Nikon satsar på spegellösa kameror

För tio år sedan skrev vi att spegelreflexernas dagar var räknade. Det var kanske i tidigaste laget. Men i och med Nikons nya spegellösa fullformatkameror tror vi definitivt det.

2017 tangerade försäljningen av spegellösa kameror försäljningen av spegelreflexerna, och med tanke på Nikons efterlängtade lansering så är det mycket som tyder på att den trenden ska fortsätta.

Fullformat utan spegel

Någon kommer kanske ihåg Nikons 1-system. Små, spegellösa systemkameror med 1-tums bildsensorer. De hade begränsad framgång och numera är de praktiskt taget borta. Men med den nya Z-serien har Nikon två starka utmanare till Sonys spegellösa fullformatkameror, vilket är betydligt intressantare för den växande marknaden för avancerade kameror.

De två nya modellerna heter Z7 och Z6, och blandar designelement från Nikon D850, Sonys a-serie och Leica SL.

Vilket är bra. Kamerorna är nästan lika små som Sonys a7-modeller, men har en ergonomi som påminner mer om Nikon D850/D750. Och formgivningen med bland annat skärmen på ovansidan ger associationer till Leica SL.

Ny objektivfattning

Rent tekniskt är Z-serien en ny konstruktion, inifrån och ut. Nikon började bokstavligt talat om från början, och även om de uppenbarligen har sneglat på flera av konkurrenternas lösningar – de har trots allt inte uppfunnit hjulet på nytt – så har de tänkt lite annorlunda med Z7 och Z6.

Ta till exempel objektivfattningen. Där är den gamla F-fattningen som Nikon har haft sedan 1960-talet ersatt av en ny 55 mm stor öppning med bildsensorn i fullformat i mitten.

Den stora öppningen innebär bland annat att man kan använda objektiv med ljusstyrka upp till bländare 0,95. Och eftersom bildytan bara sitter på 16 mm avstånd så går det att sätta på vidvinkeloptik utan synlig förlust av hörnskärpa eller vinjettering.

Bildstabilisator

Båda Z-modellerna är utrustade med en femaxlars bildstabilisator som arbetar tillsammans med optiska stabilisatorer. Med hjälp av en adapter (FTZ) fungerar även 350 olika Nikkor-objektiv.

Z7 är den extrema versionen av de nya kamerorna, med en 45,7-megapixlars bakbelyst CMOS-bildsensor och 9 bilder/s i hastighet. Den stöder ljuskänsligheter från ISO 64 upp till ISO 25600. Närmaste rivalen är Sony a7r III.

Z6 är allroundmodellen med 24,5 megapixlar, och en given utmanare till Sony a7 III. Nikon-kameran klarar ISO 100–51200 ISO och har en hastighet på 12 bilder/s.

Båda är naturligtvis anpassade för 4K-video och har N Log-profiler med 10-bitars HDMI-utsignal, Full HD-video med 120p. Stillbilder och video lagras på XQD- eller CFExpress-minneskort.

Det finns för övrigt bara en enda kortplats, men de två kortformaten klarar upp till 2 TB lagring och extrema skriv- och läshastigheter (1400 MB/s).

Autofokus

Z7 har 493 fasdetekterande fokuspunkter som täcker nästan hela bildytan och Z6 har 273. De växlar automatiskt mellan fas- och kontrastdetekteringsfokus och fungerar med alla Nikkor-objektiv som har autofokus.

Kamerorna har en stor elektronisk OLED-sökare med 3,7 Mp-upplösning och 60 Hz uppdateringshastighet. Sökaren visar 100 % av bildytan med 0,8x förstoring och ungefär 37,0 graders diagonal betraktningsvinkel.

Det finns också en vridbar pekskärm med 2 Mp, som har ett nytt och gränssnitt för menyer och symboler.

S-objektiv

Kamerorna kan använda de flesta av Nikons tillbehör, till exempel blixtar, men så småningom kommer också ett MB-N10-batteripaket som rymmer två EN-EL15b-batterier och ökar batterikapaciteten ytterligare.

Till en början lanseras Z-systemet med tre objektiv: Nikkor 24-70mm f/4S (bilden ovan), Z 50mm f/1.8S samt Z 35mm f/1.8S. Ett 58mm f/0.95S Noct är också under utveckling.

Nikon har redan ett utvecklingsprogram för Z-systemet som innebär att fler objektiv är på gång under 2019. Först ut är 20mm f1.8, 85mm f1.8, 24-70mm f2.8, 70-200mm f2.8 och 14-30mm f4.

Z7 är modellen som släpps först, i slutet av september, med ett riktpris på ungefär 40 000 kronor. I slutet av november kommer Z6 som kostar 22 000 kronor.

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.