Mer om Panasonics fullformatkameror

Vi har redan tagit de första bilderna med Panasonics nya fullformatkamera, Lumix S1R. Dem ska vi återkomma till när vi har gått igenom allt, men i dag kan vi avslöja fler detaljer om de två kamerorna i Lumix S-serien.

Liksom Nikons nya fullformatkameror (Z7 och Z6) har Lumix S1R och S1 många liknande egenskaper och funktioner.

Kamerahusen är desamma men S1R har en 47,3-megapixels fullformatsensor och S1 har en 24,2-megapixels.

De har samma inbyggda sexstegs bildstabilisator för stillbilder och video samt en stor OLED-sökare med på 5,76 Mp-upplösning

187 megapixlar

Bildsensorn i S1R har inte bara 47 Mp, den kan ta bilder med 187 Mp-upplösning (96 Mp för S1) och har en ny design med mikrolinser över fotosensorerna som ska gör bildchipet mer effektivt.

I hi-res-läget med 187 Mp respektive 96 Mp används bildstabilisatorn för att förflytta sensorn åtta gånger samtidigt som en exponering görs i varje läge. Det ger råfiler med 16 736 x 11 168-upplösning (187 Mp) och i teorin bättre bruskontroll, utökad färgåtergivning och definitivt mycket bättre detaljskärpa.

Snabbare fokus

Kamerorna har en kombination av kontrastfokus och Panasonics DFD-fokus med snabbare fokusprocessning där kameran och objektivet korrigerar fokus för att förkorta fokustiden till 0,08 s. Panasonic säger också att autofokusen fungerar i mycket svagt ljus, ner till -6 EV.

Den inbyggda bildstabilisatorn rör sig i fem axlar och kan kombineras med optisk stabilisering för hela sex stegs kompensation.

Bildhastighet

Kamerorna tar serier med nio bilder i sekunden med fokus i första bilden, eller sex i sekunden med fokus i varje bild. De tar dessutom bildserier i 6K/18 Mp-upplösning i 30 bps. Eller 4K-serier med en 8 Mp-upplösning med 30 och 60 bps.

Sökare och skärm

Pekskärmen kan vridas och vinklas i tre axlar och är 8 cm lång med 2,1 Mp-upplösning, men OLED-sökaren är ännu mer intressant. Den extrema upplösningen matchas av en bildfrekvens på 120 fps, med så kort fördröjning som 0,005 s och ett kontrastomfång på 10 000:1.

Det betyder en tämligen flimmerfri sökarbild, med en marginell fördröjning mellan varje exponering. Sökarens förstoring kan för övrigt justeras i tre steg: 0,78x eller 0,74x eller 0,7x.

4K-video

Som vanligt för den här typen av kameror kan båda spela in video i 4K/50p men har också 2x slow motion med 60 fps i 4K, ner till 6x slow motion i Full HD med 180 fps.

Inspelningarna lagras på SD- eller XQD-kort, eller på en inspelare via HDMI. Det finns mikrofon och hörlursuttag och kamerorna kan även använda DMW-XLR1-adaptern med andra mikrofoner som har XLR-kontakt.

Lumix S1 och S1R har HLG-läge (Hybrid Log Gamma) vilket bevarar fler detaljer i högdagrar och är kompatibla med Panasonic-TV-apparater som stöder HLG.

Filer med HLG lagras som HSP-filer i 8K-upplösning, antingen som JPEG eller råformat.

Utökat 4K-stöd

Panasonic hävdar att de längre fram i år lanserar en uppdatering via programvara som ger stöd för V Log, 4K/50p 4:2:2 10-bitars via HDMI och 30p/25p/24p med 4:2:2 10-bitars inspelning till minneskort.

Lumix Pro

De vädertätade kamerahusen är byggda för yrkesfotografer, i material som tål omild behandling temperaturer ner till -10°.

Utlösaren har testats för att klara 400 000 exponeringar och sträcker sig till 1/8000 s, med blixtsynk på 1/320 s.

Panasonic lanserar också Lumix Pro, en tjänst som ger registrerade medlemmar reparationer och support. Tjänsten finns i dagsläget i fem länder, men blir så småningom global.

Tre Lumix S-objektiv

Hittills har Panasonic lanserat tre vädertätade objektiv Lumix S-serien och har meddelat att de har minst 10 objektiv på programmet och att flera av dem kommer redan 2020.

De tre första är:

Lumix S PRO 50mm F1.4
Lumix S PRO 70-200mm F4O.I.S.
Lumix S 24-105mm F4 Macro O.I.S.

Objektiven har fokusclutch för snabb växling mellan manuell fokus och autofokus, och de två zoomarna har inbyggda femaxlars bildstabilisatorer med upp till sex stegs stabilisering om de sitter på Lumix S-kamerorna.

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.