Donald Trumps handelskrig mot Kina slår hårt mot mobilproducenten Huawei. Den amerikanska regeringen har satt den kinesiska elektronikjätten på den så kallade ”Entity List”, vilket i praktiken är en svart lista över företag som inte får ha fri tillgång till amerikansk teknik, inklusive hårdvara, mjukvara och andra tekniska tjänster.
Läs också: Huawei-blockaden – så drabbas du
Detta har lett till att företag som Google, Intel och Qualcomm har blivit tvungna att stoppa allt samarbete med Huawei, vilket bland annat innebär att det kinesiska företaget är avskuret från att använda framtida versioner av Googles Android-operativsystem, inklusive Google-appar som Gmail, YouTube, Chrome och Google Maps. Även om ett tillfälligt undantag innebär att Huaweis Android-licens förlängs i tre månader, så att befintliga Huawei-mobiler fortfarande kan få säkerhetsuppdateringar fram till 19 augusti, kan blockaden mycket väl betyda att Huawei på sikt inte kommer att kunna sälja nya mobiltelefoner som på något sätt bygger på Googles ekosystem och tjänster.
Handlar egentligen inte om mobiler
Naturligtvis handlar den amerikanska blockaden av Huawei om mycket mer än kinesiska mobiler. I själva verket handlar den förmodligen minst av allt om mobiltelefoner. Nej, det är storpolitiska och globala intressen som står på spel. Blockaden är en förlängning av anklagelserna mot Huawei att medverka till spionage från den kinesiska regeringen. Inte via företagets mobiltelefoner utan via mobilnät – inklusive en väsentlig del 5G-nätverk – som Huawei levererar till USA och amerikanska allierade i västvärlden.
Läget spetsade till sig redan i december 2018 när Kanada arresterade Wanzhou Meng, Huaweis ekonomichef och dotter till Huaweis grundare, Ren Zhengfei. Hon begärdes omedelbart utlämnad till USA för att hon, genom ett företag som heter Skycom där hon har varit styrelseledamot, har bidragit till att kringgå amerikanska sanktioner mot Iran.
Läs också: Läget förvärras för Huawei
Mot bakgrund av detta är det inte så konstigt att USA försöker skada Huawei där det har störst effekt, nämligen plånboken – och med tanke på att Huawei är världens näst största mobiltillverkare så kan man utgå från att de tjänar en hel del pengar på att sälja mobiler. Med stor säkerhet kan man också utgå från att Kina ska gå till motangrepp. En så stor attack på ett av landets största företag – som ett led i ett stort handelskrig – är naturligtvis en nationell fråga för Kina.
Till exempel skriver Financial Times att Kina överväger en motattack genom att begränsa eller helt upphöra med export av så kallade rare earth-metaller till USA. Det handlar om 17 sällsynta metaller som används i nästan all elektronik, till allt från batterier och mobiltelefoner till elbilar och flygplan. Kina har merparten av jordens bestånd av de sällsynta metallerna, så de har stora möjligheter att sätta hård press på hela den amerikanska teknikindustrin.
Med andra ord är man modig om man dömer ut Huawei redan. Det är långt ifrån otänkbart att amerikanerna måste retirera de närmaste månaderna.
Samtidigt är krisen en stor utmaning för hela Android-ekosystemet som alla mobiltillverkare använder sig av. Undrar just om inte flera av dem – särskilt de kinesiska – har fått något att tänka på under de senaste dagarnas dramatik.
Google-beroendet kan framkalla alternativ till Android
I Huaweis hemland Kina är tillgången till Googles tjänster faktiskt starkt begränsad. Huawei-mobiler som säljs på den kinesiska hemmamarknaden bygger visserligen på Android, men Google Play och Google-appar som Gmail och YouTube, samt sociala medier som Facebook, finns inte i Kina. I stället använder kinesiska användare alternativa app-butiker som Tencent MyApp och 360 Mobile Assistant. Facebook och WhatsApp är utbytta mot WeChat och QQ.
I större delen av världen är Google helt dominerande och Googles kommersiella version av Android-operativsystemet är plattformen som nästan alla smartmobiler (utom Apples iPhone) bygger på. Om en mobiltillverkare vill bli någon att räkna med på den globala marknaden så går det alltså inte att undvika Google. Alla tillverkare (återigen med undantag för Apple) har i själva verket samma problem: Det är Google som äger kunden.
Läs också: Test av Huawei P30 Pro
Det är bra för användarna, som bara behöver ett Google-konto för att kunna använda Android och alla relaterade tjänster. Och det är värdelöst för mobiltillverkare eftersom användarna bara behöver ha ett Google-konto för att kunna använda Android och alla relaterade tjänster. Uttryckt på ett annat sätt: En kund kan utan vidare köpa en Samsung-mobil i dag och en Sony-mobil i morgon utan att märka någon skillnad.
Det är förstås främst en fördel för mobiltillverkare att kunderna har tillgång till en nästan standardiserad plattform. Det gör det möjligt för ett företag att tillverka mobiltelefoner och liknande produkter utan att behöva investera i utvecklingen av ett eget operativsystem. Och Android har gjort den globala mobilmarknaden betydligt större än vad den skulle ha varit om marknaden hade präglats av splittring och ett dussin olika alternativ – som det var för 20 år sedan när Windows CE, Symbian och Palm OS bara var de mest kända av en myriad av mobilplattformar.
Men den aktuella konflikten mellan Huawei och den amerikanska regeringen visar hur beroende alla mobiltillverkare är av ett enda företag. Om Google drar ut kontakten för dig så är du körd …
I dagsläget är det bara Apples iOS som är ett riktigt alternativ till Android. De senaste åren har stora företag som Microsoft och Samsung försökt sig på alternativa mobilplattformar, Windows Phone och Tizen, men utan backning från resten av branschen slutade båda två som fiaskon. Så det låter lite ihåligt när trovärdiga källor säger att Huawei har arbetat på ett alternativ till Android sedan 2012. Inte ens den kinesiska elektronikjätten är tillräckligt stor för att etablera ett reellt alternativ till Android helt på egen hand.
Men skulle man kanske kunna tänka sig ett gemensamt kinesiskt alternativ till Android och Google? Tänk om kinesiska tillverkare som Lenovo (Motorola), Oppo (OnePlus), ZTE, Vivo och Xiaomi ser vad som kan hända och börjar misstänka att de lätt kan bli nästa offer för Trumps handelskrig mot Kina? Kan man tänka sig att Google Play ersätts av Tencent MyApp, att Google ersätts av Baidu, Amazon med Alibaba och Facebook med WeChat? På våra breddgrader? Jag skulle inte vilja säga att det vore otänkbart.
I dagsläget kan det låta som ett tomt hot, men om konflikten mellan Kina och USA förvärras ytterligare är det långt ifrån orimligt att de kinesiska tillverkarna – med Huawei i spetsen – går ihop och helt eller delvis tar fram ett alternativ till Googles ekosystem. Med konkurrenskraftiga priser och bra produkter är det inte ens otänkbart att åtminstone europeiska användare skulle kunna tänka sig att hoppa på tåget.
Vad som än händer är blockaden mot Huawei inte bara ett problem för den kinesiska mobiljätten. Detta är den största utmaningen för Googles och Androids dominans sedan smartmobilmarknaden fick luft under vingarna på allvar 2009–2010.
