TEST: Volvo EX30 Twin Performance

Efter två veckor bakom ratten i två olika versioner överdriver jag knappast när jag påstår att Volvo EX30 är ett av de bästa bilköpen just nu.

Inte för att den går som en skållad råtta – men det gör den – och inte heller för utrymmet på insidan – som är måttligt – utan snarare på grund av mycket förnuft och ibland känsla som Volvo har lyckats ge för pengarna.

Den 4,2 meter korta elbilen kommer bokstavligen till korta jämfört med storsäljare som Tesla Model Y och Volkswagen ID.4. Men EX30, som är byggd på samma SEA-plattform som Geely-gruppens Smart #1 och kommande Zeekr X, är tillräckligt stor för att uppfylla mångas behov i en fossilfri vardag.

Priserna börjar så lågt att jag var tvungen att dubbelkolla om de stämde. Det gjorde de. Jag ser dock inte riktigt någon marknad för instegsmodellen med minst batteri, lägst effekt och bakhjulsdrift. Åtminstone inte i Norden där många ser en SUV som något som måste ha fyrhjulsdrift. Det får man i den testade versionen som heter Twin Motor Performance med 428 hk. Och som med Ultra-utrustningspaket inte saknar något heller.

Räckvidden varierar från 340 km för den enklaste modellen med 272 hk och minst batteri på 51 kWh, till 476 km för Single Motor Extended Range med samma motor, som versionen med störst batteri på 69 kWh klarar av när den har en bra dag. Twin Performance lägger sig strax under, med en angiven räckvidd på 450 km enligt WLTP-normen.

Gnistrande fartresurser

Ändå är det den här versionen som vi tror att de flesta kommer att välja. Inte för att de märker av fyrhjulsdriften särskilt mycket, men när det är halt är det skönt att veta att två elmotorer driver alla fyra hjulen och får fart på bilen även när snön är knädjup.

En bonus med Twin Performance är att dragvikten ökar med 200 kg till 1 600 kg jämfört med Single Motor-versionen.

En annan sak är något man sällan förknippar med det sunda förnuftet vi har vant oss vid från Volvo: en helt galen acceleration! EX30 har prestanda som kan få en Porsche Taycan att rodna förläget, 3,6 sekunder från 0 till 100 km/h är vansinnigt. Speciellt för en kompakt SUV som det står Volvo på.

Men det ska jag återkomma till strax. För Volvo har även gjort en del radikala förändringar på insidan.

Knapplös inredning

Volvo och många andra biltillverkare gillar att vara måna om hållbarhet. För slutanvändaren innebär det en omfattande användning av återvunnet material. Men allt passar inte lika bra i premiumklassen, helt enkelt för att de ger ett lite billigt kvalitetsintryck.

Så är det här också. Återvunnen plast är inte alltid lika behagligt att röra vid – å andra sidan finns det inte så mycket annat än den ena skärmen på instrumentpanelen som man behöver pilla på.

Den 12,3 tum stora skärmen kör Googles Automotive OS och visar allt man behöver på ett ställe. Inklusive hastighet. Lite som Tesla alltså, och nej, det finns ingen instrumentskärm framför föraren i EX30. Ingen head-up display heller. Men bilen har en växelväljare, på ratten, och bakom ratten finns sensorer som håller koll på förarens uppmärksamhet. Om man tittar på skärmen lite för länge så hörs en varningssignal för att blicken ska återgå till vägen.

Sensorerna blev extra aktiva när jag tog på mig ett par solglasögon. Då vägrade bilen tro på att jag tittade på vägen, så jag tog av dem och ljudet upphörde. Med ett annat par solglasögon gick allt hur bra som helst, konstigt nog.

Det finns som sagt inte många knappar att pilla på. Att öppna bakluckan och det dolda handskfacket görs på skärmen. Detsamma gäller inställning av sidobackspeglarna. Först måste man välja att man vill ställa in speglarna, sedan måste man använda knappfältet på höger sida av ratten för att svänga speglarna man du vill ha dem. Det fungerar faktiskt hur bra som helst, men är man typen som ofta justerar speglarna kan det kännas onödigt krångligt.

Har man valt utrustningspaketet Ultra får man elektrisk sätesinställning. Det görs med en fyrvägs omkopplare på sidan av sätet. Men man måste trycka på knappen i mitten för att välja vilken inställning du vill ändra. Följ med på skärmen för att se vilken inställning som är vald.

Till vänster på ratten väljer man farthållare och hastighet, där kan man också stänga av den ljudet av hastighetsvarningen – som kan göra vem som helst galen – på en programmerbar knapp. Knappen kan till exempel slå på och av regenerering också, om man föredrar det.

Det finns för övrigt inga knappar på den trådlösa nyckeln heller. Låsning och upplåsning görs antingen genom att man rör vid dörrhandtaget på förarsidan, eller genom att ett NFC-nyckelkort placeras över låssymbolen på B-stolpen på förarsidan. Man kan också logga in i Volvo Cars-appen och skapa en profil och sedan låsa upp bilen med mobiltelefonen.

Soundbar

Volvo har gjort ett par smarta saker för att få mer plats på insidan. Dörrfickorna är större än normalt eftersom det inte finns några högtalare i dörrarna. Högtalarna har i stället flyttat till en soundbar från Harman Kardon som sträcker sig längs vindrutan. Två subwoofers fyller på med de lägsta frekvenserna och det hela fungerar riktigt bra. Ljudet är inte riktigt i klass med det bästa vi hört från H/K, men ljudbilden är stor, tydlig och fyller lätt kupén. Det finns en sexbands equalizer som jag tyckte det var nödvändigt att använda för att få fram mellanregistret bättre.

EX30 stöder inte Apple CarPlay från början, men Volvo lovar att det kommer i en trådlös uppdatering inom kort.

Komfort

När någon bygger en bil på bara 4,2 meter säger det sig självt att det aldrig blir någon limousinkänsla på insidan. I framsätet är det gott om utrymme. De högtalarlösa dörrsidorna ger gott om plats på sidorna. Framsätena är sköna att sitta i men har inte sittdyneförlängare och inte samma långvägskomfort som en Volvo XC40 eller en Mercedes EQA.

En laddplatta med förvaring finns under ett armstöd, som har en utdragbar mugghållare med plats för en eller två kaffekoppar. Det är också här, och inte i dörrsidorna, som man hittar knapparna till de elektriska fönsterhissarna. En tredje knapp växlar mellan justering av främre eller bakre fönster, men baksätespassagerare har sina egna knappar bakom armstödet.

De två som sitter bak – det finns knappt plats för tre – har det skönt. Men det finns inte mycket plats för benen. Speciellt inte om både passageraren och föraren är långa. Barn sitter bekvämt och har bra sikt utåt och det finns plats för barnstolar med ISOFIX-fästen.

Baksätets ryggstöd har ingen skidlucka men kan fällas ner 40/60, vilket utökar lastvolymen från 318 till 904 liter. Golvet kan fälla ner ett hack för lite mer utrymme och under framhuven finns en liten ficka för laddkablar och småsaker.

Spektakulär acceleration

Vi måste prata om hastighetsresurserna. EX30 är ingen racerbil, men 3,6 sekunder till 100 km/h är sensationellt för en bil i den här klassen. Det ska tilläggas att sådana häftiga prestanda bara finns när batteriet har ”tillräcklig” kapacitet och föraren har valt performance på skärmen.

Då tar one pedal drive semester, stabilitetskontrollen lägger upp benen på bordet och strömförbrukningen gör vad den vill. På samma gång blir man på ett väldigt gott humör. För den kompakta bilen trivs med att accelerera ur kurvorna i ett tempo takt som skulle få en Porsche-förare att rodna.

Men bara till en viss punkt. För Volvos ingenjörer har inte tänkt på att så stora krafter behöver ett chassi som är med på noterna. Det finns ingen adaptiv fjädring i EX30, och det märks. Chassiet är detsamma som i en Single Motor Extended Range, som jag också provkörde, och det betyder att den vaga men villiga styrningen gör att bilen kränger märkbart när det börjar gå undan på krokiga vägar.

Förbrukning i praktiken

WLTP-siffrorna varierar inte så mycket mellan de olika versionerna av EX30. För Twin Performance är siffran 17,4 kWh/100 km. Vilket ger en räckvidd upp till

450 km. På vår testrunda hamnade vi på 19,6 kWh, vilket är godkänt när man tar hänsyn till underlaget och utetemperaturen. Den bakhjulsdrivna Single Motor Extended Range hamnade på 18,4 kWh. Det hände att jag kom ner till 16-siffror över tid om jag körde väldigt städat, utan hastiga accelerationer.

Slutsats

Volvo EX30 kan levereras i en Ultra-utrustningsversion, antingen som Single Motor Extended Range eller Twin Performance med fyrhjulsdrift. De flesta kommer nog att välja den senare, även om den första räcker gott och väl. Oavsett vilken man väljer är EX30 ett av de bästa köpen på dagens marknad. Kan man leva med att storleken ger vissa begränsningar får man en rolig, blixtsnabb och smidig SUV i kompaktklassen. Volvo EX30 är inte större än en Jeep Avenger, lite mindre än Mercedes EQA, men den är väldigt prisvärd, väldigt välutrustad och väldigt rolig att köra. Vad behöver man mer ..?