TEST: Tesla Model X Plaid

Känslan av Model S Plaid, när den bankade in stolsryggen i kroppen när jag trampade på gaspedalen, har satt djupa spår i min själ. Men uppenbarligen har jag redan glömt det, för när jag gör samma vågspel med Model X Plaid – som gör spurten upp till 100 km/h bara 0,4 sekunder långsammare – är det ett tryck i ryggen som jag aldrig har känt förut.

Dels för att man ju glömmer precis hur extremt det här är. Men också för att man har andra förväntningar när man sitter i en gigantisk SUV på 2,5 ton. Man har en inre föreställning om att det kommer att gå lite långsamt och att det kanske kommer att kränga en del i kurvorna. Det är en fördom som är svår att skaka av sig, trots att elbilar är betydligt styvare än sina fossildrivna släktingar.

Det ska sägas att vi inte har provat drag mode, vilket är vad man behöver använda för att faktiskt göra 0–100 på 2,4 sekunder. Det kräver en halvtimmes uppvärmning av batteriet och lite annat. Men i Plaid-läge går det undan fullt tillräckligt!

Måsvingar

Model X sticker ut från alla andra SUV:ar på marknaden med sina Falcon Wing-bakdörrar. De är extra coola när de fäller upp och ner sig automatiskt, tar hänsyn till trånga utrymmen när det behövs och dunsar aldrig in i en vägg eller ett lågt tak.

Med dörrarna helt öppna är det superenkelt att ta sig in i och ur baksätet,och att spänna fast barnen i barnstolarna går som en dans.

Men det finns en del nackdelar. För det första kan man bara glömma takbox, i stället måste man montera fast extra grejor på dragkroken – som för övrigt är godkänd för släp på över två ton! För det andra måste man se upp när man har snö på biltaket, eftersom den lätt kan ramla ner i baksätet när man öppnar dörrarna. Så ha borsten redo!

Uppdaterad design

Måsvingedörrarna har Model X haft ända sedan de första bilarna levererades 2015 och designen är fortfarande väldigt snarlik. Jag tycker dock att bilen ser väldigt modern ut, med god hjälp av de nya strålkastarna som nu är av LED Matrix-typ. Det ger ett betydligt bättre ljus på vägen – och i framtiden kommer de att kunna dimmas i zoner, så att vägen hålls upplyst medan mötande fordon inte får ljuset i ansiktet.

I övrigt har bilen fått ”chrome delete”, vilket innebär att detaljer som tidigare var i krom, till exempel handtag, nu har ersatts av mattsvart.

 

Stor skärm – och en skärm till

Precis som Model S har Model X två skärmar och Plaid-versionen är inget undantag: En stor 17-tums frontskärm, som nu är horisontell i stället för vertikal, och en extra bakskärm för passagerarna i baksätet.

Den främre skärmen kan nu vinklas in mot föraren, eller så kan den peka rakt framåt. Där kan man titta på Netflix, YouTube och Disney+ samt spela spel via Steam, fast inte under tiden man kör. Den bakre skärmen kan däremot visa film i farten. Bilen har dessutom en karaokefunktion, där låttexterna visas på den bakre skärmen. Den främre skärmen visar bara sångtexter om bilen är parkerad.

Vid normal körning är den bakre skärmen, som är beröringskänslig, praktisk eftersom baksätespassagerarna kan ställa in sin egen klimatzon.

Framskärmen visar en enorm karta när man kör. Det beror på att den information som Model 3 och Model Y visar på skärmen bredvid kartan visas på en separat förarskärm på Model X (och Model S).

Förarskärmen är för övrigt väldigt stor och framför allt hög. Det är en fördel, men också en nackdel. Åtminstone när man väljer bilen med rund ratt, vilket nu är standard. Då måste man nämligen ha ratten i en viss vinkel för att se hela skärmen under rattens övre del, och för mig blir då vinkeln på ratten i högsta laget.

Rund ratt – eller yoke?

Jag gnällde på Model S för dess ”idiotiska ratt” när jag testade den med yoke-ratt. Det är en racingratt där toppen är bortplockad, just för att undvika att den täcker delar av förarens skärm. Och det är ju en klar fördel!

Problemet med yoke-ratten är när man måste vrida den hela vägen runt när man svänger i låg hastighet. Till exempel när man kör i ett parkeringshus. Eller gör en plötslig undanmanöver, då är det bra att ha något att hålla i längst upp också. Om Tesla hade haft så kallad ”steer by wire”, alltså elektroniskt, progressivt rattutslag, så hade ratten varit en mycket mer positiv upplevelse.

Jag är dock inte längre säker på att jag skulle ha valt bilen med en hel ratt och jag fick välja. Eftersom det inte löser det största problemet med styrningen.

Blinkers från helvetet

Det finns nämligen inga spakar för blinkers – eller vindrutetorkare. I stället måste du trycka med tummen på beröringskänsliga knappar, där det är viktigt att sikta rätt för att träffa. Du kan nå blinkersen med vänster tumme, vilket ofta fungerar bra.

Men problemet uppstår när du behöver blinka dig ut ur en rondell. Med ratten upp och ner i knät måste du hitta den högra knappen, som plötsligt pekar åt vänster i stället. Sikta, tryck – och hoppas på det bästa.

Förutom att man måste koncentrera sig extra mycket för att hitta blinkersknappen så underkänner jag härmed den taktila funktionen. Problemet är att när bilen redan blinkar åt vänster – som den ska göra när man svänger in i en rondell – så är det inte alltid som högerknappen reagerar. Det slutar med att man trycker på den flera gånger, ofta hårt, och tappar koncentrationen när man försöker köra ut ur rondellen medan det fortfarande finns en lucka.

 

6 säten och massor av plats

Tesla Model X är en bil för de som behöver massor av plats! Man kan välja en Model X med fem, sex eller sju säten, men Plaid-versionen finns bara med sex. Alltså tre rader med två säten vardera. Det betyder att det finns gott om plats för alla, och de allra bakersta sätena är faktiskt inte obekväma att sitta i, inte ens för vuxna. De kan nog jämföras med att sitta i baksätet på en Porsche Taycan, vilket är helt okej för en vuxen på 75 kg.

Supersportig, men bekväm också

Model X Plaid har flera inställningsmöjligheter under körning. Man kan välja mellan fem olika åkhöjder och mjukhet i dämpningen. Det finns också olika nivåer av styvhet i ratten, även om skillnaden mellan Komfort och Sport inte är så stor.

Att bilen är ett monster är det ingen tvekan om. Herregud, vilken acceleration! Och den stannar inte vid 100 km/h som många andra, den här bara fortsätter och fortsätter när man kör fortare! Lyckligtvis kan du skruva ner accelerationen ett par snäpp för en bekvämare körning. För, ja, bilen är riktigt bekväm om man inte använder de sportigaste inställningarna.

Den gigantiska vindrutan släpper in en del oväsen utifrån, detsamma gör de stora hjulen på 22-tumsfälgarna jag testade med (standardhjulen är 20 tum). Det hörs tydligt när man kör på äldre asfalt, särskilt i högre hastigheter. Bilen har aktiv brusreducering i kupén, men det fungerar bara marginellt om du frågar mig.

Men bilen är alltså bekväm att köra. Den synnerligen rymliga kupén, och en hantering som gör att man hela tiden känner sig trygg, gör att jag snabbt blir förtjust i X.

Storslaget ljud från ljudsystemet

Ljudsystemet förtjänar ett eget avsnitt. Sammanlagt 22 högtalarelement inklusive subwoofer ger ett övertygande surroundljud, med så kallad immersive surround. Detta är jämförbart med Dolby Atmos, som vi trodde att bilarna faktiskt hade (vi hade missförstått ryktena), men det visar sig att Teslas egen algoritm används ännu så länge.

Hur som helst låter anläggningen väldigt piggt, med saftig och taktfast bas och fina övertoner. Jag gillar att höja mellanregistret lite för att få fram sångröster, men annars är det väldigt lite som behöver justeras.

Både musik och film låter mäktigt bra, med både kraft och upplösning. Subwoofern fungerar bäst med musik, eftersom den är tightare än den går djupt.

Lång räckvidd, snabb laddning

Slutligen måste det nämnas att bilen har en riktigt bra förbrukning, med tanke dess vikt och galna prestanda.

I vårt test låg förbrukningen i stort sett runt 20 kWh per 100 km vid blandad körning. På längre sträckor var den nere på cirka 17 kWh. Vilket ger en räckvidd på drygt 50 mil, eftersom batteripaketet är på hela 95 kWh netto.

Även med fem vuxna i bilen och fylld till brädden med musikinstrument och utrustning hamnade förbrukningen på cirka 23 kWh per 100 km. Med 110-zoner på motorväg på vissa sträckor. Inte illa för en stor SUV som väger 2,5 ton! Förbrukningen är betydligt lägre än i Ford Mustang Mach-E GT och faktiskt också den kompakta folk-SUVen Subaru Solterra och därmed också Toyota bZ4X (test kommer).

Laddningen går också undan.  Från 10 till 80 procent tar nästan exakt en halvtimme, med Tesla-laddare av nyare typ. De kan nämligen gå hela vägen upp till 250 kW, vilket bilen klarar ända upp till cirka 30 procent, sedan går effekten går ner ganska linjärt ända upp till 80 procent, där den hamnar ligger under 70 kW.

Tesla Model X Plaid: Slutsats

Tesla Model X Plaid är den häftigaste SUVen vi har testat – och antagligen som finns. Designen är nästan 10 år gammal, men håller sig ändå modern. Inte minst är Falcon Wing-dörrarna fortfarande en cool detalj, även om de inte är helt trasselfria.

Bilen är helt sjuk snabb och köregenskaperna matchar musklerna. Inte för att vi har vågat hålla nere gaspedalen i många sekunder åt gången …

Rent tekniskt ligger bilen fortfarande långt före sina konkurrenter och känns modern rakt igenom. Kanske lite för modern. För även med en rund ratt fungerar inte blinkersen som de ska. Det är de taktila knapparnas fel. För Guds skull, Tesla, fixa detta så blir ni belönade med en extra stjärna!