TEST: Ford Mustang Mach-E GT

Jag cruisar på vägen i en blixtsnabb SUV, som skapt för biljakter på vita duken. Men i stället för ljudet av en vrålande V8 omfamnas jag av den gigantiska ljudbilden från La Scala-operan i Milano när Timmarnas dans flödar ur ljudanläggningen från B&O. Musiken framträder mot en fullständigt tyst bakgrund – en skön kontrast mot den häftiga bilen, som skakar om mig och trycker mig hårt bakåt i sätet när 487 eldiga hingstar sätter fart. Från stillastående tar det 3,7 sekunder till 100 km/h lyser mot mig. Det här, mina damer och herrar, är Ford Mustang Mach-E GT.

Herregud!

Mach-e är fulländad

Efter en härlig upplevelse förra vintern med Mach-E AWD och det största batteriet har jag verkligen undrat hur mycket bättre den kommande GT-versionen skulle kunna bli. Helt enkelt bara en snabbare – och därmed helt onödig för de flesta – version av den redan pigga elektriska Mustangen? Eller skulle Mach-E GT kunna göra en redan skön körupplevelse ännu bättre?

Hur bra den ursprungliga versionen än var så fanns det ett par saker som jag kunde sätta fingret på. Vanskligast var styrningen, som jag hela tiden kände var ett par millisekunder efter rattrörelserna. Samma sak gällde i sportläget som Ford så fängslande kallar Untamed, vilket försämrade den annars tuffa och heta sportkänslan. Jag föredrog därför nästan alltid det mjukare normalläget Active.

Det ska också sägas att Mach-E är en av få av nya elektriska SUV-modeller med fyrhjulsdrift som inte klarat det ökända älgprovet i Teknikens Värld. Eftersom den gled ut för mycket med baken.

Ett helt annat inställning

Men GT-versionen är helt annorlunda inställd än den vanliga AWD. För det första är den sänkt med 1,7 cm. Inte så mycket, men det spelar faktiskt roll för tyngdpunkten. Dessutom kommer den högre effekten (från 351 till 487 hästkrafter) nästan uteslutande från en starkare motor fram, som nu är likadan som den bak. Standardversionen fördelar alltså effekten mer till bakhjulen, medan GT-versionen har en nästan perfekt balanserad kraftfördelning så att den utan problem glider genom kurvorna.

Magneride

Sist men inte minst är GT-versionen utrustad med Fords Magneride-dämpningssystem. Luftdämpare kan balansera mellan komfort och styvhet beroende på körmönstret, men de begränsar ändå hastigheten på de mekaniska rörelserna i själva dämpningssystemet. Det finns gränser för vad de kan åstadkomma.

Ford använder i stället magnetisk vätska i stötdämparna, i kombination med elektromagneter som kan sättas på och stängas av beroende på önskat beteende i dämpningssystemet i förhållande till underlaget. De kan alltså dämpa hårt eller mjukt. Och bilen övervakar hela tiden vägen och reagerar därefter.

Fantastisk på vinterföre

Allt detta, plus säten med bättre sidostöd, gör Mustang Mach-E GT till en helt annan bil att köra än den vanliga Mach-E AWD. Speciellt på vintervägar märker jag hur bilen ligger som klistrad mot vägen, med full kontroll även på snötäckta vägar.

Det krävs så mycket att få sladd på bakänden att man inte behöver tänka på det. Och du kan köra hårt om du vill, även på vintern. Det var jag mer rädd för bakom ratten på Mach-E AWD.

Körlägen

Untamed-körläget är extra kul, men även det mer måttfulla Active funkar fint. Whisper-läge är det mjukaste, utan regenerering och med den mjukaste stötdämpningen. Men även detta läge är styvare än om man är van vid mjuka, fossila stadsjeepar.

Det finns också ett Untamed Plus-läge, som är reserverat för bankörning. Det kan du inte aktivera på allmän väg, så jag fick inte prova det under testperioden. Men det ger mer effektfördelning till bakhjulen (ca 40/60), för att ge bättre köregenskaper på bana, och upphäver dessutom trafikhjälpmedel och sätter ESP på ett minimum. Dessutom sänker det faktiskt motoreffekten en smula, så att bilen klarar flera varv.

I oktober fick jag testa GT-versionen i ett varmare klimat i Kroatien och kunde konstatera att bilen var ett riktigt råskinn. Du har visserligen inte full effekt i mer än 5 sekunder åt gången, men det är allt du behöver. Den är ett monster i alla hastigheter under 120 km/h – och i de fall du behöver göra 150 så är det inga problem heller.

Vilddjuret är främst en familjebil

När man stresstestar Mach-E GT – med världens bredaste leende på läpparna – är det lätt att glömma av att det här är en tvättäkta familjebil. Med gott om plats i kupén för både fram- och baksätespassagerare – långbenta och kortväxta – och med bra bagageutrymme om man även räknar med den rymliga ”frunken”. Man kan också sätta på en dragkrok som kan dra ett litet släp, ett cykelställ eller en extra bagagelåda.

Men ingen takbox, det får man nämligen inte ha på här bilen.

Fulländat av lysande B&O-ljud

Pricken över i på hela körupplevelsen är ett mycket intuitivt infotainmentsystem med en stor och överskådlig skärm, samt ljudsystemet från B&O. Allt detta är exakt likadant som i standardversionen och mer utförligt beskrivet i vårt test av den.

Den läckra soundbar-liknande fronten som huserar de lysande fronthögtalarna följs upp av en separat centerhögtalare ovanpå instrumentpanelen, som knyter ihop allt.

Även baksätespassagerarna tas om hand väl, med separata mellanregister och diskanter. I bagageutrymmet sitter ett 6,5-tums baselement, som visserligen hade kunnat vara större men som ändå hanterar de lägsta oktaverna tillräckligt väl. Den hänger inte riktigt med om du ska dundra loss, men överlag låter systemet väldigt fint – och spelar mer än tillräckligt högt för de flesta av oss.

Musiken återges med både luft och rymd, och med en mycket bra sammanhållning. Bättre än Bose-systemet i Ioniq 5 och jag tycker också att det låter mer finkornigt än Premium-systemet i Tesla Model Y.

 

Obs!

Det finns dock en del man ska tänka på, speciellt nu på vintern. För det första har Mustangen en ganska hög förbrukning. Jag fick nästan aldrig ner den under 25 kW per 100 km när termometern visade på minusgrader. Faktum är att den oftare låg på närmare 30 kW, vilket ger den en räckvidd på mindre än 35 mil. Detta är i klass med Hyundai Ioniq 5 och Skoda Enyaq iV 80X, trots att Mustangen har ett större batteri.

För det andra drabbas kvällskörning av värmetrådarna i vindrutan. Visst smälter is och snö blixtsnabbt med dem, men de har samtidigt ett mönster som orsakar ströljus från strålkastarna på mötande fordon. Visst, det är en vanesak, men det ger faktiskt lite sämre sikt på kvällen varje gång man möter ett fordon.

Till sist måste jag nämna backkameran som blir smutsig efter bara några meters körning om vädret är geggigt. Linsen är inte avskärmad alls, så du kommer att behöva gnugga med tummen nästan varje gång du ska ut och åka, och efter bara ett par minuter i dåligt väder är den helt oanvändbar.

Kort om utrustning

När du ska köpa en Mach-E GT finns det få tillval, och det är egentligen ganska skönt. Praktiskt taget allt som är extrautrustning på Mach-E AWD är standard här. Det enda du kan betala extra för är en annan färg än svart, plus ett panoramasoltak. Testbilen var i råtuff, apelsinfärgad Cyber ​​​​Orange och hade soltaket som ger en öppnare känsla i kupén men som absolut inte är nödvändig. Totalpriset är då uppe på 906 800 kronor, mot grundpriset 874 900 kronor. Sedan tillkommer vinterdäck och eventuell dragkrok.

I priset ingår B&O-systemet, 20-tumsfälgar med 19-tums röda Brembo-bromsok, en speciell GT-”grill” med tuffare utseende än standardvarianten, och en motoriserad handsfree-baklucka. GT-loggan går igen på flera ställen, både på utsidan och inuti bilen, och interiören har svarta sportstolar i mocka och mer diskreta sömmar i stället för de röda kontrastsömmarna i standardutgåvan.

Ford Mustang Mach-E GT: Slutsats

I Mustang Mach-E GT har Ford tagit allt som är bra med den ursprungliga Mach-E AWD Extended Range och förbättrat det som var mindre bra. Resultatet är ett vilddjur på vägen. Det är en fantastisk bil att köra, oavsett om du kör som en buse, åker på långresor eller bara tar korta turer till affären. En bil man både kan ha kul med och som kan vara den tryggaste familjebilen man kan tänka sig. Speciellt på vintern briljerar den, eftersom den är nästan perfekt inställd för snö.

Alltihop går upp i en större enhet när man spelar musik på B&O-anläggningen. Som verkligen låter härligt.

Att bilen har ett större batteri än sina konkurrenter äts tyvärr nästan helt upp av en högre förbrukning. Ändå får du respektabel räckvidd, och även om vi mycket väl hade kunnat tänka oss högre laddhastighet så är den också acceptabel.

Sammantaget en förtrollande bra bil, som får två racing-tummar upp av oss!