Robot har fått en maskhjärna

Vem skulle kunna tro att en spolmask och en legorobot skulle leda kapprustningen om artificiell intelligens. Tro det eller ej, men nu håller roboten på att få samma tankar som den lilla krabaten.

Experimentet, som är ett open source-projekt, kallas OpenWorm och lockar forskare och programmerare från hela världen, med ett enda gemensamt mål: att återskapa beteendet från den vanliga spolmasken, Caenorhabditis elegans, i en maskin.

Legoroboten kan ta efter vissa av spolmaskens funktioner – utan att har programmerats av människor.

Lika många gener som en människa
Spolmasken är bara 1 millimeter lång men är populär som modell i biologisk forskning eftersom den har ungefär lika många gener som människan, 20 000 stycken. Genomet är dock en trettiondel så kort, med 100 miljoner baspar i stället för människans 3 miljarder. Det gör spolmasken enklare att studera.

Spolmasken Caenorhabditis Elegans är bara 1 mm lång men har ett genom som inte är så olikt människans. Nu har dess nervceller ”kopierats” in i en legorobot.

OpenWorm-projektet har nyligen fått sitt första stora genombrott. Nu har programvaran som bygger på det lilla djurets nervceller lyckats styra en legorobot. Robotens sensorer har inte fått någon förprogrammering av människor men ändå har roboten betett sig som masken genom att närma sig eller undvika hinder, eller till och med stimuleras av mat.

Konstgjorda celler
Ormens luktnervceller har ersattas av en ekosensor i roboten och de motoriska nervcellerna som löper längs ormens sidor har kopierats till legorobotens vänstra och högra motor, vilket gör att roboten kan efterlikna ormens biologiska nervkopplingar.

Enligt forskarna är det fortfarande långt kvar tills legoroboten kan undvika rovdjur eller leta efter en partner, men projektet visar att artificiell intelligens håller på att lämna sciencefiction-berättelserna och ta plats i den verkliga världen.

4 år
– Vi har jobbat med det här i fyra år och även om mycket återstår så har det varit det mest överraskande projektet jag har varit med om, sade projektkoordinator Stephen Larson till CNN.

Han berättar också att även om de har rätt antal nervceller och de är kopplade ungefär som de ska så är det fortfarande en del arbete som bygger på antaganden. Larson räknar med att de bara har är klara med 20 eller 30 procent av projektet.

Men eftersom IT-tekniken har en förmåga att utvecklas exponentiellt så behöver det inte ta lång tid förrän allt plötsligt faller på plats. Det är kanske inte så långt kvar tills det går att ladda upp människohjärnan till en dator och få ”evigt liv”, trots allt.

Källa: CNN

Geir Gråbein Nordby

(f. 1978): Journalist. Gråbein har aldrig haft något annat heltidsjobb än på Ljud & Bild. Å andra sidan har han varit här nästan halva sitt liv, ända sedan 2001 när han skickade en jobbansökan till fel adress (han ville egentligen till en inspelningsstudio med samma namn). Gråbeins expertis är främst inom hifi, hörlurar och hemmabio, men det händer att han glimtar till med andra kvaliteter också.