrofon, men man behöver en adapter för att använda hörlurar.

Smarta tillbehör

Fujifilm X-E4 kan köpas utan optik som enbart hus, eller för tvåtusen kronor mer i kit med det uppdaterade objektivet XF 27mm f2,8 som har fått bländarring med auto-inställning och vädertätning sedan vi testade det 2013. Rent optiskt är det likadant och den kompakta vidvinkeln – som motsvarar 40 mm på X-E4 – ger en mycket resvänlig kombination när det sitter på kameran.

Det mest användbara zoomobjektivet till X-E4 är ovan nämnda XF 18-55mm f2.8-4.0, som är en kompakt, lätt och billig normalzoom med utmärkt bildkvalitet. Vill man ha ett lättare och ljusare objektiv rekommenderar vi de små XF 23, 35 och 50 mm – alla med f2 – och om man behöver ännu bredare vidvinkel är vårt val XF 16 mm f2.8 (som motsvarar 24 mm).

Jag har redan kritiserat frånvaron av någon form av handgrepp, men det finns faktiskt ett separat grepp som passar till X-E4. Det heter MHG-XE4 och skruvas fast på undersidan och har ett integrerat stativfäste för Arca-Swiss.

Blixt? Kameran levereras utan, och det finns ingen inbyggd heller, men Fuji har en kompakt variant som heter EF-20 och det är många tredjepartstillverkare som har blixtar som passar.

Fujifilm X-E4: Bildkvalitet

Efter flera generationers Fuji X-kameror på testbänken har man vissa förväntningar på bildkvaliteten. De senare modellerna har varit starkt förutsägbara eftersom de har likadana bildsensorer och nästan samma processorer.

Med undantag för X-T200 har de flesta nyare X-kameror samma X-Trans-bildsensor och då blir bildkvaliteten densamma, under förutsättning att objektivet också är det. Därför får man samma praktfulla färgåtergivning, det stora dynamiska omfånget och samma höga detaljnivå med X-E4 som med X-T4.

Man kan köra upp ljuskänsligheten hela vägen till ISO 51200, men jag rekommenderar att man stannar vid ISO 6400, för då ser man bildbruset komma krypande med grövre kornbrus och färgartefakter.

Fujifilm X-E4 är mindre och mer resvänlig än sina närmaste konkurrenter, Sony a6400 och Nikon Z50. Z50 har bättre ergonomi och a6400 har snabbare autofokus, men X-E4 är snabbare, beskär inte 4K-video som Z50 och har en mycket bättre pekskärm än a6400.

Bildkvaliteten är väldig snarlik, men även om färgåtergivningen i Z50 – särskilt i hudtoner – är lysande så föredrar jag färgerna från X-E4.

Slutsats

Fujifilm X-E4 är den perfekta resekameran för alla som vill ha en liten och lätt systemkamera som är bättre att använda än en mobiltelefon eller kompaktkamera. Den är blixtsnabb, bildkvaliteten blir inte bättre i den här klassen och den är användarvänlig oavsett om man är nybörjare eller erfaren fotograf. Hade den haft ett litet grepp och bildstabilisator så hade det inte funnits mycket att klaga på, och till nästa gång vill vi också ha en större sökare och ännu bättre fokusspårning. Till dess är det här den bästa kameran i klassen.