TEST: Mercedes-AMG EQE 43 4MATIC

Mercedes börjar få en bred portfölj av elbilar och bland de senaste tillskotten hittar vi sportsedanen EQE – den elektriska E-klass! Det här är en mer kompakt och nedskalad version av flaggskeppsmodellen EQS, som ändå erbjuder många snarlika egenskaper.

EQE är packad med modern teknik och lyxiga detaljer som ska garantera både säkerhet och körkomfort. På listan över spännande extrafunktioner hittar vi bland annat den rejäla infotainmentskärmen MBUX Hyperscreen, mysiga multikontursäten med massage – och inte minst utmärkt ljud från Burmester!

Topptrimmad AMG-version

Lustigt nog har Mercedes valt att lansera de första EQE-modellerna i en AMG-version.

Den tyska biltillverkarens sportdivision håller inte bara på med styling, de är berömda för sina kompressormatade V8:or och andra modifieringar av utvalda Benz-modeller. Inklusive E-Klass 63 S AMG, en av världens snabbaste kombibilar.

Den har vi också testat – och vi har fortfarande det saftiga motorljudet och den vansinniga accelerationen i färskt minne. Men nu har AMG alltså fått vifta med sin trollstav över en elbil för första gången. Resultatet? Mer kraft, mer förfinade köregenskaper – och inte minst ett fetare motorljud!

Modellen vi har lånat är en Mercedes-AMG EQE 43 4MATIC med 476 hästar och 858 Nm. Batteripaketet i EQE är på 90 kWh och räckvidden uppges vara upp till 533 km (WLTP).

Mercedes har även lanserat en ännu häftigare modell, 53 4MATIC+, som ökar prestanda till 625 hk och 1 000 Nm, mot en prishöjning på lite drygt 100 000 kronor. Fast om du frågar oss kommer 43-utgåvan förmodligen att erbjuda tillräckligt med hastighetsresurser för de allra flesta. Det är snarare balansen mellan kraft, köregenskaper och komfort som är det intressant. Och där har Mercedes verkligen prickat rätt med EQE 43.

Strömlinjeformad motorvägs-cruiser

Utseendemässigt råder det ingen tvekan om att släktskapet: EQE bygger på samma plattform som flaggskeppsmodellen EQS – här i en mindre, fyrdörrars sedanversion och med traditionell baklucka och hatthylla i stället för halvkombi. Men i övrigt är det väldigt mycket som är som vi minns det från storebror.

Den släta och strömlinjeformade silhuetten har den välbekanta Mercedes EQ-stilen. Här sticker det inte upp någon stjärna från motorhuven, dörrhandtagen är infällda och spolarvätskan fylls på i en lucka på förarsidan. Motorhuven är nästan hermetiskt förseglad (ingen ”frunk”) för att minska luftmotståndet. Bilen är inte lika rekordlåg som EQS (motståndskoefficienten anges till 0,22 jämfört 0,20 Cd). I gengäld är EQE runt 80–100 kilo lättare än EQS, beroende på utrustning.

De mjuka linjerna verkar om möjligt ännu mer eleganta på en kompakt sedan som EQE.

Detta är också en bil som väcker uppmärksamhet på gatan, men det har säkert också en del med färgvalet på testbilen att göra! En AMG-modell förtjänar naturligtvis en pigg och annorlunda färg på lacken och Hyacinth Red sticker ut i stadsbilden bland alla grå och svarta bilar – även om undertecknad förmodligen föredrar Spectral Blue metallic.

En kupé full av skärmar

Likheterna med storebror EQS finns även i interiören, som är allt annat än minimalistisk. Den rejäla instrumentpanelen och dito mittkonsolen tar upp mycket av utrymmet i kupén, som är skräddarsydd för att transportera fyra vuxna med komfort.

Interiören i demobilen domineras av pekskärmen MBUX Hyperscreen, som breder ut sig över instrumentpanelen. I praktiken består den av tre skärmar, där föraren får viktig körinformation, mitten styr huvudmenyn och navigeringen och en tredje skärm låter passageraren styra musik och andra funktioner under resans gång.

Vår testbil var dessutom utrustad med en Head-up Display, som projicerar viktig körinformation på vindrutan. Men om du frågar oss borde en sådan finess vara ett krav (!) snarare än extrautrustning, eftersom den hjälper till att hålla ögonen på vägen!

Mercedes egen röstassistent är också ovärderlig på resan. MBUX ligger fortfarande i framkant när det gäller talförståelse och svarstid. Det känns mycket lättare att säga ”Hej Mercedes, navigera till närmaste laddstation” eller ”sätt på radion” än att pilla med skärmen under tiden man kör.

Vi upptäckte också att bilens infotainmentsystem fungerar utmärkt i kombination med Android Auto när det är anslutet till mobiltelefonen. Googles eget användargränssnitt lägger sig ovanpå Mercedes eget, med skräddarsydda funktioner för bland annat musikuppspelning och navigering.

Surroundsystem från Burmester

För de som är ljudintresserade är det en självklarhet att sätta ett kryss för #810 – Burmester surround sound system på utrustningslistan. Den tyska hifi-tillverkaren har varit premiumalternativet hos Mercedes i många år. Ett annat trevligt alternativ är Acoustic Comfort Package (PAF) som har tjockare, ljudisolerande glas.

Burmester-ljudsystemet i EQE kostar 14 200 kronor om du väljer det separat, men ingår även i Premium-paketet som kostar 60 000 kronor. Det måste i alla fall sägas vara ett överkomligt tillval, jämfört med många andra tillbehör som Mercedes erbjuder. Extravaganta MBUX Hyperscreen, till exempel, är ett häftigt pristillägg på 92 000 kronor.

Bestyckningen i EQE inkluderar 15 högtalare och sammanlagt 710 watt förstärkareffekt. Det är samma konfiguration vi känner igen från EQS, men den är givetvis individuellt anpassad för den mindre bilen.

Ljudupplevelser på fyra hjul

När vi tar ut EQE på vägen är det ingen tvekan om att vi sitter bakom ratten i en bil med tjusigt balanserade köregenskaper. Den låga tyngdpunkten och generösa kraften gör AMG 43 till en rolig bil att köra. Ändå är det ingen renodlad sportbil vi pratar om – snarare en lyxsedan med sportigt DNA!

EQE ligger bra i kurvorna och de sköna multikontur-sätena håller föraren i ett stadigt grepp. Köregenskaperna är riktigt förfinade, redan innan vi har satt bilen i sportläge. Då stramas fjädringen åt rejält, accelerationen blir mer aggressiv och bilen ändrar nästan personlighet. En sak till: vi får plötsligt ett helt annat motorljud!

Ingenjörerna på AMG har tagit fram ett separat, starkare motorljud både invändigt och utvändigt för sina modeller, alltihop låter som ett UFO med V8-motor. Det låter lite konstigt till en början, men är definitivt givande, särskilt för de som gillar hörbar feedback när man trampar på gasen.

Vår testbil är utrustad med Airmatic-luftfjädring som sväljer alla ojämnheter till punkt och pricka. Men de stora 21-tums AMG-fälgarna stjäl en del komfort (plus uppemot 40–50 km räckvidd). En uppsättning 20-tummare ser kanske mindre coola ut, men skulle förmodligen vara vettigare i detta sammanhang.

Ute på vägen är det ingen tvekan om att EQE har mycket gemensamt med EQS. Båda bilarna ligger skyhögt upp på komfortskalan och vi vill ännu en gång lyfta fram den låga ljudnivån. EQE är dämpad enligt konstens alla regler, inklusive tjockare glas i vår testbil. Trots 21-tumsfälgar och lågprofildäck är det väldigt lite vägljud som läcker in i kupén.

Tunnelseende

Även om EQE är en mer kompakt lillebror till EQS så är det ingen lättviktare vi pratar om. Med sina 2,5 ton och knappa 5 meter är detta fortfarande en stor bil, som kräver lite armbågsrum för att manövrera. Trots styrning på alla fyra hjulen är svängradien faktiskt något större än EQS (men vi tror att det beror på något minskade styrvinklar på AMG-versionen).

Hur som helst: 360-graders backkamera rekommenderas definitivt om du vill navigera säkert genom trånga parkeringshus. Sikten bakåt och åt sidan är inte speciellt bra, tycker vi.

Hela bilen verkar inriktad på att sitta bekvämt tillbakalutad – och med tunnelseende mot Autobahn! Ute på motorvägen, på sköna långresor, är EQE verkligen i sitt esse!

Accelerationen är, vad kan man säga … tillräcklig! Även om vi har provkört ett råskinn som E63 S med lika mycket vridmoment känns kraften mer optimalt fördelad här. EQE 43 AMG har ett omedelbart och sömlöst drag direkt från början. Och skulle 476 hk/850 NM inte räcka för att köra förbi alla Teslor och Porschar så kan du alltid överväga 53-versionen, som förfogar över hela 625 hk/1000 Nm!

Bra räckvidd – och snabb laddning

EQE 43 AMG har en oklanderlig räckvidd. Innan vi påbörjade provturen norrut längs E6:an (en vägsträcka på cirka 20 mil med hastigheter på 70–110 km/h, temperaturen runt 22 grader) uppskattade bilen själv en räckvidd på cirka 44 mil, vilket visade sig stämma när vi så småningom återvände hem. Observera att vår testmodell var utrustad med stora, 21-tums AMG-fälgar, som förmodligen stjäl 4–5 mils räckvidd från det maximala man kan förvänta sig.

Man kan hålla motorvägshastigheter utan att förbrukningen löper amok. Men kanske lika viktig är möjligheten att ladda på så kallade blixtladdare. Vi stannade till hos Circle K:s ultrasnabba 300 kW-laddare och kunde då registrera en medeleffekt på 130 kW – tillräckligt för att ladda från 30 till 80 % på 15 minuter.

 

Ljudet av Burmester

Som vi har varit inne på många gånger tidigare är de tysta elbilarna en bra utgångspunkt för fantastiska musikupplevelser. Med en låg brusnivå inuti kupén blir det betydligt lättare att höra allt från röster på radio till detaljer i komplexa klassiska kompositioner. Man behöver inte ens spela särskilt högt för att uppskatta det.

På vår testrunda spelade vi ett brett spektrum av musik, allt från akustiska visor och klassiskt till tyngre rock, hiphop och electronica, och Burmester skäms inte för sig med någon genre. Ljudnivån kan variera från knäpptyst till en orkester i fullt crescendo, anläggningen bevarar ett bergfast fokus och fin fyllighet även på hög volym.

När vi låter ridån gå upp för Robyn och låten Eclipse är det tydligt hur hennes röst är väl förankrad i centrum. Ljudbilden omkring oss bara växer i storlek när instrumenten kommer in och allting låter snyggt och välbalanserat, utan att vara för aggressivt eller ljust.

Burmester-systemet levererar varorna i basregionerna också: subwoofrarna längst fram sparkar igång trummorna och ger ett bra fundament för basgitarren, samtidigt som de är tillräckligt taktfasta för att hänga med i snabba elektroniska rytmer.

Med tunga hiphop-rytmer från Jay-Z och Kanye West kan vi nog sakna lite extra tryck i de djupaste bastonerna. Glada basfreaks som vi är så hade vi kunnat tänka oss att Burmester drämde till med en ännu större, separat subwoofer i bagageutrymmet. Men det duger!

Skapa din egen ljudprofil

Apropå individuella anpassningar finns det gott om möjligheter för det: Burmester-systemet har en egen assistent med EQ-inställningar där du kan skapa din egen personliga ljudprofil baserat på lyssningstester.

Processen som Burmester har skapat är ganska smart: du får höra ett musikklipp som upprepar sig samtidigt som du justerar de olika tonkontrollerna. På så sätt hittar du den klangbalans som passar dig och din musiksmak, oavsett om du föredrar den tunna och tighta spelstilen eller den varma och fylliga sorten typen med fet bas. Annars finns förstås den neutrala inställningen Pure för puristerna.

Slutsats

Mercedes EQE är en rymlig och helbekväm bil, som skapt för långturer på motorvägen. Den för med sig flera av de goda egenskaperna vi känner igen från den större EQS och så länge du kan leva med något kortare räckvidd och mindre plats uppfattas EQE som minst lika bra som sin storebror. Väljer du den uppgraderade AMG 43-versionen får du dessutom sportiga prestanda med ett aggressivt motorljud!

Bland de många tillvalen du kan göra tycker vi att stereon från Burmester verkar vara det mest självklara. Då kan både förare och passagerare glädja sig åt en stor och precis ljudbild med tydlig röståtergivning och en fyllig, varm bas som engagerar. Och stora möjligheter att fixa till ljudet precis som du vill ha det.

Det råder dock ingen brist på rivaler. Blir du sugen på en annan potent men komfortabel körmaskin som också kan utrustas med saftigt ljud är det frestande att nämna Porsche Taycan Sport Turismo i 4S-utgåva med Bose eller Burmester. Eller BMW I4 M50 med Harman Kardon, där både köregenskaperna och ljudet är på topp. Vi ska heller inte glömma Tesla Model S, som kan erbjuda bättre plats och förvaringsmöjligheter än EQE. Vi är så klart också nyfikna på vad EQE kan åstadkomma i SUV-format!