Allt började med G1 och ända sedan dess har Canon legat i täten med sina proffskompakter. De har dock inte saknat konkurrens, och i dag finns det gott om bra alternativ. G15 är den senaste modellen i raden och på den har Canon plockat bort vridskärmen som satt i föregångaren och satt in en skarpare skärm och mer ljusstark optik. Kameran har blivit lättare och mindre men är fortfarande en av klassens största. Zoom från 28 till 140 mm med f1,8–2,8 är specifikationer vi gillar, och detsamma kan sägas om bildkvaliteten. Kameran stöder EyeFi-minneskort som överför bilderna trådlöst. En fiffig funktion är att G15 kan spela upp alla videosekvenser i ordning, utan avbrott.

Bildkvalitet
G15 tar plats i raden av fina proffskompakter från Canon. Det nya ljusstarka objektivet övertygar med måttlig förvrängning och jämn och fin skärpa. Till och med bländare 1,8 på vidvinkel har förhållandevis bra skärpa i hörnen. Skärpan avtar inte förrän vid 140 mm, på i stort sett alla bländare, men är förvånansvärt enhetlig på alla brännvidder. Brus finns knappt förrän man passerar ISO 1600. Då sjunker detaljupplösningen också, och från ISO 3200 även färgmättnaden. ISO 12800 är bara av akademiskt intresse och kan knappt användas till någonting. Färgerna är i överkant rödmättade och ger friska hudtoner, jag rekommenderar hellre att använda det neutrala färgläget i menysystemet.

Användning
G15 är testets långsammaste kamera. 2,1 bilder i sekunden (10 i hi-speed-läge utan autofokus) är inte mycket att skryta över, den optiska sökaren är alltjämt löjligt liten och Canon har plockat bort möjligheten att lagra bilderna i Adobe RGB. Det ändrar dock inte det faktum att G15 har en god bildkvalitet, även om den dessvärre inte längre är klassledande på något område. Det höga priset är inte heller något kameran tjänar på. Sonys enastående RX100 kostar mindre än G15 och tar bättre bilder för pengarna. Säljargumenten för G15 blir alltså färre – även om Canon-kameran är ett bra fotoredskap så är den inte bäst i klassen längre.

Också i detta test: