Artificiell intelligens tränas av tonåringar på svältlön

Artificiell intelligens (AI) har blivit otroligt skicklig på att förstå innehållet i bilder och video. Detta har uppnåtts genom att träna dem på miljarder bilder. Men robotarna har inte utvecklat denna förståelse på egen hand: Det ligger mänsklig handpåläggning bakom. Mänsklig arbetskraft som arbetar många timmar för några få kronor för att förklara för datorn vad som finns på bilderna.

I länder i tredje världen som Venezuela, Pakistan, Indien och Filippinerna arbetar tusentals eller till och med miljontals människor med att identifiera och tagga bilder på skärmen. Deras arbetsgivare är teknikjättar som Amazon, Microsoft, Google, Nvidia och Adobe. Det skriver teknikmagasinet Wired, som har följt pengarnas spår och avslöjat den osynliga industrin bakom artificiell intelligens.

Här kan man läsa om hur taggning av data på vissa håll har blivit ett familjeyrke för både föräldrar och tonåringar, och där lönen för vissa uppgifter kan vara upp till ”ett par dollar” – men också ner till bara en cent (cirka 10 öre). Arbetet erbjuds via plattformar som Toloka, Clickworker och Teemwork.AI.

Bättre än kompisarnas extrajobb

Pengarna från teknikbranschen hjälper fattiga familjer att få mat på bordet, och Wired har bland annat pratat med den 17-årige gymnasieeleven Younis Hamden från Pakistan. Han tjänar upp till 100 US-dollar i månaden (ca 1000 kronor) på att arbeta tre till fyra timmar om dagen med att jämföra produkter på Amazon. Lönen står i bjärt kontrast till vad IT-medarbetare i Silicon Valley får för att arbeta för samma företag. Men det lönar sig betydligt bättre än de servitrisjobb som hans klasskamrater ägnar sig åt på fritiden. Och lönen betalas i köpstarka amerikanska dollar.

Censur kräver mänskliga censorer

För att skydda oskyldiga ögon från sexuellt innehåll tillåter sociala medier inte nakenbilder. Detta försökte man till en början lösa genom att ställa in filtret så att bilder med en viss procentuell andel hudfärg undveks. Men med katastrofalt dåligt resultat. För det första finns hud i många nyanser, vilket är ett problem i sig. För det andra togs många helt oskyldiga bilder bort av misstag. Bland annat klassiska målningar av barockmålaren Rubens.

Idag har sociala medier som TikTok, YouTube och Facebook blivit mer nyanserade och det handlar nu om att undvika sexuellt laddade bilder och ord. Detsamma gäller för hatpropaganda och våld. Det innebär att mänskliga övervakare måste gå igenom en oändlig ström av bilder och texter som kanske eller kanske inte är lämpliga för känsliga ögon.

Du jobbar också gratis för AI:erna

Om du, kära läsare, tycker att det är dåligt betalt för dem som arbetar framför skärmarna i utvecklingsländerna, kanske du blir chockad över att höra att du själv arbetar gratis för att utbilda artificiella intelligenser!

Du har säkert ofta stött på Captchas, bildpussel för att skilja människor från datorer, när du loggar in på en webbplats.

Googles reCaptcha är den mest kända i sitt slag, och uppgiften att identifiera bilderna i en serie som innehåller motorcyklar, trafikljus eller skolbussar är så irriterande att man nästan tycker synd om datorn som måste ge upp.

Men medan du svettas över de irriterande captcha-testerna hjälper du till att träna artificiell intelligens att dechiffrera innehållet i bilderna. Helt gratis. Vilket mycket väl kan leda till ännu svårare captcha-tester i takt med att datorerna blir mer sofistikerade…

Källa: Wired

John Hvidlykke

(f. 1964): Journalist. John har arbetat för Ljud & Bild sedan 2013. Han skriver om hifi, högtalare, datorer, spel och teknikhistoria. John har ägnat sig åt teknikjournalistik sedan 1982(!) och har arbetat för många olika tidskrifter i olika roller, bland annat GEAR, High Fidelity, Computer för alla, Illustrerad vetenskap, Ny elektronik, PC World och Privat Computer. Han har också skrivit många böcker och utbildningsprogram om IT.