Allt om att flyga drönare

De flesta av oss hörde nog talas om drönare för första gången under Afghanistankriget där USA använde fjärrstyrda obemannade farkoster för att genomföra angrepp. Men vad vi i vardagligt tal kallar drönare är något helt annat. Det är en radiostyrd helikopter försedd med fyra eller fler rotorer, vilket gör den mycket mer lättkörd än en vanlig modellhelikopter. De kan även kallas quadrokoptrar eller multikoptrar beroende på antalet rotorer.

De senaste åren har det skett en explosion i utvecklingen, som gjort de radiostyrda drönarna överkomliga för allmänheten. Styrdonen har blivit billigare och mycket bättre. Med de borstlösa motorerna har man fått mindre effektförluster vilket gett bättre batteritid. Dessutom ger intåget av litiumpolymer-batterier med hög kapacitet en möjlighet att leverera hög ström snabbt. Men även elektroniken har snabbt gått framåt.

Framför allt har det blivit vardagsmat med självstabiliserande drönare som är mer förlåtande att flyga. Det blir också alltmer vanligt med inbyggd GPS för positionering så att drönaren kan programmeras att flyga en rutt. Eller automatiskt återvända till startplatsen om man förlorar kontrollen eller batteriet börjar ta slut. På CES-mässan demonstrerade Intel även sin RealSense-teknik där den i en drönare automatiskt kunde undvika hinder.

Vad kan man ha dem till?

Den första gruppen av intresserade är samma som förr ägnade sig åt modellflyg. Helt enkelt de som är allmänt intresserade av saker som flyger och som tycker det är en spännande tanke att själv kunna flyga något. Medan det förr var en dyr och exklusiv hobby har det nu plötsligt blivit väldigt överkomligt i pris. Dessutom behöver man inte ägna lika mycket tid åt att lära sig flyga en drönare. Något som modellflygarna så klart fnyser föraktfullt åt.

Andra är passionerade fotografer och egentligen inte intresserade av att flyga. För dem är drönare inte en hobby utan en ny sorts flyttbart stativ. De ser det helt enkelt som ett väldigt praktiskt sätt att ta foton ur en ny vinkel. Eller att filma. De senaste åren har videoklipp med dramatiska kameraåkningar från luften plötsligt inte längre varit förbehållna proffsen med dyra kamerariggar. Alla amatör- och actionsport-filmare kan plötsligt vara med i leken.

Dessutom har drönarna gett nya möjligheter till flera yrkesgrupper. Mäklare kan erbjuda spännande bilder av husen, man kan inspektera taken på hus utan att behöva klättra upp, lantmätare kan få bilder för stadsplanering, arkeologer kan med flygspaning se var de ska göra utgrävningar och polisen kan använda dem för spaning. Mer oväntat är Amazons planer på att leverera varor till din dörr med obemannade farkoster. Vi har nog bara sett början på användningsområdena.

Vad finns det att välja mellan?

Med ett väldigt stort prisspann och varierande funktioner så kan utbudet lätt se oöverskådligt och förvirrande ut. Enkelt sett kan man dela in drönarna i de här grupperna.

Leksaker

En bra början för den som bara vill leka lite. Väldigt begränsade funktioner och kanske inte ens en kamera. Om de har det är den fast monterad och ger erbarmligt dålig bildkvalitet. Prisklass upp till 1 500 kronor.

Hobbymaskiner

För den som antingen vill flyga mer på riktigt eller som vill få användbara filmer. En hobbymaskin för den som är intresserad på riktigt men som inte vill lägga hur mycket pengar som helst. Priser runt 5 000 kronor.

Prosumer

För entusiaster som vill ha riktiga grejer med alla finesser. En exploderande produktkategori där varje generation blir alltmer avancerad. Kan ge riktigt proffsiga videoinspelningar. Priserna hamnar runt 10 000 kronor.

Semi-proffs

Mer påkostade men ändå färdigbygga maskiner för dem som förmodligen ser kommersiella möjligheter med drönaren. Har möjlighet till en pilot och en kameraoperatör vilket är ett måste på den nivån. Priset sticker iväg till uppåt 30 000 kronor.

Proffsnivån

Fortfarande en drönare man kan köra direkt ur lådan men avsedd för yrkesfolk. Har stabilitet och pålitlighet som viktiga punkter då de ofta bär tung och dyr kamerautrustning. Prisnivå ”behöver du fråga har du inte råd”.

Entusiastnivån

Föraktar färdiga lösningar och bygger sin egen. Kanske börjar med ett kit men experimenterar med egna komponenter lägger oändlig tid på att hitta det senaste och bästa på marknaden. Priset blir obegränsat.

Hur kommer jag igång?

Det bästa rådet är att börja med leksaksnivån. För det första märker du snabbt om du tycker det är roligt att flyga drönare. Om du genast hittar finesser du saknar och saker du skulle vilja göra så är du förmodligen biten. För det andra är det ett billigt sätt att lära sig kontrollera drönaren. Efter att ha kraschat den ett otal gånger så är plånboken glad att du inte genast gav dig på en dyr modell. Och kunskaperna du tillägnar dig är överförbara till din nästa uppgradering.

Det viktigaste är alltså att komma igång snabbt och börja lära dig. Om du sitter och spanar efter den perfekta drönaren så slösar du tid. Vad som är rätt för dig är något du kommer fram till ju mer erfarenhet du har. Dessutom blir det en mycket större tröskel om du först måste spara ihop till en dyr maskin. För att inte tala om att du kommer ha hjärtat i halsgropen och vara nervös över att krascha din dyrköpta investering.

Om du vill prata med andra intresserade finns det så klart forum på nätet och Facebook-grupper. Där kan man få många goda råd både om specifika modeller och tips för att flyga, samt bra ställen att utöva hobbyn på. De kanske till och med har träffar där man kan få klämma på andras drönare och få värdefulla kontakter för framtiden. Sök på termer som ”drönare” eller ”flygfotografering”.

Nästa steg för filmning

När du väl har fått in en godkänd teknik kommer du snabbt att inse begränsningarna med en billig drönare. De är väldigt vindkänsliga och har väldigt få funktioner. Speciellt om du har tänkt dig att filma med den så är krängningshämning viktigt. För att inte tala om möjligheten att använda en bra kamera som har funktioner för bildstabilisering. Kanske till och med en ”gimbal”, en gyroskopisk upphängning som gör att kameran kan hålla sig horisontellt även om drönaren kränger. Du kommer också att vilja ha en videolänk med bra kvalitet så att du faktiskt kan se vad kameran ser.

Tänk dock på att utvecklingen går rasande snabbt. Varje generation får alltmer avancerade sensorer och möjlighet till automation. Bränn inte alla pengarna idag på en modell som du redan från början vet har begränsningar du har svårt att leva med. Om du avvaktar kommer det säkert en modell till bättre pris med mer avancerade funktioner. Konkurrensen är hård och prispressen enorm för utmanarna som vill in på marknaden.

Att flyga drönare är en fantastiskt kul hobby. Men fall inte i fällan att förvandla din hobby till ett jobb utan att tänka dig för både en och två gånger. Bara för att dina YouTube-klipp får bra feedback är det inte säkert att du kan tjäna pengar. Med tanke på hur många drönare som sålts är konkurrensen mördande med många lycksökare. Räkna med skambud för uppdrag och att du måste konkurrera med svartflygare som inte följer reglerna. Don’t quit your dayjob.

Behöver man tillstånd för att få flyga?

Om man flyger för nöjes skull behövs inget tillstånd från Transportstyrelsen. Det finns dock regler man måste följa. Det handlar om att man hela tiden måste ha visuell kontakt med drönaren. Man får inte heller utsätta någon för fara eller äventyra deras egendom.

Om man däremot flyger på uppdrag av någon krävs det ett ”tillstånd för obemannade luftfartyg” och att man för loggbok. Loggboken ska innehålla flygtid för varje pilot och drönare, utförda uppdrag samt driftstörningar. Observera att det inte behöver vara kommersiell verksamhet. Om grannen ber dig ta bilder på hans hus är det en uppdragsflygning och kräver tillstånd.

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Luftfartyg-och-luftvardighet/Obemannade-luftfartyg-UAS/Sok-tillstand-for-UAS/Kategori-1A/

För att få tillståndet krävs även att man tecknat en ansvarsförsäkring. Det handlar alltså inte om skador på farkosten utan om skador du kan orsaka andra med din drönare. Även om det är ovanligt är det möjligt att ditt försäkringsbolag kan hjälpa dig. Annars finns det specialiserade försäkringsbolag som Inter Hannover.

Behöver man tillstånd för flygfotografering?

För själva fotograferingen behöver man inte ha något tillstånd på förhand. Men för att få sprida video- eller bildmaterial krävs tillstånd från Försvarsmakten enligt lagen om ”skydd för landskapsinformation”. Om det anses att bilderna inte medför skada för Sveriges totalförsvar ges normalt sett tillstånd. Ska man vara riktigt petig gäller lagen alla bilder som innehåller positionsbestämning. Du har väl sökt tillstånd för bilderna du tagit med mobilen och lagt upp på Facebook? Du söker tillståndet via brev till den militärregion där fotona tagits.

http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/tillstand/flygfotografering/

Detta blir så klart snabbt opraktiskt om man publicerar bilder ofta. Man kan då ansöka om ”självgranskningsrätt” där man själv ansvarar för att inte fotografera skyddsobjekt som försvarsanläggningar eller kraftverk.

Får man flyga hur och var som helst?

Om du har de nödvändiga tillstånden måste du ändå följa ”Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg”. De säger bland annat att du inte får flyga högre än 120 meter över marken. Att du måste hålla ett säkerhetsavstånd på minst 50 meter till utomstående människor, djur och egendom. Att farkosten hela tiden måste befinna sig inom synhåll för piloten, vilket även innebär att man inte får flyga i mörker.

Dessutom måste man ha tillstånd från flygtrafikledningen om man flyger i kontrollerade luftrum, vilket normalt sett är ett relativt stort område runt alla flygplatser. Man måste alltså kontakta tornet, och om flygtrafik förekommer är det knappast troligt att de ger tillstånd. Detta gäller även hobbyflygning oavsett höjd. Däremot får man flyga i gryningen och på kvällen efter att tornet stängt. Undantag kan finnas för modellklubbfält som används av lokala klubbar.

Karta över kontrollerat luftrum: http://www.madsen-system.se/luftrum/

http://daim.lfv.se/echarts/dronechart/

Tack till Jonas Hummelstrand från Superfly.tv, ett produktionsbolag med lång erfarenhet av flygfotografering. Vi har fått ovärderlig hjälp med fakta, goda råd och tillgång till drönare.

Jonas Ekelund

(f. 1969): Journalist och nyhetsredaktör. Jonas har jobbat för Ljud & Bild sedan 2007 med det mesta som kan kallas bärbart. Det vill säga mobiler, trådlösa högtalare och hörlurar. Ibland klampar testandet in på kollegernas områden multirum-ljud, hemmabio och foto. Han startade sin bana som teknikjournalist på IDG och skrev bland annat för PC för Alla, Internetworld och det som senare blev M3.