Recension: Teheran, säsong 2

Apple TV + har inte den mest omfattande produktionen av originalserier, lanseringstakten ligger långt efter Netflix och andra. Men av det fåtal nya serier som släpps håller många genomgående mycket hög kvalitet.

Bland de allra bästa hittar vi den israelisk-amerikanska spionserien Teheran.

Att israelerna tillhör världens bästa på underrättelseverksamhet och spionage är vida känt, en sådan central del av landets identitet och samhälle har de också lyckats överföra väl till TV-formatet med serier som Hatufim/Prisoners of War (den ursprungliga Homeland), Fauda och nu Teheran.

 

I den första säsongen lärde vi känna den nykläckta Mossad-spionen med unika hackerkunskaper, Tamara Rabinyan (Niv Sultan), som på ett dramatiskt sätt (under falsk flagg) tog sig in i Iran.

Syftet var att infiltrera fienden och underlätta israelernas bombningar av en anläggning för utveckling av kärnvapen.

Allt gick förstås inte enligt planerna. Tamara blev fritt villebråd och fick den enträgna underrättelsechefen Faraz Kamali (en suverän Shaun Toub) efter sig. För att komplicera saken ytterligare blev hon kär i en iransk dissident, hackaren Milad (Shervin Alenabi), en omogen snorvalp som förde henne bakom ljuset gång efter gång.

Vi hoppar in i berättelsen precis efter handlingen i första säsongen nått sitt klimax. Tamara bor nu med Milad och de planerar att ta sig ur Iran – ingen av dem litar på Mossads avsikter eller löften.

Men framtidsplanerna ändras abrupt när den ärkekonservative extremisten Mohammadi (Vassilis Koukalani) tar över som chef för det fruktade Revolutionsgardet och dödar misstänkta Mossad-infiltratörer på löpande band, bland annat Tamaras faster och farbror.

Upp dyker den nya Mossad-chefen i Teheran, den brittiske psykiatern Marjan Montazeri (Glenn Close). Hon blir Teherans svar på Claudia i The Americans. Den erfarne, sansade spionen, som bakom sitt coola, kontrollerande utseende döljer rå cynism. Både Mossads och Tamaras mål sammanfaller när de försöker ta livet av mannen som bara har ett mål i livet: kasta ut sionisterna i Medelhavet!

Vi säger det med en gång: om du älskade spänningen, äktheten, stilen och karaktärerna i säsong 1 så är det bara att bänka sig framför TV:n för ytterligare sju timmars förträffligt, politiskt spion-bonanza. Den kontrastrika skildringen av den flagranta nepotismen i den iranska eliten, sammanflätad med den israeliska underrättelsetjänstens cynism och brutala effektivitet, bjuder på förträfflig kvalitetsunderhållning.

Efter underrättelsefadäsen är Kamali sparkad och ägnar dagarna åt att ta hand om sin alltmer pillerknaprande hustru, som lider av social ångest och trasiga nerver. Men när underrättelsetjänsten får upp spår av Mossad får han komma tillbaka till jobbet. Omedelbart riktas fokus mot de rika och profilerade vännerna och bekanta till general Mohammadi, samt hans playboy-son Peyman.

Tamara och Marjan ger sig ut på ett nervkittlande, intensivt katt-och-råtta-lek med iranierna, där de ständigt kämpar för att ligga steget före. Med livet som insats är Tamara maniskt fast besluten att slutföra uppdraget – ett uppdrag som leder henne rakt in i lejonets kula.

Seriens styrkor är samma som i första säsongen, men detsamma gäller även svagheterna. Det finns ett antal grepp och händelseförlopp som känns väl ”kreativa”, enkla och föga trovärdiga. Dessutom fattar karaktärerna flera gånger synnerligen dåliga beslut.

På samma gång bjuder serien på karaktärer som känns äkta, inte minst får den komplexa och högst mänskliga Shaun Toub och den iskalla Glenn Close en chans att glänsa – allt i en aktuell miljö från ett område som är en politisk krutdurk. Niv Sultan är fortfarande bra som den maniska huvudpersonen som beter sig oförutsägbart.

Serien känns aldrig tråkig eller fylld av onödiga döda stunder. Här är det hög intensitet, non-stop-thriller och en intensiv dramaturgi som utspelar sig under en kort tidsperiod.

Teheran är, trots sina skönhetsfläckar, fortfarande en av de bästa spionserierna du kan streama just nu. 5 svaga stjärnor.

Premiäravsnittet av säsong 2 släpptes på Apple TV+ den 6:e maj, det sista avsnittet kommer den 17:e juni. Recensionen är baserad på hela säsongen.