TESTER Bil & Elfordon Datorer Sport & Träning Gaming Mobil Smart hem Teknik
L&B:s Julkalender 2024 Delta här!

grupptest: 5 gaming-tangentbord

Fingret på avtryckaren

Flygplansmaterial och topptrimmad finmekanik är vad som krävs för att komma segrande ur striden på skärmen. Vi har fingrat på fem av de bästa mekaniska tangentborden för spel.

Av / 2019-02-28 - 10:30
5 gaming-tangentbord

En naturbegåvning kan springa ett 100-meterslopp i vanliga gymnastikskor, men rätt skodon kan förkorta tiden med viktiga sekunder. Samma sak gäller för e-sport. Och den viktigaste utrustningen, tillsammans med musen, är tangentbordet.

De flesta vanliga datortangentbord är så kallade membrantangentbord. Under varje tangent sitter en plastbubbla och när tangenten trycks ned blir det kontakt på kretskortet under bubblan. De är billiga att masstillverka men har inte alls lika hög precision som mekaniska tangentbord, som har en mekanisk kontakt under varje knapp.

Ett år har gått sedan vi senast tittade på tangentbord speciellt gjorda för spel. Under tiden har det hunnit komma en ny generation. En gemensam egenskap är att de flesta tillverkare har valt att strippa bort all inpackning, så att tangenterna sticker upp nakna från bottenplattan. Det ser tufft ut – och ger fri insyn till de ännu coolare ljuseffekterna.

Läs också: Test av sex gaming-möss

En fråga om feedback

I ett mekaniskt tangentbord finns separata kontakter under varje tangent. En fjäder och en metallbygel avgör hur trög tangenten är att trycka på och hur rörelsen känns. Vissa föredrar tangenter som reagerar på en lätt beröring, andra vill ha ett tydligt motstånd.

Annons

Sedan har vi klickljuden som hörs när tangenten trycks ned. De är oumbärliga för somliga, och hatade av andra – framför allt de som sitter bredvid. En annan typ av återkoppling är motståndet som vissa typer av kontakter gör när tangenten trycks ned halvvägs och passerar kontaktpunkten. Att veta om tangenten har tryckts ned eller inte är avgörande.

Hållbarhet

Det går hett till – hårt och länge – för tangenterna när man spelar. Så kontakternas hållbarhet är viktig. Mekaniska tangentbord brukar ha en hållbarhet på minst 50 miljoner tryckningar. Det motsvarar ungefär 20 000 boksidor – skrivna med samma bokstav! Men inte alla tangenter används lika mycket, så WASD-bokstäverna, som används som joystick, tar förmodligen slut långt före exempelvis M.

Var knapp har sin färg

RGB-ljus är en viktig del av underhållningen när det gäller gaming-utrustning, framför allt speltangentbord. Man kan naturligtvis invända att ljusshowen inte på något sätt förbättrar förmågan att vinna över motståndarna. Det stämmer, men spel handlar om att ha kul. En sportbil går ju inte fortare av att ha lädersäten och instrumentpanel i ädelträ heller, men det är snyggt!

Ljus i alla regnbågens färger är standard på allt annat än de billigaste gaming-tangentborden. Ett modernt sådant har 16,8 miljoner färgnyanser att välja mellan, som kan ställas in för varje tangent. Däremot är det skillnad på hur många olika ljuseffekter som styrprogrammet klarar, samt i hur stor utsträckning man kan göra sina egna. Som lockbete för att behålla sina lojala kunder kan man hos alla stora tillverkare koordinera ljuseffekterna i alla sina spelenheter – fast naturligtvis bara de som kommer från samma märke.

Och så har vi makron!

En viktig skillnad mellan gaming-tangentbord och vanliga knappsatser är möjligheten att skapa makron, alltså sekvenser av kommandon som utförs med en enda tryckning – och i en hastighet som är omänskligt hög. De flesta gaming-tangentbord kan köra makron, men inte alla har speciella tangenter som startar dem.

Spöktangenter

Ett av uttrycken man stöter på i spelsammanhang är ”ghosting”. Med det menas tangentbordets förmåga att undvika att inmatningar går förlorade när flera tangenter trycks ned snabbt efter varandra – eller samtidigt. Vanliga tangentbord är gjorda för att bara skriva ett tecken åt gången. På ett speltangentbord ska man kunna fyra av blixtsnabba kommandon, ju fler desto bättre. Vissa tangentbord klarar 10 tryckningar samtidigt, medan de mest extrema kan hantera att alla 104 tangenter trycks ned samtidigt! 10 tangenter bör dock räcka till de flesta eftersom det är svårt att trycka på fler tangenter med 10 fingrar.

1_add_on_picture
<
>
Cherry MX

HyperX Alloy FPS RGB

Bara det nödvändigaste

HyperX levererar vad som behövs, med en prislapp som alla klarar av.

HyperX levererar vad som behövs, med en prislapp som alla klarar av.
Inget handledsstöd. Ergonomi kunde ha varit bättre. Inga extrafunktioner.
Läs hela testet

Corsair K70 RGB MK.2

Ljusshow överallt

Corsair har utrustning som får hela din dator att lysa. Men K70 MK.2 kan mycket mer än så.

Stabil botten av aluminium. Cherry MX Brown-tangenter. Lågt. Corsair kan sprida ljus till alla delar av ditt system.
På de nordiska versionerna går det inte att mellan olika kontakter. Handledsstödet av plast har kostat max fem kronor.
Läs hela testet

SteelSeries Apex M750

Tangentmaskin från Steelseries

SteelSeries speltangentbord kännetecknas av enkelhet och gedigen industridesign. Och programvaran är enastående.

Bottenplatta av aluminium. Tangenterna är knivskarp precisa. Överskådlig med ytterst effektiv programvara.
Inget handledsstöd. Inga funktionstangenter och bara en sorts kontakter.
Läs hela testet

Logitech G910 Orion Spectrum

Stort som ett hangarfartyg

Logitechs största modell är bokstavligt talat störst, med extra tangenter och hållare till din mobiltelefon.

Massor av inställningar och funktionsknappar. Kan använda extraskärm.
Högt pris och känns plastigt. Ingen metallbotten.
Läs hela testet

Razer BlackWidow Elite

Lite råare Razer

Razer har hyvlat av ovansidan och gjort en Black Widow-cabriolet.

Blixtsnabba och exakta tangenter. Val mellan tre olika kontakter. Omfattande programvara. Stilig design. Philips Hue-integration.
Inga separata funktionstangenter. Aningen tung programvara.
Läs hela testet
John Hvidlykke
(f. 1964): Journalist. John har arbetat för Ljud & Bild sedan 2013. Han skriver om hifi, högtalare, datorer, spel och teknikhistoria. John har ägnat sig åt teknikjournalistik sedan 1982(!) och har arbetat för många olika tidskrifter i olika roller, bland annat GEAR, High Fidelity, Computer för alla, Illustrerad vetenskap, Ny elektronik, PC World och Privat Computer. Han har också skrivit många böcker och utbildningsprogram om IT.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Många bäckar små

En liten dyrgrip

Vi har testat Netgears nya folkliga WiFi 7-mesh

Tredje gången gillt

Mesh med Wi-Fi 7 för bred och blixtsnabb täckning

Samsung Galaxy Book 4 Edge är bra för studenter och folk på språng

Yoga på det kloka sättet

Modern CPU – gammaldags skärm

Snudd på perfekt nybörjar-PC

Har datorn blivit smartare?

Fin dator, slö skärm

Fyra headsets till din nya kontorsvardag

Ljud & Bild