”Jag kollar på det i helgen.” När du lovar att titta närmare på en arbetsuppgift eller upplägget på nästa stora generationsroman befinner du dig långt borta från jobbdatorn. Bara för att upptäcka att alla dokument som du skulle ha fingranskat i lugn och ro inte kom med på USB-minnet du har i fickan.

Om du känner igen dig i den här situationen lika väl som de flesta andra gör så kan en molntjänst vara lösningen på problemet. Med en sådan kan du lagra alla filer på en server som befinner sig ”i molnet” – eller rättare sagt: på en hårddisk i ett rack i en serverhall någonstans på jorden som alltid är uppkopplad mot internet. Så länge du själv kommer åt internet kan du använda dina filer på samma sätt som om de befann sig på din egen dator, mobil eller surfplatta.

Flera datorer – samma filer
Förutom att vara en skänk från ovan för glömska personer är lagringstjänsterna perfekta för folk som använder olika datorer och enheter under dagen, eller som vill dela med sig av sina filer med andra. Det gäller till exempel journalister på Skandinaviens största hemelektroniktidning. Den här tidningen hade varit mycket svårare att sätta ihop utan molntjänster. När vi till exempel rapporterar live från någon presentation av nya mobiltelefoner på andra sidan jordklotet är molnlagring oumbärlig. Samtidigt som en journalist sitter på presentationen och tar bilder av evenemanget sitter en annan och skriver en bakgrundsartikel om samma produkt, som hamnar på våra webbsidor bara ett par sekunder efteråt, illustrerad med bilder tagna från den utsände kollegans molnlagring.

Gigabyte för inga pengar
Näst efter tillgängligheten är det bästa med molntjänsterna priset. I utgångspunkt är de gratis. På de flesta ställen kan du vältra dig i 10 GB eller ännu mer. Att detta är möjligt beror dels på att priserna på hårddiskplats håller på att sjunka, och dels på att tjänsterna hoppas kunna sälja något till dig vid ett senare tillfälle. Att ge bort 10 GB lagringsplats kostar bara ett par kronor för tjänsten, vilket är småpengar för jättar som Google och Microsoft. Och så är molnlagring beroendeframkallande. Har väl vant dig vid att urskillningslöst skicka upp och ner filer till molnet så är det otroligt svårt att sluta. Och när alla kostnadsfria gigabyte tar slut så är det lockande att teckna ett abonnemang för en kostnad som motsvarar priset på en streamingtjänst för film eller musik.

I den här artikeln har vi tittat närmare på fyra molnlagringstjänster: OneDrive, Google Drive, Dropbox och Box. Box är den äldsta av dem och hade redan funnits i tre år när Dropbox och OneDrive kom. Och Google är rena rama nybörjaren med bara två år på nacken. Men att vara först är inte samma sak som att vara bäst. Listan kan göras lång över företag som hittat på nya verktyg till Windows som senare blivit integrerade funktioner i operativsystemet. Och de flesta av namnet står skrivna på gravstenar.

Så testade vi
Ska lagringstjänsten fungera som en hårddisk uppe i molnet måste den vara så enkel att använda att man inte tänker på det. När tjänsten är installerad bör backup och fildelning vara lika enkelt som att lagra lokalt. Vilket i praktiken också är precis vad som sker, eftersom filerna först lagras i en mapp på hårddisken, som sedan speglas på nätet och laddas ner som kopior till de andra anslutna datorerna.

Om tjänsten inte bara ska vara en backup, utan ska användas för delning av filer mellan datorer, måste hastigheten vara så hög att man inte märker av någon väntetid på upp- och nedladdning eller när filer öppnas på andra datorer. För att testa detta laddade vi upp en mapp med fem videofiler på sammanlagt 1 GB, som sedan öppnades på en annan ansluten dator. Testet utfördes med en snabb 60/60 Mbit/s-fiberlina, ansluten via ett kablat gigabit-lokalnätverk, så uppkopplingen har inte varit någon begränsande faktor.

Slutligen är molnlagring inte bara en fråga om antal gigabyte på hårddisken och megabit i sekunden, utan också om de data som lagras. Delning av filer och integration med populära program betyder allt mer.