Recension: Griselda

De senaste åren har det nästan gått inflation i film- och serieskildringar av narkotikahandeln från Sydamerika till Nordamerika. Så mycket att man nästan skulle kunna förvänta sig att marknaden är mättad.

Men med den nya knarkserien Griselda bjuder Netflix på en originell twist på den lite uttjatade genren. Här är det kvinnorna som bestämmer – och vi tillbringar mer än gärna ett par timmar i sällskap med den eldiga Griselda, à la Sofía Vergara.

I ”branschen” gick den verkliga colombianska knarkdrottningen Griselda Blanco under smeknamnet ”Madrina” (gudmodern) och var tydligen den enda personen i hela världen som självaste Pablo Escobar fruktade. Och det är också personerna bakom Narcos, serien om Escobar, som har gett sig på hans landsmans otroliga liv och leverne.

 

Hon flydde från Colombia, från sin våldsamme knarksmugglare till skitmake, och anlände till förlovade Miami 1978. Hennes plan var att skaffa ett anständigt jobb och börja om på nytt med sina tre söner. Men så gick det inte riktigt …

Som ”säkerhet” hade hon, till sin väninnas stora förskräckelse, smugglat in ett kilo av det mycket efterfrågade vita partypulvret. Griselda skulle bara sälja detta enda paket för att komma igång med ett nytt hus och ett litet startkapital. Men det ena ledde till det andra och när hon sedan kom i kontakt med de skumma herrarna bakom kokainförsäljningen i Miami var hon fast. Fångad av lukten av pengar, ett liv i lyx, maktbegär och behovet av absolut kontroll.

Serieskaparna har, i nära samarbete med kostymavdelningen och rekvisitörerna, verkligen haft en fest och återskapat det utstuderade 1970- och 80-talet in i minsta vulgära detalj. Musikspåret sitter också som gjutet. Det är mycket funky disco, glitter och glamour, färgglada skjortor, stora mustascher, höga frisyrer och svullna näsborrar efter för mycket snortande.

Men trots kostymerna och miljön är det Sofía Vergara som stjäl showen! I elva säsonger har Vergara fulländat sin komiska talang i sitcomen Modern Family; i Griselda visar den långbenta colombianskan att hon har ett bredare register.

Griselda är ökänd som stenhård affärskvinna, langare och knarksmugglare. När hon möter den ena sexistiska och nedlåtande mannen efter den andra låter hon sig inte påverkas, utan står på sig – och om det behövs tar hon till bestialiskt våld och mord för att få igenom sina planer och säkra sin droghegemoni i miljonstaden på Floridas spets. Sedan återvänder hon hem till sin miljonvilla på kvällen och kramar kärleksfullt sina tre söner.

Historien berättas i ett högt tempo, med karikerade (lite för många endimensionella) karaktärer och manusförfattarna har tagit sig en del ”konstnärliga” friheter med den verkliga historien. Stilmässigt påminner serien om den mycket lekfulla knarkfilmen American Made, där Tom Cruise flyger in ofattbara mängder knark över gränsen – med stort underhållningsvärde.

Precis som i Cruise-filmen är allt med Griselda tillrättalagt för att få oss att heja på skurken – en fullständigt cynisk knarkdrottning som i princip bara brydde sig om sin egen makt, familj och rikedom. Efter sig lämnade hon tragedi, lemlästning, missbruk och död. Det är starkt gjort av serieskaparna att lyckas få oss att heja på denna unika kvinna.

I rättvisans namn bör det nämnas att alla män hon möter på sin brokiga väg är mycket mer cyniska, våldsamma och känslomässigt avtrubbade. Faktiskt lite väl överdrivna och stereotypa.

Men wow, en sådan bra underhållning det blir av den denna berömda kriminalhistoria, där Griselda lurar allt och alla och till slut kontrollerar hela knarksystemet i södra Florida. Tyvärr steg hennes framgång (och det vita pulvret?) förmodligen henne åt huvudet. Makt har en tendens att korrumpera.

Mittendelen haltar lite rent dramaturgiskt, och vissa scener känns an smula repetitiva, men sammantaget har Griselda blivit en hejdlöst rolig knarkserie, i skärningspunkten mellan action, drama och lättsam komedi. 4 starka stjärnor till en serie som du sannolikt kommer att sträcktitta på!

Global Netflix-premiär för Griselda är 25 januari. Denna recension är baserad på alla avsnitt av miniserien.