Canons första systemkamera utan spegel

Att den är efterlängtad beror på att många anser att Canons inträde i klassen för kompakta systemkameror kan få fart på försäljningen. EOS M kan mycket väl vara kameran som lyckas med det eftersom den riktar sig mot vanliga amatörer som älskar att fotografera, snarare än yrkesfotografer och erfarna proffs.

EOS M hamnar i samma klass som Panasonic Lumix GF5, Olympus PEN E-PM1 och Sony NEX F3, och är alltså en enkel och liten modell med få knappar, pekskärm och separat blixt. Och utbytbar optik.

Själva kamerahuset har måtten 109 x 66 x 32 mm och väger 298 gram med batteri, sedan tillkommer naturligtvis optiken. Än så länge går det att välja mellan två objektiv: ett 22 mm/f2,0 och ett 18–55 mm/f3,6–5,6 med integrerad optisk bildstabilisator.

Eftersom kameran har en 18-megapixlars hybrid-CMOS-sensor innebär det att 22 mm motsvarar 35 mm och 18–55 mm motsvarar 29–88 mm om man jämför med traditionellt 135-mm-format.

EOS M passar till Canons enorma urval av EOS-optik om man sätter på en adapter, då kan det se ut som på bilden nedan.

EOS M säljs tillsammans med en separat Speedlite 90EX-blixt och har ett enkelt gränssnitt med få knappar samt en 3,2-tums pekskärm som klarar multitouch och har 1 040 000 bildpunkters upplösning. Bildsensorn arbetar tillsammans med en Digic 5-bildprocessor som klarar av 14-bitar.

HD-video med 1080-upplösning och 30/25/24 bildramar i sekunden finns också på plats, precis som inbyggda stereomikrofoner och kontinuerlig autofokus. Eftersom objektiven är utrustade med Canons STM-fokusmotor är fokuseringen tyst.

Det går att ta bildserier med 4,3 bilder i sekunden, eller 3 om man vill ha fokusspårning. Ljuskänsligheten är max ISO 25 600.

EOS M går inte att köpa förrän i oktober, till dess ska vi ha gjort ett utförligt test. Svenskt pris blir 9 000 kronor med zoomobjektivet och 10 400 kr med 22 mm-objektivet. Huset och båda objektiven går loss på 11 000 kronor.

canon.se

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.