Ljudet av en Tesla

Vad gör en lyxbil i en tidning om hifi och prylar? När bilen i fråga är en Tesla Model S, är svaret att den känner sig hemma! Vår självutnämnde biltestare Peter Gotschalk var alldeles till sig av förtjusning när han testade den fyrhjuliga prylen.

Därför tog vi naturligtvis chansen när vi som enda skandinaviskt medium fick en möjlighet att besöka företaget som ligger bakom ljudanläggningen i Tesla Model S. Även om Tesla Motors har sitt huvudkvarter i Kalifornien så styrdes kosan till Tyskland, där företagen S1nn ligger. Namnet har inget med synd och hybris att göra, ”Sinn” är helt enkelt det tyska ordet för ”känsla”.

Samarbete sedan 2009

S1nn grundades 2004 av före detta anställda på Harman och Bose, och har sitt huvudkvarter i Stuttgart. Utvecklingsavdelningen ligger dock en halvtimmes bilväg (en och en halv timme i rusningstrafik) bort, i Karlsruhe, där Harman har en hel stad med fabriker. Sedan februari 2015 är nämligen S1nn en del av Harman-koncernen. En del av de ungefär 100 anställda har alltså återvänt till sin gamla arbetsgivare.

Tesla och S1nn har samarbetat sedan 2009.

”När vi ingick avtalet med Tesla var de ett litet och okänt, nystartat företag. Det var en stor satsning att lägga så mycket tid på att utveckla ett ljudsystem utan att veta hur många bilar som skulle säljas”, säger utvecklingschefen Michael Fabry på S1nn.

S1nn-gänget chansade och satsade två års utvecklingsarbete på att skräddarsy ett system till okända Tesla Motors. Vilket de, med facit i hand, inte har ångrat. Tesla Model S har blivit en enorm framgång och antalet levererade ljudsystem är redan flera gånger fler än förväntat.

Inkognito

Även för Tesla Motors innebar samarbetet med S1nn en stor satsning. Precis som andra lyxbilstillverkare kunde de ha allierat sig med något av de stora ljudmärkena. Det var dock viktigt att hitta en tillverkare som inte betraktade Tesla som bara ännu ett skyltfönster för sitt eget varumärke.

Anläggningen med 12 kanaler och en halv kilowatt förstärkareffekt är dold. Man ser bara pekskärmen – som däremot är enorm.

Man hittar inga loggor eller märken på högtalarna. Anläggningen är fullständigt anonym och det är faktiskt svårt att ens se att det döljer sig en stereo i tungviktsklassen bakom de creme-färgade panelerna. Om man bortser från den enorma 17-tums pekskärmen i mitten av instrumentpanelen, alltså. Därifrån styrs allting.

80 procent skapat i datorn

Medan audiofilmärken ofta skryter med att de lyssnat sig fram till varje enskild komponent så har S1nn gått tillväga med vetenskaplig, tysk precision. Innan det löddes så mycket som en enda komponent blev hela härligheten uträknad i datorer.

Med hjälp av företagets egen ”S1nn Tuning Technology” skapades en matematisk modell av hela kupén. Enligt S1nn är denna modell grunden till fyra femtedelar av resultatet, medan den sista femtedelen kommer från mänskliga erfarenheter.

Under den här fasen fick S1nns ingenjörer hjälp av en av Elon Musks personliga vänner, musikproducenten Rick Rubin (U2, Metallica, Adele, Eminem) som var med och gav ljudet dess akustiska fingeravtryck.

Två nätter för fintrimning

Den slutliga utprovningen av en hemmastereo görs i vardagsrummet. Först när anläggningen står i den omgivning den ska användas i, kan man avgöra om den akustiska principen håller.

Samma sak gäller i ännu högre grad för bilstereo, där ljudanläggningen först kommer till sin rätt när den sitter i bilen. Ändå måste ingenjörerna lita på deras datormodell ända in till sista ögonblicket. Eftersom anläggningen utvecklades samtidigt som Model S var det nämligen omöjligt att förfoga över en färdig bil under konstruktionen. Först strax före lanseringen gick det att prova systemet i en riktig bil.

”Först fick vi en bil utan rutor. Den kunde vi naturligtvis inte använda eftersom kupén ska vara sluten för att akustiken ska fungera. Sedan fick vi en annan, med rutor, men den saknade däremot säten, vilket var lika illa”, säger Michael Fabry.

Till sist hade S1nn-teamet bara två nätter (på dagarna skulle bilen användas till annat) att prova anläggningen på i praktiken och för att fintrimma ljudet i en riktig bil.

Det här är anläggningens delar. Subwoofern (längst bak) är faktisk ganska så stor.

En halv kilowatt surround

Som standard levereras Tesla Model S med ett stereosystem som består av sju (!) förstärkarkanaler som lämnar sammanlagt 200 watt, men lägger man lite drygt 20 000 kronor extra så kan man välja ett ”Premium”-ljudsystem på 560 watt, fördelat på tolv kanaler och med ett komplett surroundljud.

I bilstereosammanhang är effekten faktiskt ganska så beskedlig. Det är inte sällsynt att hitta tunga bilanläggningar som har en effekt i kilowatt-klassen. Men i Teslan behöver inte stereon överrösta något motorljud, bara vind- och vägbrus.

”Och så har vi tagit lite hänsyn till batteritiden”, säger chefsingenjör Arndt Hensgens på Harmans lifestyle-avdelning. Som det är nu drar anläggningen så mycket mindre ström än elmotorerna att det inte märks på bilens räckvidd.

Obegränsat med ström

När man konstruerar en förstärkare för hemmabruk är strömförsörjningen en utmaning. Hög strömkapacitet och avsaknad av brus betyder i normala fall tunga transformatorer och kostsamma laddkondensatorer. Det mest ideala hade varit batteridrift, men det fungerar i de flesta fall bara i förförstärkare – och bara i highend-klassen. Ur en rent teknisk synvinkel befinner sig därför Teslas förstärkare i en idealisk värld. Med 85 kilowattimmars batterikapacitet i ryggen har förstärkaren i princip obegränsad strömkapacitet när det behövs.

Dörrarna måste förstärkas

Alla detaljer är omsorgsfullt gjorda i systemet och avsaknaden av kompromisser är imponerande. Till exempel var Tesla tvungna att förstärka dörrarna med extra metallplattor för att dämpa vibrationer. Det sitter en 8-tums bas i var och en av de två framdörrarna och en 6-tummare i bakdörrarna.

Anläggningen saknar märken och loggor, och ingenstans står det ”Sound by S1nn”. Som underleverantör till Tesla är man anonym.

Anläggningens subwoofer är en 8-tums enhet i en 25-liters formgjuten låda i ABS-plast, som drivs av en 80-watts förstärkare. Jämfört med stereon hemma är det inte överväldigande. Men i den trånga kupén är det fullt tillräckligt och S1nn betonar att det faktiskt är dubbelt så mycket utrymme som brukar offras på basen i bra bilanläggningar.

Helst med kabel

Musiken hämtas antingen från anläggningens inbyggda hårddisk eller via en USB-port. Man kan också överföra ljudet trådlöst från smartmobil eller surfplatta. Dessvärre bara i vanlig Bluetooth-standardkvalitet. AptX-protokollet, som ger ljud i snudd på CD-kvalitet, stöds inte.

Hur låter det då?

Resultatet av alla ansträngningar är en anläggning som ligger långt ifrån det mesta i bilstereoväg. Inte minst när man tar med det förhållandevis rimliga priset i beräkningen. Ljudet är klart och öppet och det finns inga av de resonanser som ofta plågar ljudsystem i bilar. Och de fina intrycken håller i sig även när man spelar högt. Riktigt högt.

En Tesla är så gott som ljudlös. Åtminstone när hastigheten stiger över 30 km/h. Av hänsyn till fotgängare och cyklister är bilen försedd med ett elektroniskt ljud så att man inte dyker upp plötsligt som en överraskning i trafiken. Över denna hastighet är det så gott som tyst, vilket innebär att man kan få ett bra signal/brus-förhållande utan att blåsa ut trumhinnorna eller fönsterrutorna.

Subwoofern är på 25 liter. Det låter kanske inte som så mycket men i bilstereosammanhang är det ganska bra.

Vi provkörde anläggningen med allt från tyst akustisk musik till orkesterverk och tung elektronika. Anläggningen klarar det mesta förbluffande väl och det finns massor av kraftresurser – förmodligen med god hjälp av strömförsörjningens kolossala batterikapacitet.

När man verkligen pressar på så går det att höra begränsningarna – plus en del vindbrus – från den lilla subwoofern i bagageluckan. Men annars är ljudet helt rent, genom hela registret.

Stereoperspektivet lider av naturliga skäl av bilens inredning. Med sätena i vart sitt hörn och element spridda runtomkring lyssnaren i dörrar och instrumentpanelen, är instrumentens placering inte lika exakt som genom anläggningen hemma. I bilkupén handlar det mer om att vara omgiven av ljud än om att få ett knivskarpt perspektiv. Extra centerhögtalare i mitten av instrumentpanelen förbättrar dock stereobilden.

S1nns utvecklingsavdelning ligger i Karlsruhe, en halvtimme med bil från Stuttgart. När det inte är rusningstrafik, vill säga – och det är det i stort sett alltid.

Sammanfattningsvis är det en förbluffande upplevelse att lyssna på seriös hifi i en bil samtidigt som det sydtyska landskapet susar förbi tyst utanför. Både ljudet och avsaknaden av växelspak och koppling är något man mycket väl hade kunnat vänja sig vid. Men det blir under alla omständigheter inte aktuellt förrän efter nästa löneförhandling. Eller nästa efter det …

John Hvidlykke

(f. 1964): Journalist. John har arbetat för Ljud & Bild sedan 2013. Han skriver om hifi, högtalare, datorer, spel och teknikhistoria. John har ägnat sig åt teknikjournalistik sedan 1982(!) och har arbetat för många olika tidskrifter i olika roller, bland annat GEAR, High Fidelity, Computer för alla, Illustrerad vetenskap, Ny elektronik, PC World och Privat Computer. Han har också skrivit många böcker och utbildningsprogram om IT.