Under Fujifilm Summit 2025 i Prag satte vi oss ner med Taiji Yoneda, som är Fujifilms produktplanerare och som ibland bara kallas TJ, för en liten pratstund om GFX-serien. Men även X-Pro-serien. Som inte är död. Yoneda-san utesluter inte heller andra nya modeller, men berättar att mellanformat innebär en del speciella utmaningar.
L&B: Grattis till den nya babyn GFX100RF, det har varit kul att lära känna den. Den är som en X100VI på steroider, och jag gillar särskilt hjulet för bildformaten. Riktigt smart.
TJ: – Ja, det definierar på sätt och vis produkten.
Javisst, det är en unik produkt. Det är ingen annan som gör det. Inte än i alla fall. Det gör kameran mer …
– Användbar?
Ja, precis. Den hade ”bara” kunnat vara en X100VI i stort mellanformat, men är så mycket mer. Men hur passar GFX100RF in i raden av GFX-modeller, till exempel mot bakgrund av GFX50R som har utgått, och vem ser Fujifilm som den typiska kunden för en kamera som denna?
– Vi har egentligen två typiska kunder, eller hur? Den ena är dagens GFX-användare, de som främst fotograferar landskap och porträtt och som gillar bildkvaliteten från 102 megapixlar. De ingår i vår målgrupp, men utmaningen för oss var att göra dessa funktioner så kompakta som möjligt, som en kamera med bildsökare. Som även passar för gatufoto och dokumentärfoto, men också för att ta bilder av allt möjligt. Det är i princip målgruppen för den här kameran.
Kan GFX100RF på sätt och vis skapa en bro mellan användare av X-serien och GFX-serien? Eller betraktar ni den som en kamera med GFX-DNA, men som inte nödvändigtvis kannibaliserar på GFX-marknaden, utan snarare utökar den?
– Vi ser det faktiskt inte som kannibalisering, vi ser den inte som en brygga mellan X och GFX, utan som en kamera som kan plocka upp kunder från andra märken. Så med GFX har vi två saker: Den ena är strävan efter bildkvalitet, eller hur? Sedan GFX100 har utmaningen varit att förbättra bildkvaliteten, och med GFX100S 2021 kunde vi göra mer med en mindre och billigare kamera. Men sedan såg vi också att bildkvaliteten var lysande och kameran var behändig och kompakt, men ganska långsam, eller hur? Då började vi fundera på en GFX100 II, som har en snabbare sensor.
– Men eftersom det var flaggskeppet behövde vi en mer prisvärd kamera med samma bildkvalitet, och det blev GFX100S II. Och sedan började kunderna säga att de inte ville byta till något annat system, så det kändes vettigt att göra en GFX med fast optik. På så sätt kunde vi både tillfredsställa etablerade kunder och nå nya kunder som hade andra kamerasystem. Så målet var att få fler användare av mellanformatskameror, från andra märken, inte från X-serien.
GFX-systemet är sju år gammalt i år, hur viktigt har det varit jämfört med det äldre X-systemet? Vilken typ av distribution har de på marknaden sinsemellan?
– Vi kan inte gå ut med några exakta siffror. I början var GFX riktigt litet, men nu är försäljningsvolymen mycket högre och vi ser att GFX-serien blir större och större.
Vilket av de två systemen av X och GFX har störst tillväxtpotential?
– Båda faktiskt. Eftersom X har funnits så länge är det mer populärt. Men GFX har större potential, även om X alltid kommer att vara störst när det gäller marknadsandel.
Stora utmaningar med hastigheten
Vilken är den största tekniska utmaningen när det gäller att utveckla en mellanformatkamera som de i GFX-systemet? Hur svårt är det att göra en GFX med en staplad – stacked – bildsensor för arr reducera rolling shutter? För det är ju en utmaning med 102 Mp fördelat på 44 x 33 mm. Och hur svårt skulle du säga att det är att implementera extremt bra fokusspårning med högre bildhastigheter när man har en så stor bildyta?
– Ja, som du kan se beror det till stor del på den större sensorytan och fler pixlar. Avläsningen från en så stor yta tar längre tid jämfört med en X-kamera, så det är alltid lite krångligt att få det att fungera. Rent fysiskt begränsar sensorytan avläsningshastigheten och vi kommer aldrig att få samma hastighet som på en X-kamera, men vi arbetar hela tiden för att minska skillnaden.
– Vi tillverkade GFX med ansiktsigenkänning, som den första mellanformatkameran, så vi tar saker steg för steg.
Är det någon poäng med att fortsätta att utveckla objektiv som passar både X- och GFX-systemen, som Fujinon GFX 500 mm?
– Javisst, vi hoppas att vi kan göra fler sådana, det är verkligen vettigt ur vår synvinkel, men det måste också vara vettigt ur kundens synvinkel. Om det finns ett behov av objektiv med samma egenskaper kan det vara vettigt att tillverka samma objektiv med båda fattningarna. I allmänhet är den optiska konstruktionen olika på X och GFX, men vid långa brännvidder kan det finnas en poäng.
X-Pro-serien
Låt oss lämna GFX en stund, för många undrar om Fujifilm har lagt ner X-Pro-segmentet, eftersom X-Pro3 har varit ur produktion så länge. Är Pro-serien död, eller vilar den bara i väntan på en ny modell?
– Alltså, jag kan inte säga något om kommande modeller, men vi vet att många X-fans vill ha en ny X-Pro. Det vet vi, så vi tittar på alla alternativ för att tillfredsställa dessa användare.
En av de funktioner som saknas i Pro-modellerna är inbyggd bildstabilisering, IBIS. Och inget av objektiven med fast brännvidd har optisk stabilisering. Kan det vara en naturlig uppgradering för en kommande Pro-modell?
– Alla kameror kan behöva IBIS, men vi måste fundera på vem målgruppen är och om det är vettigt med IBIS med tanke på kostnaden, specifikationerna osv. Vi har redan implementerat IBIS i X100VI utan att kompromissa för mycket med storleken, så jag tror att det finns potential för IBIS i kommande X-Pro-modeller.
Till sist, med tanke på X100-seriens enorma framgångar – och detta har diskuterats i olika forum under en längre tid – skulle det vara vettigt att skapa en efterföljare till X70, en mindre, billigare och mer kompakt version av X100? En slags X80 eller X90, med en annan brännvidd, till exempel 28 mm?
– Tja, vi kan inte uttala oss om framtiden. Men ja, vi har en del tankar om förväntningarna på en efterföljare till X70, så det är en av kandidaterna för framtiden.
