Recension: Obsession

Heta sexscener har alltid lockat i filmer och tog verkligen fart efter succén med de tre Fifty Shades-filmerna.

Längre fram i år (i maj) kommer Paramount (SkyShowtime) med en serie som bygger på den erotiska thrillerklassikern Fatal Attraction, men redan nu kan du smygtitta på ett par riktigt ”olagliga” sexscener i den nya miniserien Obsession på Netflix.

 

Netflix vill verkligen inte uppfattas som puritanska utan drämmer till med ”chockerande” sexscener, varvade med lätt BDSM: ångande erotik där skådespelarna visar nästan allt. Och det ska serien ha, sexet är mycket mer kittlande än det konstruerade och teatraliska vi fick serverat i Fifty Shades. Fast så var det ju det där med själva handlingen …

Serien bygger på en roman av Josephine Hart och vi möter en av Storbritanniens bästa kirurger, William Farrow (Richard Armitage, Stay Close), som tappar huvudet och blir helt ”förhäxad” av den eldiga femme fatalen Anna Barton (Charlie Murphy).

I själva verket är det minsta problemet med detta snabbt eskalerande förhållande att William är lyckligt gift med Ingrid (Indira Varma, Game of Thrones). Det riktiga, smått tokiga problemet är att kinky Anna dessutom är flickvän till Jay Farrow (Rish Shah), Williams son – och William är medveten om sonens förhållande!

Scenen är satt för en thrillerliknande lek där det udda paret öppet flörtar med varandra, men samtidigt gör sitt yttersta för att inte bli tagna på bar gärning. Lite av kicken är uppenbarligen att se hur långt de kan gå utan att åka fast.

Det originella med serien är att Anna verkligen inte är något offer, någon oskyldig liten Lolita som hamnar i klorna på en mäktig man. Det är genomgående hon som styr och kontrollerar förhållandet. Det är Anna som sätter gränserna och håller William vid bristningsgränsen. Hit, men aldrig längre.

Murphy (Peeky Blinders) gör en stabil roll som den enigmatiska kvinnan som utstrålar oemotståndlig attraktion och är van vid att linda alla män runt sitt förföriska lillfinger. Gradvis avslöjas hennes oroliga förflutna – hon kommer från en helt dysfunktionell familj och har en djupt ärrad själ. För Anna ligger spänningen lika mycket i jakten och leken som i det heta, intensiva sexet.

Den sansade kirurgen, däremot. Att vilken man som helst i ett svagt ögonblick skulle kunna falla för Annas bubblande charm och tappa huvudet, det köper vi. Men att William dagen därpå, fullt medveten om hur seriös hon är i sitt förhållande med hans egen son – och vad hon betyder för honom – ändå skulle fortsätta, helt styrd av sina sexuella drifter och med hjärnan på tomgång, det är seriens akilleshäl.

Då hjälper det inte att Armitage, från den första scenen med Anna, ser ut som ett förblindat rådjur som hamnat i strålkastarljuset från en framrusande bil i vintermörkret. Med överdrivet stora rådjursögon och en konstlat stel mimik rör sig Armitage nästan som en robot genom hela serien, på gränsen till tendentiöst överspel.

Lägg därtill att handlingen är extremt förutsägbar så sluter det med att vi får se en halvtaskig erotisk thriller som inte har mycket att erbjuda förutom chockfaktorn (och sex som krydda). Synd, för på den tekniska nivån är Obsession en riktigt fin film. Förutom Murphy gör Indira Varma en stark och framför allt trovärdig roll.

Tre stjärnor till ett helt okej tidsfördriv en kväll när man inte hittar något annat som man verkligen brinner för att titta på. Förvänta dig bara inte att bli intellektuellt stimulerad (fast det är väl inte intellektet som lockar dig till den här titeln, eller hur?).