Vardagsfuturisten

Tänk om man kunde skicka pengar per e-post. Skulle man kunna föreställa sig elbilar som var smarta och snabba? Tänk om solenergi var något som alla hade råd med? Eller om man någon gång i framtiden kunde köpa en biljett till ett rymdskepp …

Elon Musk är en man som vågar ha stora drömmar. Och som är tillräckligt ambitiös för att göra allvar av sina ord. Gång på gång har han ändrat vår uppfattning om vad som är möjligt och omöjligt genom att förvandla rena rama science-fiction-idéer till verklighet.

 

Skicka pengar över nätet

Internet har gjort det smidigt att köpa och sälja varor och tjänster från hela världen. Men det är en sak att hitta något man vill ha, och en helt annat att betala för det.

När webbhandelsplatsen eBay öppnade 1995 var betalning mellan privatpersoner en långsam, dyr och problematisk historia. På den tiden krävde en banköverföring ett besök på banken, en väntetid på flera dagar plus en överföringsavgift. Och skulle pengarna skickas till ett annat land så tog banken rejält betalt för besväret. Alternativet var överföringar via företag som Western Union, som var snabbare men där det var helt omöjligt att föra tillbaka pengarna vid tvister eller bedrägeriförsök.

1999 grundade Elon Musk företaget X.com som bland annat skulle erbjuda online-betalningar. Året efter slogs X.com ihop med konkurrenten Confinity och 2001 bytte det nya företaget namn till PayPal. Ett år senare köptes det av eBay för 2,2 miljarder dollar. Elon Musk fick 165 miljoner dollar i eBay-aktier för sin andel av företaget.

Med PayPal gick det att överföra pengar lika enkelt som att skicka e-post. Det behövdes bara en e-postadress och ett internationellt betalkort (Visa, MasterCard, American Express eller Discover). Pengarna förs över omedelbart, mellan kontinenter och från en valuta till en annan. Och köparen och säljaren behöver inte utväxla någon känslig information. Om inte säljaren håller vad han eller hon lovar så kan man dessutom klaga hos PayPal och antagligen få tillbaka sina pengar.

Även om PayPal är ett billigt sätt att överföra pengar på så är det en guldgruva för eBay. När du betalar en vara med PayPal så ska säljaren dela med sig 2–4 procent av beloppet till PayPal. Mer än 40 procent av eBays intäkter kommer från avgifterna på PayPal-betalningar. I år kommer eBay att flytta över PayPal till ett separat företag.

 

Rymden tur och retur

Med massor av miljoner på banken efter PayPal-försäljningen letade Elon Musk efter något annat att lägga pengarna på än förtidspensionering och välgörenhet. Och medan andra investerade i utveckling av fastigheter eller bioteknikbolag tyckte Musk att det världen verkligen behövde var ett fraktbolag med fasta rutter bort från planeten! SpaceX grundades därför med syftet att ge billig och driftsäker tillgång till rymden.

Musk har själv investerat 100 miljoner dollar i SpaceX. Andra privata investerare har satsat 200 miljoner dollar i företaget men de mesta av pengarna kommer från avtal med kunder för rymdtransport. Inklusive NASA, som sedan rymdfärjans sista färd 2011 inte har haft egna raketer för uppskjutningar.

Kommersiell raketforskning verkar inte vara något säkert sätt att tjäna pengar men SpaceX har ändå lyckats göra affär av det. 2010 kunde SpaceX glädja sig över att vara det första privata företaget som skickade upp en rymdfarkost i omloppsbana och sedan tillbaka till jorden igen.

Sedan dess har företaget genomfört ett tvåsiffrigt antal uppdrag i rymden. När de i maj 2012 lyckades skicka upp en leverans till den internationella rymdstationen ISS, fördubblades marknadsvärdet till 2,4 miljarder dollar.

SpaceX har utvecklat sina egna Falcon-bärraketer helt från grunden. Eftersom de flesta delar kan återanvändas har priset på en uppskjutning sänkts. 2013 var priset nere på drygt 50 miljoner dollar. Och även om det fortfarande är betydligt mer än vanlig bussbiljett så är det mycket, mycket billigare än de 500 miljoner dollar som det kostade att skicka upp rymdfärjan på sin tid.

På senare år har det dykt upp hård konkurrens från både europeiska ESA och från Kina. SpaceX uppskattar att de med sina Falcon 9-raketer ska kunna sänka priset på en uppskjutning till 7 miljoner dollar.

När SpaceX lyckades skicka Dragon-kapseln med en leverans till ISS-rymdstationen fördubblades värdet på företaget.

 

Elbilar blir sexiga

När vi pratar om Elon Musk nu för tiden så är det oftast i samma andetag som ”Tesla-piggen”. Innan Tesla Motors grundades 2003 var elbilar en bra och hedervärd tanke som säkert var framtiden – men som bara var reserverad för fanatiska idealister med kort resväg till jobbet och utan brådska att ta sig dit. Elbilar var nämligen små, långsamma och hade en mycket kort aktionsradie på 50 eller 100 kilometer på en laddning. Minnena från misslyckade fordon som Clive Sinclairs livsfarliga plastmoped C5 levde kvar.

Så här såg elbilar ut före Tesla: Långsamma, primitiva – och enbart för sanna idealister.

Den uppfattningen ändrades i september 2008 i och med Tesla Roadster: en öppen sportcoupé med en toppfart på 201 km/h och en aktionsradie på mer än 350 km. Plötsligt var det sexigt i stället för nördigt att köra elbil!

Sedan dess har Tesla Motors sålt fler än 70 000 elbilar. Under tiden har roadstern ersatts av Model S, som vi för övrigt har testat. Teslas nästa bil, Model X, skulle egentligen ha varit klar för leverans i slutet av 2013. För att täcka efterfrågan på Model S har dock Model X blivit försenad flera gånger och de första exemplaren förväntas rulla ut ur monteringshallen i Fremont, Kalifornien under hösten 2015. Model X är en så kallad utility-car, alltså en bil som rymmer en stor familj (upp till sju säten) och har bagageplats för bilsemester och fritidsaktiviteter. Ungefär som skribentens egen Berlingo, fast större och med måsvingedörrar – och en acceleration som en Ferrari.

Tesla har bevisat att elbilar kan vara både snabba och smarta – och verkliga!

 

Pendeltåg i 1 200 km/h

Elon Musk har lyckats tjäna pengar på affärsidéer som de flesta andra skulle betrakta som luftslott. Men det är inte bara tanken på vinst som driver den 43-årige entreprenören. 2013 offentliggjorde han planerna för ett transportsystem som får hans Tesla-sportbilar att verka långsamma. Hyperloop påminner om en korsning mellan ett tunnelbanetåg och ett rörpostsystem. Vagnarna – eller kapslarna – ska färdas genom ett lufttomt rör med en hastighet av över 1 200 kilometer i timmen.

En Hyperloop-bana mellan San Francisco och Los Angeles skulle göra det möjligt för pendlare att resa mellan de båda miljonstäderna på en halvtimme. Som jämförelse tar resan fem och en halv timme med tåg och e timme och en kvart med flyg.

Den 58 sidor långa projektbeskrivningen behandlar den tekniska, energimässiga och ekonomiska problemställningen. Om beräkningarna stämmer är Hyperloop-systemet 90–95 procent mer energieffektivt än rivaliserande transportformer, till exempel bil, tåg och flyg. Ett transportsystem mellan LA och San Francisco påstås kunna transportera 7,4 miljoner människor om året. Byggkostnaderna för en bana mellan de två städerna är enligt planerna sex miljarder dollar.

Elon Musk är inte den förste som har föreslagit ett superhastighetståg, han är däremot den förste som har fått projektet förbi idéstadiet. Han vill inte själv betala för konstruktionen, men har gjort hela projektet till open source så att vem som helst kan sätta igång, utan att betala för det. Och det har någon redan gjort. Företaget Hyperloop Transportation Technologies påbörjar redan 2016 arbetet med att bygga en Hyperloop-bana i mindre version. I första vändan ska den köra en sträcka i Quay Valley, som korsas av motorvägen som binder samman San Francisco och Los Angeles. Runt banan, som i dagsläget mer blir en åkattraktion än ett transportsystem, ska det byggas en hel förort.

Så här föreställer sig Elon Musk framtidens blixtsnabba pendeltåg. Tillverkningen börjar 2016!

 

Solenergi för alla

Solenergi är grön och säker, men även med gröna subventioner är det dyrt att investera i solpaneler. Det hindret vill SolarCity, som både bygger och installerar solpaneler, eliminera genom leasing.

SolarCity grundades 2006 av bröderna Peter och Lydon Rive, som är kusiner till Elon Musk. Det var Musk som gav dem idén och han är idag styrelseordförande i företaget. Sedan 2007 har SolarCity varit den största leverantören av solpaneler i hemstaten Kalifornien, och dessutom den näst största tillverkaren och installatören av solpaneler i hela USA.

SolarCity erbjuder sina kunder att leasa anläggningen i stället för att köpa solcellerna en gång för alla. Det betyder att när ekonomin sammanfattas, med försäljning av el till elbolaget och hyra för solcellerna, så betalar kunderna mindre i månaden än de gjorde innan de gick över till solenergi.

SolarCity ingår i Elon Musks sfär av företag och är bland annat inblandade i Tesla Motors planer på att bygga en enorm batterifabrik i Nevada-öknen som ska stå klar 2017. Fabriken ska drivas av solenergi och det blir naturligtvis SolarCity som levererar solpanelerna.

SolarCity både bygger och installerar solpaneler hos privatpersoner. Och de hjälper till med finansieringen genom leasing så att totalkostnaden blir lägre än den gamla elräkningen.

 

Ett batteri till hela huset

Ett av problemen med förnybar energi, oavsett om det gäller solceller, vindkraft eller vågkraft, är att man inte kan lagra energin och använda den senare. Det betyder att förnybara energikällor i stor skala alltid måste kombineras med en backup i form av olja eller kol. Och i mindre skala har det betytt att man inte kan göra sig kvitt det vanliga elnätet.

Sådana begränsningar kan naturligtvis inte Elon Musk leva med. Tesla har redan avslöjat att de planerar att bygga en batterifabrik med en kapacitet på 50 gigawatt batterier om året. Det motsvarar en halv miljon Tesla-bilar varje år. Men Elon Musk har andra planer för alla batterierna.

Hans senaste uppfinning, Tesla Powerwall, som presenterades tidigare i år, är ett batteri som kan driva alla apparater i hushållet. Det låter kanske inte så sexigt, men med en lagringskapacitet på 7 eller 10 kilowattimmar kan en Powerwall hålla ett normalstort svensk hushåll med ström i ett dygn. I hemlandet USA räcker de 10 kilowatten dock bara till ungefär åtta timmar.

Möjligheten att lagra energi i stor skala betyder att man kan ladda batterierna den tiden av dygnet när elpriset är som lägst och på så sätt sänka elkostnaderna. Eller att de som har solpaneler eller vindkraftverk kan hoppa över elnätet helt och hållet och klara av elförsörjningen på egen hand. SolarCity ska göra ett pilotprojekt med 500 hushåll i Kalifornien som ska utrustas med 10 kWh-Powerwalls och solceller.

Hemversionen av batterisystemet tar lika mycket plats som en vattentank till fjärrvärme och monteras på en vägg. Fast helst en bärande vägg eftersom det väger mer än 100 kg. Powerwall går redan att beställa och ska vara leveransklar i sommar. 7 kWh-versionen kommer att kosta 3 000 dollar (ca 25 000 kronor).

 

Hela världen på batteri

Det kommer också en industriell version som heter Powerpack, som är lika stor som ett kylskåp och har en kapacitet på 100 kWh, men kan ”skalas i det oändliga”, upp till 10 megawatt eller ännu mer.

Om hela världen skulle byta till förnybar energi, lagrad i batterier, skulle det enligt Elon Musk behövas två miljarder Powerpack-batterier. Det är en svindlande siffra. Om man inte heter Elon Musk, förstås. Då är det bara en helt vanlig dag på kontoret.

Elon Musk är inte rädd för att tänka stort. Det andra betraktar som luftslott förvandlar han till vardagsverklighet.