När maskinerna blir smartare än människorna

Konstgjord intelligens är ett brännhett tema i science-fiction. Filmer som Terminator, Blade Runner, Chappie och Ex Machina har fängslat oss och fått oss att tänka på hur coolt det hade kunnat vara – eller hur illa det kunde ha gått – om robotar blev intelligenta. Och om maskinerna når upp till människans intellektuella nivå, vad händer då?

Hypotesen att datorn och den mänskliga intelligensen korsar varandra kallas för den teknologiska singulariteten, eftersom det förväntas att när om och när detta inträffar så finns det ingen väg tillbaka. Människorna blir då världens näst smartaste varelse, för evigt hopplöst långt efter maskinerna.

Osannolikt?

Redan för 60 år sedan blev det föreslaget att man skulle göra studier på temat och ända sedan dess har det ständigt kommit nya prognoser för när vi räknar med att få se maskiner som har artificiell intelligens. Många anser att det är ytterst osannolikt – för att inte säga omöjligt – för digitala robotar att få äkta intelligens.

Oändligt komplex

Människohjärnan är nämligen mer komplex än vi någonsin har kunnat föreställa oss. Hjärnan har lite drygt 80 miljarder nervceller och var och en av dem är kemiskt och elektriskt kopplad till 10 000 andra. Hjärnan är världens mest komplexa nätverk, med fler anslutningsmöjligheter än det finns stjärnor och planeter i vår egen galax (ungefär 1 000 biljoner synapser).

Tidigare prognoser om när vi kan förvänta oss konstgjord intelligens har slagit fel eftersom man utgått från att människohjärnan var enklare. Men även om neurologer stöter på nya frågetecken för varje ny upptäckt så börjar de nu få en mer komplett bild av världens mest komplexa organ.

Inte omöjligt

Det kan verka som en hopplös dröm att datorerna någonsin kommer att nå upp till människans intelligens och komplexitet. Men informationstekniken har ett viktigt äss i rockärmen: att datorernas utveckling sker exponentiellt. Till skillnad från den mänskliga hjärnan som i princip har sett likadan ut ända sedan homo sapiens såg dagens ljus för ungefär 250 000 år sedan.

Hjärnan har fler anslutningsmöjligheter än det finns stjärnor och planeter i vår egen galax.

Enligt en variant på Moores lag förväntas datorerna fördubbla sin kapacitet var artonde månad. Det kommer kanske inte att fortsätta i all oändlighet, men ännu så länge har man nästan kunna ställa klockan efter utvecklingen sedan 1965.

Undertecknad läste någonstans att det kan jämföras med att fylla Lake Michigan med vatten. Det bör kanske nämnas att den enorma amerikanska sjön rymmer 4 900 kubikkilometer vatten. Tänk dig att man 1945 (ungefär när världen fick sin första programmerbara dator) släppte ner en droppe i en torrlagd Lake Michigan. 18 månader senare släppte man ner två droppar, och sedan fyra droppar ett och ett halvt år senare. Efter 20 år med sådana dubbleringar har man kommit upp i den första litern. 1980 är man uppe i tusen liter. Målet är 4,8 biljarder liter och det verkar hopplöst långt bort 2005, men så plötsligt, som genom ett trollslag, är sjön fylld 2025.

Många tror att det är omöjligt för digitala maskiner att få äkta artificiell intelligens.

Andra halvan av schackbrädet

Liknelsen går att jämföra med legenden om schackbrädet. Historien går ungefär så här (det finns lite olika varianter): en kung i antika Indien utmanade självaste Krishna på ett parti schack. Krishna vann och fick välja vad han ville som pris. Han valde ris, varpå kungen var tvungen att lägga ett riskorn på den första rutan, två på den andra, fyra på den tredje och så vidare. Det som först verkade som väldigt lite visade sig bli helt omöjligt. I den tjugonde rutan skulle kungen lägga en halv miljon riskorn, efter 32 rutor var han uppe i totalt tre miljarder riskorn på den första halvan av brädet.

Bilar med artificiell intelligens kan redan parkera och göra undanmanövrar.

Den andra halvan av brädet gjorde att kungen hamnade i skuld till Krishna i all evighet. Den sista schackrutan kostade honom nämligen fler än 18 triljoner riskorn – fler än skörden från två hela jordklot fulla med risfält.

I tekniska termer har vi alldeles nyss passerat schackbrädets första halva. Om Moores lag håller i sig även i framtiden och datorerna fortsätter att bli dubbelt så avancerade var 18:e månad så går vi en mycket spännande framtid till mötes.

Att datorer ska få intelligens kan liknas vid att Fylla Lake Michigan med en droppe vatten åt gången och sedan dubbla det var 18:e månad. Efter 70 år verkar det fortfarande avlägset, men bara 15 år senare är sjön plötsligt full!

Kognitiv programmering

Det senaste inom artificiell intelligens är så kallad kognitiv programmering. På det här området är det i dagsläget IBM som ligger längst fram med sitt Watson-projekt. Det är ett datorsystem som är byggt för att kopiera mänskliga inlärningsprocesser – på samma kognitiva sätt som den mänskliga hjärnan identifierar och löser uppgifter. Datorn är kodad så att den kan observera, tolka, bedöma och fatta beslut. Till skillnad från andra datasystem kan Watson ta emot och tolka information från alla möjliga källor, från långa och komplicerade forskningsrapporter till korta meddelanden på Twitter. All information som människor skriver för andra människor kan Watson förstå sig på. Miljontals av ostrukturerade dokument kan läsas, tolkas och sorteras på bara ett par sekunder.

Watson har nyligen lärt sig japanska och det senaste vi hörde var att ”han” håller på att lära sig att tolka medicinska bilder. Det är en process som i stort sett görs manuellt i dag eftersom förmågan att se och tolka bilder är en ytterst kognitiv process som lätt kan gå fel om man överlåter det åt datorer. Till exempel började Googles bildanalysprogram, efter lite justering av känsligheten, att ”se” hundansikten överallt. Om en dator ska tolka röntgenbilder får det inte förekomma några feltolkningar, så det är förnuftigt att överlåta ett sådant jobb åt en dator med kognitiv förmåga.

Den mänskliga hjärnan har utvecklats långsamt och linjärt, medan informationstekniken utvecklas exponentiellt.

Användningsområden

Det är inte svårt att tänka sig praktiska användningsområden för artificiell intelligens. Väderdata kan studeras och tolkas mycket snabbare och med högre precision, och medicinska diagnoser kan ställas mer effektiv – speciellt viktigt vid sjukdomar som potentiellt kan vara dödliga. Forskning skulle också kunna gå mycket fortare, särskilt på de områden man försöker kartlägga komplicerade strukturer som celler och nerver, men också för avancerad klimatforskning och seismisk aktivitet. I framtiden kan vi kanske äntligen kartlägga och förutse jordbävningar med hjälp av artificiell intelligens.

Robotar kan praktiskt och effektivt utföra jobb som kräver statiska och repeterande rörelser som kan skada människor. Maskinerna kan gå in och observera och städa upp på farliga platser efter olyckor, till exempel läckor i kärnkraftverk, och det har också gjorts lyckade försök med robotar som hemsjuksköterskor.

Intelligent elektronik håller också på att spela en stor roll inom säkerhetssystem i trafiken. Inte bara när det handlar om förarlösa bilar, datorer kan också göra undanmanövrar om den mänskliga föraren inte är uppmärksam på hinder på vägen, eller somnar bakom ratten.

Efter att ha förlorat i schack var kungen av Indien tvungen att punga ut med mer ris än vad två jordar kan producera. Allt på grund av den exponentiella ökningen av riskorn på brädet i legenden.

Inte utan risk

Men även om artificiell intelligens är nyttigt på en del områden så är vägen kort till risker på andra. Mördarrobotar i ren Terminator-stil är ett närliggande skräckscenario.

Robotar som förprogrammeras för att gå ut i strid på egen hand orsakar moraliska problem.

Redan i dag används halvintelligenta robotar i krig, i form av självstyrande drönare. Enligt foreignaffairs.com planerar Pentagon att introducera fjärrstyrda markrobotar inom den närmaste tiden och ser framför sig en gradvis minskning av mänsklig kontroll fram till 2036, då maskinerna kan gå ut i strid nästan på egen hand och själv kan räkna ut vem som ska dödas och vem ska leva på stridsfältet. Kina, Israel, Ryssland och Storbritannien är tillsammans med ungefär 50 andra länder också intresserade av att utveckla sådan teknik. Allt detta påminner skrämmande mycket om bakgrunden i filmer som RoboCop och Chappie och kan alltså bli verklighet om ett tag.

Redan i dag används avancerade, fjärrstyrda och till och med självstyrande drönare i krig.

Redan nu är det kusligt hur avancerad den militära tekniken har kommit. Så vad händer om vi en dag får maskiner med äkta intelligens? Om datorerna en dag skulle få ett medvetande, vad hindrar dem då från att bygga robotar efter sina egna specifikationer?

Stora snillen är oroliga

Bland dem som är rädda för den dagen världen får äkta artificiell intelligens på hög nivå finns skarpa hjärnor som astrofysiker Stephen Hawking och Tesla-grundaren Elon Musk.

Elon Musk: – Jag tycker vi ska vara väldigt försiktiga med artificiell intelligens.

– Jag tycker att vi bör vara väldigt försiktiga med artificiell intelligens. Om jag skulle gissa vilket som är det största hotet mot vår existens så är det nog det. Så vi måste vara väldigt försiktiga, sade Elon Musk till studenterna under ett symposium på Massachussets Institute of Technology förra året.

Stephen Hawking håller med Elon Musk:

– Utvecklingen av artificiell intelligens skulle kunna vara slutet på människosläktet, sade han till BBC.

Hawking anser att de primitiva formerna av konstgjord intelligens som hittills skapats har visat sig vara oerhört praktiska, men att han är rädd för att konsekvenserna av något som tangerar eller överträffar vår egen intelligens skulle vara katastrofala.

Stephen Hawking: – Utvecklingen av fullständig artificiell intelligens skulle kunna innebära slutet för människosläktet.

– Tekniken skulle ta fart på egen hand och utveckla sig i ett allt högre tempo. Människan, som är begränsad av en långsam biologisk utveckling, skulle inte kunna hålla jämna steg.

Mer positiv syn

Andra är mer positiva till konstgjord intelligens.

– Jag tror att vi kommer att behålla kontrollen över tekniken under ganska så lång tid framöver och potentialen den har att lösa många av världens problem kommer att bli verklighet, sade Rollo Carpenter, grundaren av Cleverbot, i samma BBC-inslag.

Forskning av komplexa strukturer, som cancerforskning, kan tjäna mycket på artificiell intelligens.

Han tror att vi kommer att få se äkta artificiell intelligens inom ett par årtionden.

– Vi kan inte veta vad som händer om en maskins intelligens överträffar vår, så vi kan inte heller veta om vi under en obestämd framtid kan få hjälp av den eller om den struntar i oss, eller rent potentiellt blir utrotad av den.

IBM:s datasystem Watson arbetar med kognitiv inlärning och håller just nu på att lära sig att tolka medicinska bilder. Foto: IBM.

Spänn fast säkerhetsbältet!

Vad som än händer så är det bara att bita ihop. Artificiell intelligens har precis börjat växa fram och den har enorma resurser – som den kanske kan uppnå på ofattbart kort tid. Vi befinner oss redan på andra halvan av schackbrädet …

 
Källor:
ibm.com
declineoftheempire.com
foreignaffairs.com
futureoflife.org
cnbc.com
bbc.com

Geir Gråbein Nordby

(f. 1978): Journalist. Gråbein har aldrig haft något annat heltidsjobb än på Ljud & Bild. Å andra sidan har han varit här nästan halva sitt liv, ända sedan 2001 när han skickade en jobbansökan till fel adress (han ville egentligen till en inspelningsstudio med samma namn). Gråbeins expertis är främst inom hifi, hörlurar och hemmabio, men det händer att han glimtar till med andra kvaliteter också.