Recension: Two Weeks to Live

Brittiska Maisie Williams gjorde debut och fick sitt stora genombrott i TV-världen med rollen som bad ass Arya Stark i gigantserien Game of Thrones. Från bara 14 års ålder växte hon nästan upp med serien och gjorde karaktären mer och mer intressant och komplex.

När hon nu får sin första huvudroll i sin egen serie har manusförfattarna, utan att skämmas, lutat sig starkt på hennes karaktär från just Game of Thrones.

 

Kim (Williams) har vuxit upp med sin mamma (Sian Clifford) som eremit långt ute i den brittiska vildmarken. Det brutala och traumatiska mordet på hennes far har format Kim, medan mamman har skrämt skiten ur henne med domedagsprofetior och falska ”mediciner” – allt för att hindra henne från att söka efter den brutala verkligheten.

Människor som flyr civilisationen för att börja leva ensamma i vildmarken är något vi förknippar mer med amerikanska filmer/serier än brittiska, men Skottland har uppenbarligen fortfarande massor av orörd natur. Kontrasterna mellan den öde skogen och det brittiska småstadslivet är slående.

Som 21-åring tycker Kim det får räcka och rymmer hemifrån. Precis som Arya Stark har hon skrivit en lista över saker hon vill göra och bland topp tre finns att ta livet av sin fars mördare. Men överst på listan är faktiskt att besöka en pub (!), och när hon gör det träffar hon det nördiga brödraparet Nicky och Jay som lyckas övertyga henne om att det bara är två veckor kvar tills jorden råkar ut för en förödande atomkatastrof. Detta får Kim att sätta sina domedagsförberedelser i verket i en snabbare takt, med efterföljande komiska förvecklingar.

Komiken uppstår när den rakt igenom naiva Kim, nästan som en person från yttre rymden, hamnar i vår civilisation utan att ha våra referenspunkter och sociala förmågor. Det enda hon vet om det verkliga livet är vad hon har sett på ett par slitna VHS-filmer, bland annat Braveheart. Hon har ingen aning om pengars värde, urvalet på stormarknader eller dagens medieverklighet.

Själva handlingen är definitivt inte Two Weeks to Lives starka sida, och när det smöras på med korrupta poliser och maffiakopplingar blir det mer långsökt än intressant. Vad som däremot bär upp serien är en omisskännlig charm, mängder av härligt sarkastisk, understatement (ärke-brittisk) humor och starka roller av Williams och Clifford.

Williams är rapp i käften, orädd och framåt på ett sätt som överträffar de flesta. Samtidigt är serien befriande opretentiös och skojar elegant med sin egen genre.

Det finns miniserier och det finns mini-miniserier. Two Weeks to Live hamnar i den senare kategorin. Med sina 6 avsnitt på knappa 25 minuter vardera ser man hela säsongen lekande lätt på en sittning.

Vi tror dock att den skulle ha fungerat bättre som en enda långfilm med lite stramare manus och klippning. 4 stjärnor.