Alldeles före påsk arrangerades South by Southwest för 30 gången i Austin, Texas. SXSW har blivit den nya mötesplatsen för branschfolk från hela världen och en grogrund för nya aktörer inom musik, film och digitala medier. Agendan riktar in sig på den snabba digitala utveckling vi befinner oss i.
2015 lockade SXSW hela 360 000 besökare och deltagare till Texas huvudstad. Festivalens särställning bekräftades i år av att den för första gången hade en sittande amerikansk president som en av huvudtalarna: USA:s 44:e president Barack Obama var årets keynote speaker för ”Interactive”. Fyra dagar senare öppnade Michelle Obama ”Music”.’
CES-mässan i Las Vegas är främst en produktmässa, SXSW handlar mer om att försökta titta in i kristallkulan för att ta temperaturen på och ”sia om” den digitala medieutvecklingen. I år var Virtual Reality (VR) ett av de främsta områdena, och det rådde stor enighet om att 2016 blir året när VR får sitt genombrott.
POTUS kom till stan
På väg in från flygplatsen stannade Obama och åt tacos. En avslappnad president började sitt tal med orden: ”I love Austin, Texas!”
Obama intervjuades av Evan Smith, chefredaktör på Texas Tribune, och pratade bland annat om att vi står inför ett historiskt vägskäl, där utvecklingen inom teknik och ekonomisk globalisering sker extremt snabbt, och om hur SXSW försöker ligga i framkant av dessa händelser. Den teknologiska utvecklingen kan missbrukas, Obamas regering har strävat efter att försöka utnyttja den tekniska, digitala utvecklingen på ett positivt sätt. Bland annat genom att underlätta för personer att söka studieplatser, göra det enklare att rösta (Texas är delstaten med lägst valdeltagande), komma i kontakt med myndigheter och delta mer aktivt i samhällsdebatten samt att ge alla tillgång till bredband hemma,
Som exempel på teknik som inte alltid fungerar som den ska nämnde Obama lanseringen av den stora hälsoreformen ”Obamacare” som började med att webbsidan låg nere! Han missade inte heller tillfället att ge det republikanska partiet en känga för att de banat väg för Donald Trump.
Hela den intressanta intervjun med Obama på SXSW 2016 finns på ljudochbild.se.
2016: Genombrott för VR
SWSW är som en enorm, 10-dagars ”think tank” där bland annat de största företagen i branschen deltar. Det anordnas hundratals debatter, intervjuer, paneldebatter och film- och musikevenemang. Allt med fokus på det nya och med världens främsta inom sina respektive områden, och alla försöker säga något vettigt om vilka trender som är på gång och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Här debatteras allt från sociala media till kvinnors plats i näringslivet och vad som händer i filmvärlden – både vilka slags filmer vi ska få se men också, lika väsentligt, hur de ska distribueras.
Med VR-glasögon (till exempel Samsung Gear VR och Oculus Rift) kan man titta på en video i 360 grader och på så sätt uppleva att man är en del av filmen eller spelet. Det är alltså du som smyger runt i en ruinstad och skjuter vilt omkring dig, och du kan röra på huvudet och titta uppåt och nedåt och dig hela vägen runt.
I dagsläget är Samsung en av de viktigaste aktörerna inom VR, inte minst tack vare att de säljer sitt Gear VR-headset tillsammans med sin nya flaggskeppsmobil Galaxy S7. Du använder mobilen som skärm för att titta på 360-video. Du måste dock punga ut med 1 200 kronor extra utöver premiummobilen.
Även Facebook har släppt sitt Oculus Rift till konsumenterna, men som The Wall Street Journal skrev i sin recension: ”Bra hårdvara men ännu så länge dålig mjukvara”. Dessutom kostar glasögonen skjortan, på prislappen står 7 000 kronor.
Det råder stor enighet om att den stora förmedlaren av VR-film kommer att vara mobilskärmen, och Sony hoppar naturligtvis på VR-tåget och släpper snart Sony PlayStation VR. Även HTC är snart klara med sin HTC Vive.
VR-glasögonen är fortfarande en premiumprodukt och relativt dyra, detta har bland annat The New York Times försökt göra någonting åt genom att sälja VR-glasögon av papp (!) för 9 dollar (Google Cardboard). Tidningen använder dem bland annat för sina unika 360-dokumentärer.
Dagens VR-filmer har främst handlat om korta reklamfilmer eller att låta tittaren åka skidor ner för ett snötäckt berg eller dundra runt i en häftig bergochdalbana. Men detta är bara en tillfällig ”underhållningsfaktor”, det finns gränser för hur många gånger du orkar åka ner för samma berg – utan bra och relevant material har VR ingen framtid på konsumentmarknaden. Men, som experterna på SXSW uttryckte saken: ”Om 30 år kommer våra barn att skratta åt oss när vi berättar att vi tittade på film och TV på en statisk och platt skärm.”
Så som programvarusituationen är nu verkar det som om spelmarknaden kommer att vara ledande, åtminstone i år. Förutom spel finns det många animerade filmer som är gjorda för VR. Den animerade filmen Invasion har premiär på Tribeca, där du kan VARA en kanin. Eller som en av paneldeltagarna på SXSW uttryckte saken: ”Förställ dig att du kan vara prinsessan Jasmin i Aladdin, hur många filmeffekter köper du inte då?” För det är just det som är VR:s ”hemlighet”, du ska dras in i historien mer känslomässigt och känna att du är en del av filmen.
Detta en effekt som porrindustrin vill utnyttja till fullo. Ett av världens största produktionsbolag, ”Naughty America”, håller redan på för fullt att spela in VR-porrfilmer och betraktar VR som branschens räddning: ”Du kan inte komma närmare sex – utan att ha det.” På samma gång har PornHub meddelat att de kommer att lansera en egen avdelning med (gratis) VR-porr. Och en forskningsrapport från Piper Jaffray bedömer att porr kommer att vara den tredje största drivkraften för VR, efter spel och sport.
Andra som kommer att utnyttja denna känslomässiga dimension är organisationer som arbetar för politiska budskap, något vi fick uppleva själva när vi gick in i fel rum under vårt besök på SXSW. Vi letade efter VR i 8K-upplösning men när vi satte på oss VR-glasögonen hamnade vi plötsligt mitt i en film där vi skulle fatta det svåra beslutet att göra abort eller inte! När ”vi” anlände till abortkliniken blev vi verbalt attackerade av pöbeln som utsatte oss för all världens okvädesord. En stark upplevelse!
När huvudet inte hänger med kroppen
En vanlig VR-film kan handla om att du åker snowboard ner för en brant backe. Men om du sätter på dig VR-glasögon och sitter still på en stol är risken stor att spyr! För inte må illa och få yrsel så måste kroppen också röra på sig. Som till exempel när du ”åker” bergochdalbana, då måste sätet flytta på sig också.
Detta var något som vi själva råkade ut för i Samsungs VR-lounge. Där hade Samsung gått ihop med nöjesparksjätten Six Flags och gjort en häftig bergochdalbanefilm. När vi tittade på den med Samsungs VR-glasögon var vi fastspända på en stol som rörde sig i takt med filmen – och en sådan otroligt realistisk upplevelse det var! Nästan lika häftigt som att sitta ombord på en riktig bergochdalbana.
Dessutom var experterna på SXSW överens om att man inte får göra samma fel som när 3D-tekniken lanserades, där det var popup-effekter som stod i fokus. Det måste vara bra material som är poängen!
Apropå 3D så dog mediet på hemmamarknaden både för att branschen inte direkt från början kunde komma överens om en gemensam glasögonstandard, men också för att folk inte ville sitta med glasögon på sig hemma i vardagsrummet. Men kan VR bli socialt, eller något man konsumerar ensam? Både ja och nej. Många kommer säkert att fortsätta att titta ensamma (porr?), men också i sociala sammanhang. Som det är i dag, när man sitter och tittar ensam med glasögon på sig, är inte hållbart. Det måste bli global och socialt. Vi är sociala individer och om man delar det sociala så skulle det främja VR-marknaden markant. Inte minst när det gäller spel, där kommer interaktion att vara avgörande.
I dag vet vi dock inte i vilken utsträckning människor kommer att interagera socialt i VR. Ingen kunde till exempel förutse hur mobiltelefonen har knutit människor närmare rent socialt.
När vi frågade paneldeltagare (bland annat personer som jobbat med filmerna Antz och Madagaskar) om vilka som just nu är de bästa VR-filmerna på marknaden, fick vi följande svar: Strangers (med Patrick Watson), Shark Cage (hajar som sliter en hajbur i stycken) och demon av Toybox (Oculus, med Matt Damon).
Går det att ”hacka” hjärnan?
De som sett Inception (med Leonardo DiCaprio) har fått en liten inblick i vilka de negativa följderna av VR skulle kunna vara. Till exempel att den virtuella världen känns mycket mer spännande, förförande och angenäm än den verkliga världen, så att somliga helst vill leva merparten av sina liv virtuellt. Skräckscenario eller bara påhitt? Enligt Walter Greenleaf (professor från Stanford University), är detta något som vi absolut ska tänka på.
Greenleaf sade att VR ”är som att använda en muskel man aldrig använt förut”. VR ger mycket till kroppens belöningssystem och kan öppna helt nya sociala mötesplatser, där man blir mycket mer fängslad än av traditionell TV/film. Vi har alla någon gång blivit så upprörda av en film att vi har varit tvungna att göra något annat, tänk hur det vore att se samma film i VR – det skulle ge betydligt starkare känslomässiga reaktioner. Samspelet mellan ljud och bild är helt avgörande för hur väl hjärnan ”luras”, hur väl alla sinnen stimuleras samtidigt.
En paneldeltagare (Miles Perkins, som jobbade 20 år på Lucasfilm) var på plats på en konsert och stod längst bak i lokalen. Efteråt såg han en VR-film från samma konsert där han ”stod” längst fram. Efter att ha sett filmen flera gånger håller ”VR-minnet” på att ta över vad som egentligen hände.
VR är fortfarande på spädbarnsstadiet och det är svårt att se/förutse alla framtida användningsområden. Men utöver ren underhållning kan VR användas inom medicinen (ända sedan 90-talet har VR använts vid behandling av posttraumatisk stress), för utbildningsändamål (till exempel hur man lär sig spela gitarr) och utvecklingen av empati (till exempel Pro Choice-filmen). Man kan använda VR för att bota ångest för att hålla tal för många åhörare genom att upprepade gånger befinna sig i den virtuella världen där man uppfattas som ett föreläsarproffs. Greenleaf hävdar att VR har så stort inflytande på impulser och sinnen att det kan ändra en persons beteende.
Samtidigt var panelen överens om att dagens VR-glasögon/teknik inte är tillräckligt bra på att lura folk. I den verkliga världen rör man huvudet mycket snabbare än vad dagens glasögon kan återskapa.
Hur ser VR framtiden ut? Det är oerhört svårt att säga, men varför inte kontaktlinser direkt på ögonen (utan glasögon) och/eller hologram? Människorna sitter i sina VR-glasögon under tiden som robotar/avatarer gör allt jobb.
Live-strömning och sociala medier
Streaming är något som växer otroligt snabbt nu för tiden, inte minst spelindustrin är ledande på området. Men även strömning av evenemang (till exempel paneldebatter på SXSW) och konserter är något vi kommer att få se mer av.
En annan form av strömning som växer är poddsändningar (podcasts). Här bjöd bland annat Ira Glass på sina erfarenheter och berättade om hur hans radioprogram kämpade i fyra år med att nå en miljon lyssnare. Sedan de började med podcasts når de 11 miljoner i hela världen. Glass betonade att podcast-teknik bara är ännu ett medium att nå lyssnare med, det är fortfarande innehållet som avgör om man blir framgångsrik.
Under en paneldiskussion med fokus på sociala medier träffade vi en av USA:s största på Instagram, Julianna Goddard, mer känd som @YesJulz. Med ungefär 400 000 följare hon har viss erfarenhet av vad som fungerar (och inte fungerar) på sociala medier. Julz spelar också i TV-serien Survivor’s Remorse. I korthet kan framgång på sociala medier sammanfattas med floskeln ”Content is everything”, samt att man får betydligt fler ”gilla” om man skiljer sig från mängden, är naturlig och bjuder på sig själv.
Inte minst musikindustrin har anammat medier som Instagram och Twitter och insett att det är ett mycket prisvärt sätt att marknadsföra artister. I panelen fanns också Aubrey Flynn, som fungerar som en digital marknadsförare för Sean Combs. Han betonade att det är viktigare med kvalitet än kvantitet, dina följare är inte dumma och kommer inte att luras av massor av oväsentliga tweets och bilder. Det är viktigt att veta ”when to shut up!”.
J J Abrams – om ”mänskliga” specialeffekter
Innan vi styrde kosan hemåt mot kalla Norden såg vi en intervju med regissören av Star Trek: Into Darkness och Star Wars Episode VII – The Force Awakens, JJ Abrams, som tillsammans med sin gode vän och kollega Andrew Jarecki pratade om hur viktigt det är med den mänskliga faktorn i den digitala medievärlden. Kort sammanfattning: En film som är proppfull med spektakulära specialeffekter utan en bra, mänsklig historia som publiken kan relatera till, har ingen framtid. Tiden när vi köpte biobiljetter och vällde in i biosalongerna enbart för att titta på häftiga specialeffekter är (lyckligtvis) förbi.
Fokus var på hur den tekniska utvecklingen har påverkat sättet de gör film på, både positivt och negativt. Abrahams sade så här: ”You do a Star Wars movie, you’re never going to get away from an incredible amount being done in CG. We would use CG more often than not to remove a puppeteer, a rig, legs of performers sticking out of the bottom of creatures. The idea was, in the case of Star Wars, to both create a sense of analog when it wasn’t and most importantly make sure the humanity of the characters wasn’t getting lost. The challenge with what we all do, using whatever technology we use, is to hide it.”
Abrams fortsatte och berättade att han bara hade filmat i ungefär 10 minuter av Star Wars – The Force Awakens innan han kände att de var tvungna att lägga till mer ”mänsklighet”.
Han pratade också om den nya HBO-serien Westworld (där Abrams är producent) som behandlar tematiken kring artificiell intelligens. Serien har bland annat Ben Barnes, Ed Harris, Anthony Hopkins, norske Ingrid B. Berdal och danske Sidse B. Knudsen i huvudrollerna. Vi fick se ett klipp av serien, som verkade mycket lovande (och originell).
Abrams hävdade att Westworld är ”one of the more exciting projects I’ve ever had the luck to be involved with, whose show has robots in it that viewers will grow to care for.”
Abrams och Jarecki var tydliga med att de gör filmer som ska ses på en stor duk och hoppas verkligen inte att någon tittar på dem på en mobil, även om de inser att det är just vad många gör. ”I use my phone to watch stuff, but I know when we make it it’s the nightmare of every storyteller that people are going to use it to watch what you made”, sade Abrams.
Å andra sidan påpekade de fördelarna med att alla numera har en smartmobil och alltså i praktiken alltid har en liten filmstudio i fickan.
Gör bättre videor med mobilen
Jarecki tog sig också tid att introducera den nya film-appen KnowMe. Med den kan man spara mycket pengar eftersom den är en app som gör det enkelt för alla att regissera sin egen film.
Men mannen med de stora visionerna nöjde sig inte med det. Tänk om man skulle skapa ett nätforum för alla egentillverkade filmer? Jarecki visste inte exakt hur han skulle göra, men han hade en bra magkänsla – samma magkänsla som bland annat ledde till TV-serien ”The Jinx”.
Appen heter KnowMe och har redan börjat bli en succé i USA, vilket beror på att den ger tillgång till enklare videoredigeringsteknik.
Man kan göra videor genom att kombinera liveinspelningar, lagrade filmer och ljudinspelningar, och sätta ihop något som påminner om en blandning av ett bildspel och en vlogg. På så sätt kan man producera filmer, reportage, musikvideor och dokumentärer utan att köpa dyra program eller redskap. Resultatet kan delas på KnowMes hemsida samt på stora sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram.
I genomsnitt är filmerna runt 40 sekunder långa, och de är definitivt intressantare än Instagram-videor, men mer informella än något på YouTube.
”Mittemellan storanvändarna av YouTube och de som inte vågar göra film finns det otaliga människor som vi vill nå. De kan berätta sina historier med KnowMe”, sade Jarecki.
Ännu så länge är det bara iPhone-användare som kan prova appen eftersom App Store är ensamma om rättigheterna, men bakom kulisserna arbetas det med att göra en Android-version.
Se Jarecki demonstrera KnowMe
SXSW sätter dagordningen
I Austin träffas branschen för musik, film och digitala medier/teknik på mässgolvet, i paneldiskussioner och, lite mer avslappnat, ute på någon av alla barerna med livemusik på 6th Street på kvällen. Det är där vår digitala framtid befinner sig i praktiken.
Det är där alla med åsikter möts, nya idéer slår rot och nya företag hittar sin språngbräda. Att SXSW så sömlöst har lyckats integrera massmarknaden med musik och film är en bragd och innebär att detta är en synnerligen spännande mix.
Under SXSW sjuder huvudstaden i Texas av liv, med gatumusikanter i varje hörn, livemusik från i stort sett alla barer och klubbar längs legendariska 6th Street. Staden är en orgie av människor, mat, dryck och musik – och i år toppades allt detta av ett fantastiskt sommarväder och 34 sköna sydstatsgrader. Det är inte utan anledning att stadens officiella motto är ”Live Music Capital of the World” (även om vi alla vet att det egentligen är New Orleans…).
En resa till SXSW ger inte bara en inblick i hur framtiden kan bli, utan också en möjlighet att vara med på att forma den.