Mobiltillverkarna krigar med allt bättre specifikationer. Och även om vi alla är överens om att vi vill ha telefonerna snabbare, tunnare och med massa smaskig teknik på insidan, så skakar vi ibland på huvudet åt den allt högre pixeltätheten. Det är nämligen svårt att se skillnad på en HD-skärm och en qHD-skärm.
Själv har jag en iPhone 6 Plus. Med en Full-HD-skärm på 5,5 tum har den en pixeltäthet på 410 punkter per tum. Det är väldigt mycket och i vanliga fall ser man inte pixlarna. Bilden är helt enkelt knivskarp, och då är det lätt att skaka på huvudet när Sony just har presenterat Xperia Z5 Premium, en 5,5-tums mobiltelefon med Ultra-HD-4K-skärm. Idiotiskt, för man kan ju ändå inte utnyttja den stora pixelmängden på en så liten skärm. Eller?
Trodde HD var 4K
För att illustrera detta kan vi ta Mashables utsända journalist som besökte Sonys monter på årets IFA-mässa. Där låg telefonen i all sin prakt, så att journalister kunde titta på den och röra vid den. Alla häpnade av förtjusning över skärmkvaliteten. Han också. Ända tills han insåg att det inte var Z5 Premium som låg där, utan den något mindre Z5. Som har en helt vanlig Full-HD-skärm.
Tar man dessutom med i beräkningen att alla de extra pixlarna i en Ultra-HD-skärm utgör en belastning för batteriet så verkar alltihop ganska så idiotiskt. Så hur kan jag sitta här och påstå att vi ändå behöver en pixeltäthet på svindlande 806 ppi?
Sony Xperia Z5 Premium är marknadens första mobiltelefon med 4K Super HD-upplösning. Foto: Sony Mobile
Virtual Reality
På grund av Virtual Reality. Det är lite märkligt att inte ens Sony har varit inne på detta i sitt pressmeddelande, för så vitt jag kan se är detta det enda användningsområdet som behöver högre skärmupplösning. Och som dessutom skriker efter det!
Virtuell verklighet förväntas ta fart under de närmaste åren. Ännu så länge är det för tidigt att säga om det blir en flopp i stil med 3D-TV, men det är åtminstone säkert att själva temat har fått allt större uppmärksamhet. Med VR-headset från Oculus Rift, Samsung, Razer, Google, Sony och många fler så är förhoppningarna på konceptet stora. Och det bästa med några av dessa headsetens, framför allt Gear VR från Samsung men även Google Cardboard, inte är dyra heller eftersom det mesta av magin sitter i mobiltelefonen.
I Gear VR är det mobilen som är skärmen. Den sitter alldeles framför ögonen och är uppdelad i två halvor – en till varje öga. Foto: Oculus Rift
Mobilen är glasögonen
I Gear VR är det din Samsung Galaxy S6 som är glasögonen. Du sätter den tätt intill ansiktet, skärmen delas i två, en halva till varje öga. Det blir alltså som att sitta klistrad framför en stor TV-skärm. Den annars så knivskarpa mobilskärmen blir då plötsligt grovkornig, eftersom ögat i praktiken bara har halv upplösning och pixlarna är alldeles framför det. Det är förmodligen därför som det jag hittills sett av VR inte har varit så våldsamt imponerande. Tja, det och det faktum att 360-video som är filmad och lagrad i 4K-upplösning i själva verket bara ger ungefär halv HD-upplösning i sig själv, eftersom 4K-upplösningen i 360-video är fördelad på HELA bilden – inte bara det som syns för tillfället. I varje givet ögonblick tittar man bara på ett litet område av ”filmduken” som bildmaterialet är utdraget på.
Hela skärmytan används inte till bilden, och när den dessutom delas upp i två delar så är högre upplösning en fördel.
Kraven växer
VR ställer helt enkelt mycket högre krav på upplösning än vi är vana vid hittills. För det första måste man börja fundera på om VR-video bör lagras i 8K-upplösning. Och för det andra är det helt klart bra att mobiltelefonerna får 4K-upplösning.
När det gäller batterikapaciteten så får tillverkarna av mobilernas innanmäte bara fortsätta att ta fram komponenter som behöver allt mindre energi.
