Grattis på 25-årsdagen webben

Den första logotypen för World Wide Web.

I mars 1989 skickade den brittiske forskaren Tim Berners-Lee in ett förslag till CERN om att man borde upprätta ett globalt hypertext-system. ”Vagt, men spännande” var hans chefs kommentar, men han fick ändå tillstånd att jobba vidare på det som ett sidoprojekt. Arbetsnamnet var Mesh, men när han väl skrev koden 1990 så bestämde han sig för det idag välbekanta World Wide Web.

Världens första webbserver, en NeXT

Vid jultid 1990 hade Berners-Lee definierat de grundläggande koncepten på webben. URL (webbadress), http (kommunikationsprotokollet) och HTML (hypertext-språket för webbsidor). Han hade skrivit mjukvaran för den första webbservern och webbläsaren och satte upp världens första webbsida på adressen http://info.cern.ch/hypertext/WWW/TheProject.html. Med dagens mått inte så spännande.

Under 1991 släpptes kod så att andra kunde bygga sin egen mjukvara som många universitet och forskningsinstitutioner började använda. Den 6 augusti postade Berners-Lee ett inlägg på diskussionsforumet alt.hypertext med ett sammandrag av WWW-projektet. Detta datum räknas som första gången det blev allmänt tillgängligt på internet. I december satte Stanford Linear Accelerator Center i Kalifornien upp den första webbservern utanför Europa.

1993 släppte National Center for Supercomputing Applications webbläsaren Mosaic som var den första som vanligt folk lätt kunde installera på sin Mac eller PC. Samma år släpper CERN källkoden som Public Domain, vilket skulle försäkra att det förblev en öppen standard. Webben skulle vara gratis och tillgänglig för alla. I slutet av 1993 fanns det 500 webbservrar som förbrukade 1% av internets bandbredd.

1994 flyttade Berners-Lee till MIT där han grundade World Wide Web Consortium som än idag utvecklar standarder, protokoll och programvara för webben. Medlemmar är forsknings- och utvecklingsinstitut, standardiseringsorgan, regeringar och EU. I slutet av året fanns 10 000 servrar och 10 miljoner användare.

Idag närmar vi oss en miljard webbsajter (källa: internetlivestats.com)

Idag hade världen inte varit den samma utan ”webben” och det har faktiskt föreslagits att tillgång till internet borde räknas som en mänsklig rättighet. Vi skulle åtminstone inte vilja vara utan den.

En hälsning från Tim Berners-Lee:

Läs mer på födelsedagssidan

Dessutom har Ethernet fyllt 25 år och senare i år blir Internet hela 45 år(!)

Jonas Ekelund

(f. 1969): Journalist och nyhetsredaktör. Jonas har jobbat för Ljud & Bild sedan 2007 med det mesta som kan kallas bärbart. Det vill säga mobiler, trådlösa högtalare och hörlurar. Ibland klampar testandet in på kollegernas områden multirum-ljud, hemmabio och foto. Han startade sin bana som teknikjournalist på IDG och skrev bland annat för PC för Alla, Internetworld och det som senare blev M3.