Cerwin-Vega i civila kläder

Världens häftigaste bokhyllehögtalare! Så presenterade Cerwin-Vega S1 när den lanserades 1978. Man ska vara försiktig med att kalla sig för världsmästare, men häftig var den. Och med ett kabinett som hade måtten 62 x 36 x 35 cm gick det precis, med lite god vilja, att pressa in den i en bokhylla.

Ända sedan grundandet 1954 har Cerwin-Vega varit kända för högtalare som spelar högt, men S1 kunde annat också. För det första var den, efter CV-standard, både liten och elegant (men kunde ändå leverera ett ljudtryck på 121 dB!). Och med sitt valnötsfanerade kabinett och fasade kanter såg den mer ut som en möbel än PA-utrustning.

Bakom det svarta fronttyget fanns en trevägskonstruktion med 12-tums bas, 6-tums mellanregister och en hornladdad domediskant. Med andra ord en konfiguration som inte var milsvida från salongsanpassade hem-monitorer som JBL L-100.

Marknadsföringstrick

S1 blev också känd för att ha en speciell teknik för att få ut djup bas ur ett litet kabinett. Så kallade Thermo-Vapor Suspension handlade om att kabinettet innehöll en sorts luft som var tyngre än vanlig luft, vilket rent akustiskt skulle göra den inre volymen större – och minska resonansfrekvensen därefter. Eftersom Cerwin-Vega S1 var ett basreflexsystem var gasen innesluten i en plastpåse. Det mesta var dock bara ett PR-påhitt, eftersom påsen med den tunga luften bara innehöll ett par liter alltså bara bidrog väldigt lite till kabinettvolymen och därmed den nedre gränsfrekvensen.

Turboladdare

Vad som däremot hade inverkan på ljudet var DB-10 Bass Turbocharger, som i all sin enkelhet var en liten equalizer-box som stoppades in i signalkedjan och höjde basen med antingen 5 eller 10 dB vid 30 Hz. Under 20 Hz filtrerade den bort muller från skivspelare och annat subsoniskt brus. Bass Turbocharger var inte specialgjord för Cerwin-Vega S1 men såldes tillsammans med den. Och kompenserade fint för förlorad bas som berodde på det relativt lilla kabinettet.

Ljudmässigt var S1 mer ”rumsren” än CV:s övriga modeller av samma generation. Basen var förhållandevis fast och impulsvillig och diskanten var ganska så upplöst. Detta är alltså en av Cerwin-Vega-högtalarna som både hårdrocksfans och nostalgiska hifi-nördar kan tillåta sig att tråna efter i smyg. Denna skribent inkluderad (men naturligtvis av rent hifi-historiska skäl!).

Ska jag köpa ett par?

Cerwin-Vega S1 såldes inte i lika stort antal som de mer högljudda – och billigare – modellerna. Men de dyker fortfarande upp regelbundet i andrahandsannonser. Ett typiskt pris är mellan 5 000 och 10 000 kronor, allt beroende på skick och säljarens optimism. Som med alla högtalare som har mer än 40 år på nacken får man räkna med ett visst renoveringsarbete. Det är sannolikt att kantupphängningen runt baselementen måste bytas ut, och elektrolytkondensatorerna i delningsfiltret kommer också att ha passerat bäst före-datum för länge sedan.

Det är också nästan helt säkert att den hemliga supergasen för sedan länge har sipprat ur plastpåsen. Men det har knappast någon inverkan på basreflexavstämningen och därmed basåtergivningen.

Sannolikheten att hitta bas-turboladdaren är betydligt mindre, men tolvtumsbasen i S1 klarar sig ganska bra på egen hand. Och skulle det inte räcka är det ganska enkelt att göra en motsvarande basförstärkning med en helt vanlig grafisk equalizer.

John Hvidlykke

(f. 1964): Journalist. John har arbetat för Ljud & Bild sedan 2013. Han skriver om hifi, högtalare, datorer, spel och teknikhistoria. John har ägnat sig åt teknikjournalistik sedan 1982(!) och har arbetat för många olika tidskrifter i olika roller, bland annat GEAR, High Fidelity, Computer för alla, Illustrerad vetenskap, Ny elektronik, PC World och Privat Computer. Han har också skrivit många böcker och utbildningsprogram om IT.