test: iMac Pro 27’’

När Apple lanserade iMac Pro sommaren 2017 visste jag direkt att jag ville ha en. Inte för att jag behöver en utan för att den kanske är precis så mycket snabbare än en vanlig iMac att allt jag gör i program som Final Cut, Photoshop och Capture One skulle gå snabbare.

De tre extra bokstäverna bygger naturligvis upp en del förväntningar.

Apple kunde ha tagit en iMac, tryckt i en snabbare processor, mer minne och starkare grafikprocessor, och sedan klistrat på en Pro-logga. Ungefär som BMW gör med sina M-versioner och Mercedes-Benz med sina AMG och så vidare. Men så är det inte.

iMac Pro är ny, inifrån och ut. Det smala chassit och den knivskarpa 5K-skärmen är i princip det endas som kommer från en normal iMac. Resten är skräddarsytt för att klara de mest krävande jobben man kan tänka sig att vilja köra på en Mac.

Motor, växellåda, chassi och drivlina är helt nytt, om vi ska fortsätta med billiknelserna.

En vanlig iMac har två- eller fyrkärnig processor men här har instegsmodellen åtta kärnor. Det finns också tio-, fjorton- och artonkärniga (!) processorer till iMac Pro.

Om man får en viss association till antalet cylindrar så är man inte helt fel ute.

Stealth-grå

Pro-datorerna levereras med Intels Xeon W-processor, Radeon Pro Vega-grafikkort, upp till 4 TB SSD-lagring, 128 GB ECC-minne samt marknadens kanske bästa 5K-skärm som stöder en miljard färger.

iMac-skalet är klätt i grått, detsamma är det trådlösa tangentbordet och Magic Mouse 2-musen. Det är en mus som åtminstone inte jag har lyckats bli vän med. Styrplattan på toppen är för liten, musen är för låg för mina händer och jag vande mig aldrig vid högerklickningen.

Det finns en styrplatta i samma gråa färg, Magic Trackpad 2, som många antagligen föredrar.

 

18-kärnig processorkraft

Under skalet skiljer sig Pro-versionens arkitektur väsentligt från en iMac. För att hålla en upp till 18-kärnig processorkraft tillräckligt avkyld är datorn försedd med två kraftiga fläktar som har 80 procent bättre kylningskapacitet. Man skulle kunna tro att de väsnades något infernaliskt, men vår testmaskin med åtta kärnor blåste bara upp till en svag bris när Final Cut Pro X kördes för fullt.

Datorn är också utrustad med Apples egen T2-processor. Som tar hand om systemprocesser, ljud, bildbehandling för kameran, SSD-styrning och kryptering.

 

Det finns inga kontakter på framsidan. Vänder man på datorn så hittar man anslutningar för Gigabit Ethernet, SDXC-kortläsare, hörlursuttag, optisk ljudutgång, fyra USB 3-portar samt fyra Thunderbolt 3-kontakter med USB-C.

Thunderbolt 3 stöder överföringshastigheter på upp till 40 gigabit per sekund och integrerar även HDMI, VGA och DVI. iMac Pro kan köra två 4K-skärmar samtidigt, eller en 5K-skärm, och det går att seriekoppla extern kringutrustning via Thunderbolt.

Ny arkitektur

En vanlig iMac stoppar vid en fyrkärnig 4,2 GHz Intel-processor med Turbo Boost upp till 4,5 GHz, medan iMac Pro börjar med en åttakärnig 3,2 GHz Xeon W-processor med Turbo Boost upp till 4,2 GHz.

Men Intels Skylake SP-arkitektur kör med högre busshastighet, har upp till 42 MB buffert och fördelarna av flera kärnor. Det gör det möjligt för Pro-utgåvan att utföra både fler och mer krävande uppgifter samtidigt och bli färdig på kortare tid.

För erfarna fotografer som kör tunga bildfiler i Photoshop, videofotografer som processar 4K-video i Final Cut Pro och musiker som mixar ljud i Logic Pro, ger instegsmodellen med åtta kärnor avsevärda tidsbesparingar. Jämfört med en vanlig iMac.

Instegsmodellen

Oavsett om man sysslar med bildbehandling eller partikelsimulering så finns det en iMac Pro som passar, enligt Apple.

Instegsmodellen i Pro-serien kan betraktas som ett naturligt steg upp från en toppspecad iMac, medan versionen med 10 kärnor passar för tyngre uppgifter. Den passar bättre för 8K-video, flerspårsmixning i Logic Pro och annan programvara som bättre utnyttjar fördelen med flera kärnor.

Detsamma gäller 14- och 18-kärnorsversionerna med hyper threading, som vänder sig till de allra mest krävande användningsområdena. Fast då börjar det kosta. En 8-kärnig iMac Pro kostnader ungefär 10 000 kronor mer än en välutrustad iMac, men en 10-kärnig iMac Pro är mer än 20 000 kronor dyrare.

 

Väljer man den allra grymmaste versionen av iMac Pro, med 18-kärnig processor, 128 GB ECC-minne (2666 MHz), 4 TB SSD-lagring (3,3 GB/s) och den häftigaste grafikprocessorn (22 teraflops) med 16 GB HBM2 (400 MB/s i bandbredd), så hamnar priset på nära tre gånger så mycket som för instegsmodellen.

Datorn kan inte uppgraderas på ett enkelt sätt av användaren själv. Det finns till exempel ingen lucka till minnet på baksidan, som det gör på en vanlig Mac. SSD-modulen i en vanlig iMac har ersatts av flashminne som inte heller kan uppgraderas av användaren.

Allting är integrerat i datorn, så eventuella uppgraderingar måste göras hos en auktoriserad återförsäljare.

5K-skärm

iMac Pro har samma 27-tums LED-baserade IPS-panel som vi testade med den senaste generationen iMac. Med 5K betyder det 14,7 megapixlar. Den angivna ljusstyrkan är 500 nits och skärmen stöder utökad P3-färgrymd som ger fler färgnyanser, upp till en miljard färger.

 

Kraftpaket

I våra tester spränger iMac Pro skalan jämfört med andra iMacar.

Geekbench 4 visar hur snabbt maskinen är på heltals- och flyttalsberäkningar, och jodå, visst är den snabb. Singlecore-testet ger måttliga 4 917 poäng medan multicore-testet drämmer till med 30 571. Det är tre gånger så snabbt som en tvåkärnig iMac med i5-processor från 2016.

Siffrorna verkar meningslösa om man inte jämför dem, för det är inte bara en två år gammal iMac som får se sig grundligt besegrad. Externa tester visar att den åldrande Mac Pro-modellen får vara rejält fullmatad för att åstadkomma något i närheten av samma poäng i Geekbench.

 

I andra mer praktiska tester visar sig iMac Pro inte vara någon slöfock heller. Den halverar tiden som behövs för att rendera i After Effects jämfört med en 5K-iMac, och lägger till filter med lager i Photoshop på nästan halva tiden. Detsamma gäller import och export i Final Cut Pro X. Där reduceras tiden med 30–50 procent. Det är inte en obetydlig förbättring.

Slutsats

För de flesta är en iMac Pro overkill. En fyrkärnig iMac med 16 GB minne kostar mindre än hälften av den billigaste iMac Pro-modellen och klarar till och med tunga uppgifter som bild- och videoredigering. Men för användare som arbetar mycket med foto, 4K-video, musik, CGI eller partikelforskning är det svårt att klara sig utan en iMac Pro. Den är ett kraftfullt arbetsredskap för professionella användare som har högre krav på motoreffekt och vridmoment än vad en vanlig iMac kan erbjuda. Och den finns i många konfigurationer som uppfyller många professionella användares behov.