test: Canon EOS R

Trots att det tas bilder som aldrig förr har de traditionella kameratillverkarna svårt att sälja kameror. Det har framför allt gått ut över kompaktkamerorna, men även spegelreflexerna har gått på ett par rejäla smällar.

Uppenbarligen eftersom vanligt folk – vem de än är – föredrar att ta bilder med mobilen.

Så kameratillverkarna behöver hitta på något nytt.

Ett alternativ är att släppa spegelreflexsegmentet helt och ta steget över till de spegellösa kamerorna. Det har Olympus, Panasonic och Sony gjort för länge sedan, och det tycks ha fungerat fint för dem.

Men Nikon och Canon har stretat emot. Visst, Nikon har redan lämnat floppen med Nikon 1-systemet bakom sig och Canon behövde fem år på sig för att göra en seriös spegellös kamera (EOS M50), men med tanke på vad som hände förra året finns det mycket som tyder på att framtiden tillhör spegellösa systemkameror i fullformat.

Mot slutet av 2018 lanserade Nikon två modeller och Z7 är kanske deras bästa kamera sedan D850. Det tyckte åtminstone vi när vi testade den.

Canon har inte råd att hamna på efterkälken utan släppte sin EOS R strax efteråt, och därmed hamnade den sista pusselbiten på plats. I fullformat. För precis som Nikons Z-serie och Sonys alpha-serie har Canon EOS R en 24 x 36 mm stor bildyta och är alltså i gott sällskap med andra fullformatkameror.

Det är en sanning med viss modifikation, men en större bildyta kan fånga upp mer ljus och ha bättre brusegenskaper vid höga ISO-värden. Fullformatkamerorna är dock större också, vilket betyder större objektiv och högre vikt. Jämfört med APS-formatet som Fujifilm använder, eller Olympus och Panasonics MFT-format.

De närmaste konkurrenterna till EOS R är Sony a7 III och Nikon Z6. Men jag skulle också vilja säga att Fujifilm X-T3 har egenskaper som gör den till en seriös konkurrent i den här klassen. Och det till ett mycket lägre pris.

EOS R

Canon har inte sparat på konfekten i deras första fullformatkamera i den spegellösa klassen. Om vi bortser från video, vill säga. Men det återkommer vi till.

På insidan sitter en ny version av Canons fina 30-megapixlars, bakgrundsbelysta CMOS-sensor i fullformat. Den första versionen testade vi i EOS 5D Mark IV, Canons kanske bästa allroundkamera.

Den nya versionen har inte färre än 5655 Dual Pixel-fasfokussensorer (nej, det är inget tryckfel). De täcker i stort sett hela bildytan och fungerar utmärkt under olika ljusförhållanden, och fokusspårningen är otroligt snabb och precis. För att inte säga tyst.

Bildsensorn har däremot ingen bildstabilisering, som Nikon Z7 och Sony a7 III har. I stället förlitar sig Canon på den optiska bildstabiliseringen i EOS EF-objektiven.

Liksom alla spellösa kameror har EOS R en elektronisk sökare. En stor OLED-sökare med 3,7 Mp upplösning och 0,76x förstoring. Skärmen är en pekskärm som även går att använda som styrplatta för att välja fokuspunkter. Någon sådan har till exempel inte Nikon Z7, där sitter det en styrpinne bredvid skärmen i stället.

Bildhastigheten är godkänd, men åtta bilder per sekund är i minsta laget för en actionkamera. Eller fem per sekund med kontinuerlig autofokus – vilket sjunker till tre med fokusspårning aktiverad. Det hjälper lite att autofokusen är så bra att den smäller till med skarpa bilder efter alla exponeringar, nästan utan undantag.

Video

Men vi måste prata om elefanten i rummet. För även om Canon har hämtat lite DNA från EOS 5D Mk IV så har de varit väl försiktiga när de bestämde sig för videofunktionerna i EOS R.

Det går visserligen att filma 4K/30p-video i 8 bit (4:2:0 och 480 Mbit/s) till minneskortet, eller 10-bitars 4:2:2 till en extern inspelare via HDMI. Även med Canon Log, som är praktiskt för gradering av videoklippen under efterproduktionen.

Men allt detta görs med hela 1,76x beskärning. Det förvandlar 50 mm till 88 mm, 16–35 mm zoom till 28–62 mm och 70–200 mm zoom till 124–355 mm.

4K-inspelningarna kan göras med hela bildytan eller som Super35 med beskärning med plan bildprofil eller N-Log och i 30p, 25p eller 24p med upp till 144 Mbit/s.

Det är alltså en fördel för videoinspelning med tele men en nackdel med vidvinkel. Som nämnts ovan finns det ingen intern stabilisering av bildsensorn, men man kan aktivera digital stabilisering när man filmar (ger ytterligare beskärning och sämre skärpa), plus att de flesta av Canons telezoomar har optisk stabilisering.

Kameran visar inget zebramönster när man filmar så att man kan hålla ett öga på exponeringen. Men man kan ändra den sömlöst och flytta fokus ljudlöst på pekskärmen.

Videokvalitet

Videokvaliteten beror delvis på inställningar som elektronisk bildstabilisator eller inte, samt på hur bra Canons fokussystem hänger med i rörelser. Inspelningar med EOS RF 50 mm/f1,2 ger en utmärkt skärpa med både HD- och 4K-video. Detaljskärpan är bra, men inte riktigt på samma nivå som Sony a7 III eller Fujifilm X-T3. Som båda ger lite skarpare 4K-filer.

Absolut godkänt alltså, men inte klassledande på samma sätt som EOS 5D Mk IV har varit.

Autofokusen gör ett bra jobb, men är inte lika snabb och exakt i lite ljus inomhus som i bra ljus utomhus. Men den är snabbare än Nikon Z7 när man filmar.

Det finns en synlig rolling shutter-effekt (brutna linjer i panoreringar), något jag hade hoppats att Canon skulle lyckats bli av med i EOS R.

Nytt kamerasystem

Om man börjar från scratch, som Nikon gjorde med Z-systemet, Sony med alpha-serien och nu Canon har gjort med EOS R, så har man möjligheter som man inte har när man utgår från ett befintligt kamerasystem.

När det skrymmande spegelhuset är ur världen kan kameran göras mindre, lättare och smidigare. Som här, där Canon använder en elektronisk sökare, en ny 54-millimeters objektivfattning och kortare registreringsavstånd. Det ger utrymme för extremt ljusstark optik ned mot f0,9 utan alla dess nackdelar.

Kameran kan använda i stort sett alla befintliga EOS EF-objektiv med hjälp av adaptern som ingår, även om Canon har inte publicerat någon lista över kommande objektiv så ligger det nära till hands att de vanligaste brännvidderna kommer först.

Hittills har fyra RF-objektiv presenterats till EOS R-serien. Vi har provat alla fyra. Den ljusstarka EF 28-70/f2 släpps inte officiellt förrän 2019 men vi har fotograferat med ett tidigt exemplar. Men inte tagit med just de bilderna i utvärderingen av kamerans bildkvalitet.

De övriga tre har vi använt i flera veckor tillsammans med kameran. Det är en nykonstruerad RF 24-105/f4, som också går att köpa i kit med kamerahuset, en liten och lätt RF 35/f1,8 makro – med bildstabilisator – samt den extremt skarpa RF 50/f1,2.

Ingående tester av objektiven publicerar vi löpande i tidningen och på nätet.

Användning

Efter otaliga kameratester de senaste 20 åren har jag väldigt lätt att anpassa mig. Det brukar inte ta många minuter förrän alla fingrar lärt sig hitta rätt så att jag kan koncentrera mig på fotograferandet. Och slippa leta efter knapparna och funktioner.

Med EOS R tog det längre tid än det brukar. Det beror inte bara på att Canon bestämt sig för att börja om helt från början, utan också för att de samtidigt har försökt tänka i nya banor. Med blandad framgång.

Men låt oss ta det från början. Kamerans OLED-sökare släcks i några millisekunder mellan varje bild i serier, men är i övrigt i samma klass som de bästa när det gäller bildkvaliteten.

Pekskärmen fungerar nästan felfritt, men det hände ett par gånger att den hängde sig en kort sekund när jag försökte att flytta fokuspunkten med fingret. Så långt allt väl.

Det finns för övrigt bara en enda kortplats. För SD-kort, helst med stöd för UHS-II. Men det är knappast något problem för målgruppen att det inte finns två kortplatser. Som proffskameror har. Låt mig tillägga att kameran har USB-laddning, praktiskt nog.

Vid första anblicken kan strömbrytarens placering verka praktisk. Men jag kan inte bli kvitt tanken att det är slöseri med plats att sätta den bredvid sökaren. På toppen av kameran. Där kunde det passat med ett inställningshjul för seriefoto och självutlösare, eller inställning av ljusmätning, minnesbank eller något annat som fotografer behöver komma åt snabbt.

Multifunktion

Canon har kommit på att det är smartare att placera kamerans minsta knapp bredvid utlösaren: M-Fn, som står för multifunktion. När man trycker på den får man tillgång till ISO, bildserie, servofokus och blixtkompensation med inställningshjulen på kameran. Tryck och vrid för att välja funktion och ändra inställning. Man kan också ändra innehållet under M-Fn, och vitbalans, exponeringskompensation, ljusmätning, fokusområde och bildstilar går också att ändra.

Andra knappar kan också programmeras, men det är konstigt att det inte går att flytta ut bildserier ur menyerna till en egen knapp på kameran. Märkligt att Canon har glömt det.

Men allt detta och mycket mer finns på pekskärmen. Tryck bara på Q, så kommer man åt det direkt på skärmen. Det fungerar snabbt och enkelt, men förutsätter att skärmen inte är vänd 180 grader.

Programhjulet vi har sett på EOS 5D Mk IV, EOS 6D II och EOS M50 är utbytt mot en knapp och ett hjul. Tryck och vrid för att ändra programvalet på den lilla OLED-skärmen till höger om sökaren och tryck på INFO-knappen för att växla mellan inställningar och programalternativ för stillbilder och video. Enkelt och bra.

Med ett par nämnda undantag är ergonomin välgjord, men jag blev aldrig riktigt förtjust i Canons stora innovation på EOS R: i höger hörn, ovanför skärmen där tummen hamnar på baksidan, har Canon satt dit ett pekfält: M-Fn Bar.

Fältet kan konfigureras så att det aktiverar flera funktioner som sedan kan ändras. Men först måste det aktiveras i menyerna, sedan kan det konfigureras. Sex av funktionerna – autofokus, ISO, vitbalans, videoinspelning, fokuskontroll/skärmvisning samt flexibel exponering – kan hämtas fram genom att dra med fingret över ytan. Sedan kan man till exempel ändra ISO-värde (eller Auto-ISO), fokusområde eller vitbalans.

Bra tänkt, men efter en vecka insåg jag att en knapp och ett hjul hade varit mycket snabbare. Ofta reagerade inte pekfältet på kommando, så det slutade med att jag stängde av det i menyn.

Här hade till exempel platsen där Canon valde att placera strömbrytaren kunna utnyttjas.

Vi får hoppas att M-Fn Bar blir mer raffinerad efter en framtida firmware-uppdatering.

Bildkvalitet

Canon bommar sällan på bildkvaliteten och det gör de inte här heller. Bilderna är nästan identiska med testbilderna från EOS 5D Mk IV, men JPEG-filerna har fått fintrimmad färgåtergivning. Som jag uppfattar som bättre, med mer mättade färger och lite bättre detaljskärpa. Det finns små skillnader i filerna jämfört med Sony a7 III, medan a7r III har lite bättre detaljskärpa.

Canon-kamerans 30 Mp tål att jämföras med 45 Mp-sensorn i Nikon Z7, men precis som i A7r III:s 45 Mp ligger EOS R ett snäpp efter de båda när det gäller skärpa i detaljer.

Detta spelar liten eller ingen roll för de som främst tillhör målgruppen för EOS R. Nämligen bröllopsfotografer som är intresserade av bland annat färger, vitbalans och brusnivå – eller porträtt- och resefotografer som inte behöver extrem upplösning.

Jag lade förresten märke till att kameran hade en tendens att underexponera upp till ett halvt steg i motiv med hög kontrast och en del ljusa ytor. Några gånger verkade det som om kameran blev lurad av lite vitt i bilden, men för det mesta var träffsäkerheten utmärkt.

Detsamma kan sägas om bruset, som inte existerar förrän vid ISO 6400, där detaljskärpan avtar och kornbrus dyker upp. Det går finfint att fotografera även vid ISO 12800, men då är bildbruset tydligt närvarande.

Slutsats

Canons nykomling har en del användarmässiga barnsjukdomar. De flesta av dem kan lösas med en firmware-uppdatering, andra blir knappast fixade förrän nästa modell kommer. Till och med i 4K är videokvaliteten godkänd, men inte klassledande som vi hade hoppats. Och den skarpa beskärningen är och förblir en nackdel när man filmar video. Men Dual Pixel-autofokus, den välfungerande pekskärmen och en vacker optisk kvalitet är stora plus för EOS R-systemet. Bildkvaliteten kan man inte klaga på och även om kameran inte är snabbast i klassen så är den ändå ett intressant alternativ till de närmaste konkurrenterna. Framför allt för fotografer som redan har flera Canon-objektiv.