TEST: Skoda Enyaq iV 80

OBS: Testet är utfört med en norsk testbil. Lokala utrustningsvarianter kan förekomma, vi har angett det pris som kommer närmast utrustningspaketet vi testade med.

Det känns som Twilight Zone. Här sitter jag i en Skoda och folk vänder sig och tittar när jag kör förbi. Samlas runt den när den står parkerad utanför affären. Och grannar kommer bort för att prata. Vad har hänt? Så här ska det inte vara. Inte för att jag inte förstår folk. Det sportiga utseendet med småfräcka vinklade linjer är definitivt inte vardagsmat för Skoda.

Inte heller från insidan av kupén ser det ut som det brukar. Här är det premiumkänsla hela vägen, på gränsen till lyx. Skinn på rätt ställen, knappar med bra feedback och ett infotainment-system som många kommer att bli avundsjuka på. Panoramataket är också läckert, med en motorstyrd taklucka för de som behöver fixa frisyren med en frisk bris.

Bilen glider fram på vägen som en airhockeypuck, med perfekt balanserad vikt som ger full kontroll genom kurvorna. Stötdämpningen gör att den flyter i svängarna som om vägen var uträtad.

Enyaq iV

Det är den nya elektriska SUVen Enyaq iV som har anlänt till garaget, närmare bestämt iV 80. Med bakhjulsdrift, 204 hästkrafter och massor av utrustning. Och med gott om plats – både i sätena och i bagageutrymmet på 585 liter. Om du behöver ännu mer kan du lasta upp till 75 kilo på taket, inklusive takboxen. Allt till ett överkomligt pris, anpassat för vanliga barnfamiljers budgetar.

Bilen är välutrustad som standard, men i det här fallet har importören valt ett utrustningspaket för cirka 100 000 kronor extra. Bland annat är både dynamisk sportupphängning, panoramatak och skinninredning tillval. Startpriset på Enyaq iV 80 är hyggliga 553 700 kronor.

Nu kommer familje-elbilarna

Vi har väntat länge på större valfrihet i segmentet för familjevänliga elbilar. Urvalet av småbilar har börjat bli bra, men man har varit låst till Tesla, Audi och ett par till om man velat ha benutrymme i baksätet och gott om plats för bagage.

Det är slut med det nu. Först kom Ford Mustang Mach-E, som jag tillbringade mycket tid med tidigare i vintras, och kollegan Audun Hage har just haft Volkswagen ID.4 som sin nya leksak. På ingång finns också nya SUVar från Audi, Hyundai, Kia och Toyota med flera.

Mitt i det här stora nya urvalet av elbilar finns alltså Skoda Enyaq iV. Den liknar på många sätt VW ID.4, vilket inte är så konstigt eftersom båda är byggda på VW:s MEB-plattform för elbilar. Men den skiljer sig också på ett par viktiga områden.

Premium-insida

För det första ger interiören en mycket större premiumkänsla i Enyaq än ID.4. Vilket är förvånande eftersom Skoda länge har betraktats som ”billighetsmärket” i Volkswagen Group. En titt in i båda bilarna vänder upp och ned på det. För där instrumentpanelen i ID.4 ger en halvbillig plastkänsla så finns det skinn på rätt ställen i Ecosuite-versionen av Enyaq iV som jag har fått testa. Skinnet är brunt, i skarp kontrast mot bilens mörkgrå yttre (i vårt fall heter färgen Quartz Grey). ID.4 går däremot inte att få med skinn alls.

Den minimalistiska instrumentpanelen i ID.4 är nästan är befriad från knappar men Skoda har valt en mer traditionell variant. Här finns det fysiska knappar under den stora infotainment-skärmen, var och en är en genväg till de mest använda menyerna. Här ställer man in luftkonditioneringen och byter radiokanal. Men Skoda har inte hakat på den ännu mer robusta Audi e-tron, som är en mjukare övergång för personer som är motvilliga att gå från förbränningsmotor till el.

Stor skärm

Som standard har Skoda utrustat Enyaq iV med en generös 13-tumsskärm mitt på konsolen. Till skillnad från ID.4, där 12 tum är max, och dessutom extrautrustning. Men medan skärmen i ID.4 är vinklad mot föraren så pekar den rakt fram i Skoda. Vilket kan var lite mer bländande i solsken.

Den blanka pekskärmen håller mycket hög kvalitet, gör manövrering i menyer till rena drömmen och visar navigeringskartorna knivskarpt.

Full sikt vid backning och parkering

Bildkvaliteten märks inte minst på bilden från backkameran. Själva kameran har helt okej kvalitet, men jag hade nog förväntat mig ännu skarpare bild efter att ha läst andra tester. Det är skärmen som verkligen höjer bildkvaliteten. Och eftersom den är blank blir inte hela bilden urlakad när solen skiner på den. Här kan du backa säkert hur mycket du oavsett väder.

Bilen har också parkeringshjälp med bilden från 360-kameran bredvid backkameran. Under testperioden blev jag inte helt bekväm med just den bilden, eftersom den är så liten att det är svårt att använda den för att manövrera in i och ut ur ett trångt garage. Man är liksom inte helt säker på om man precis ska stöta emot något eller inte. Detta är dock en vanesak – och närhetssensorerna meddelar ändå om man kommer farligt nära något.

Röstassistent

”OK, Laura. Navigera till jobbet.” Den inbyggda röstassistenten i Skoda förstår svenska och efter vad jag har läst i olika forum med Facebook-användare förstår hon också dialekter ganska bra. För min del förstod hon inte alltid vilken gatuadress jag menade, inklusive min egen hemadress. Men i stort sett fungerar det bra, och hon kan också styra delar av bilen. Till exempel klimatanläggningen.

Om du inte vill aktivera Laura med rösten så kan du använda talknappen på ratten. Men tänk på att den knappen aktiverar Siri-assistenten när CarPlay används. Och Siri kan inte styra bilen. Jag provade inte med Android Auto under testperioden.

Personligen föredrar jag bilens inbyggda navigering, som bland annat visar kilowatt-kapaciteten på laddstationer i närheten.

Trafikassistenter

Enyaq har alla avancerade trafikassistenter man behöver för att köra säkert. Inklusive så kallad prediktiv farthållare, som förutom att hålla avstånd till bilen framför sänker hastigheten före en kurva och dessutom håller hastighetsgränsen om funktionen är aktiverad. Men rondeller är inte utan problem, och om du ska till vänster i en sådan bör du vara beredd med bromsfoten. Bilen anpassar nämligen hastigheten efter att köra rakt fram. Och nej, den tittar inte heller till vänster innan den byter fil.

Det tog inte lång tid innan jag inaktiverade farthållaren. Efter ett par trafikfarliga inbromsningar på motorvägen, antingen på grund av hastighetsgränser på intilliggande vägar eller föråldrade kartor, tyckte jag att det var säkrast att låta den här funktionen vara avstängd.

Head-up-display är ett praktiskt tillbehör, men för nästan 10 000 kronor extra är det inte nödvändigt. Jag gillar funktionen med utökad verklighet (augmented reality, AR), där bilen framför markeras med en tydlig grön linje och med pilar som markerar avfarter, som blir större och större när avfarten närmar sig. Pilarna fungerar bara om du använder bilens inbyggda karta och inte kartorna i CarPlay eller Android Auto. Och du ska veta att efter tre år behövs det ett abonnemang som kostar pengar för att uppdatera kartorna.

Ljudsystemet

Skoda har lovat oss möjligheten att få Canton-ljudsystem ända sedan Enyaq iV först tillkännagavs. Ännu så länge har det uteblivit, i stället kan man uppgradera till Skoda Sound System. Vilket helt enkelt betyder en subwoofer i bagageutrymmet. Men detta har försenats till början av 2022, så bilen jag har fått för test har standardsystemet. Ve och fasa, tänkte jag.

Men jag blev positivt överraskad. Det här är mycket bättre än den sorgliga upplevelsen jag fick av VW ID.3. Enyaq-systemet har faktiskt bas att tala om, den är relativt fyllig och bestämd och ger musiken ett fundament som ID.3 verkligen saknade.

Diskanten är ren, med luftiga övertoner och spelar rent allmänt välljudande musik hela tiden. Centerhögtalaren fram knyter ihop stereoljudet mellan vänster och höger högtalare och lyckas ge något som påminner om ett stereoperspektiv, där instrument och sångare låter lite som om de är på utsidan av bilen.

Jag måste dra upp basen lite i 3-bands tonkontrollen för att få den som jag vill, och en kompromiss med detta är att mellanregistret låter plattare. Rösterna kommer inte fram och ut som jag vill, i den här disciplinen kan inte Enyaq mäta sig med bilar som har uppgraderade ljudsystem. Men det låter förvånansvärt bra för att vara en standardanläggning.

DCC

Om anläggningen är ”bra men inte fantastisk” så är körupplevelsen något helt annat. Testbilen har adaptiva stötdämpare (DCC) som ändrar styvhet beroende på om du har bilen i läget Normal, Komfort eller Sport. Dämpningen är naturligtvis styvast i sportläget och då stramar ratten till sig också för att koppla bilen mer direkt mot underlaget. Dämpningen är för övrigt aldrig mjuk, det här är en bil som ligger klistrad mot vägen och som du känner genom kurvorna. Även i normalläget och delvis i komfortläget. Men den absorberar fartgupp tillräckligt bra, och det är väldigt lite brus från vägen som sprider sig upp i chassit. Trots att jag kör med 21-tums fälgar. Väljer du 19 eller 20 tum bör bilen kännas lite mjukare.

Vad jag lade märke till var den totala frånvaron av regenerering när jag släppte gasen i komfortläge. Bilen glider i en halv evighet på vägen, mycket längre än om du släpper gasen i en bensinbil. Och jag älskar det! I sportläge är den mer direkt, eftersom den både accelererar och bromsar hårdare med gaspedalen. Men det blir inte riktigt enpedalskörning förrän du sätter bilen i B-läge. Styrkan på regenereringseffekten kan för övrigt väljas manuellt med spakarna bakom ratten.

Normalläget är ett mellanting mellan komfort och sport, och det läge som bilen återgår till varje gång den har stängts av.

 

En dröm att köra

Om du trodde att bakhjulsdrift betyder att du tappar kontrollen när du gasar så beror det antagligen på att du är van vid den frontmonterade förbränningsmotorn, som flyttar fram bilens tyngdpunkt. En elbil som Enyaq iV har motorn bak och batteripaketet som täcker hela golvytan ger en låg tyngdpunkt som fördelas jämnt överallt. Det betyder att du får gott om väggrepp när du trycker ner gaspedalen.

Vilket också innebär att Enyaq iV 80 är en mycket bättre vinterbil än en bakhjulsdriven förbränningsbil. Enyaq ligger som klistrad mot vägen (den har förstås också ESP, som du inte kan stänga av manuellt) och du behöver bara fyrhjulsdrift om du har branta mardrömsbackar på vintervägarna. Och med fyrhjulsdriften får du antagligen offra en del svängradie. Du ska nämligen veta att den här Enyaqen kan göra en U-sväng på en 4,65-meters femöring! Svängradien är bara 9,3 meter, vilket är skarpare än småbilar som Mini Cooper SE och VW ID.3, och bara lite mer än Honda e. Så här kan du knixa dig runt de mest krävande hörn.

Precis tillräckligt med effekt

Enyaq iV 80 har ett 77 kWh-batteripaket netto, som ger en räckvidd på upp till 528 km, men som också bidrar till en egenvikt på häftiga två ton. De 204 hästkrafterna räcker för en bekväm åktur och omkörningar är inget problem. Men jag sitter fortfarande där och känner att det är ”bara tillräckligt”. 0–100 km/h på 8,5 sekunder är helt okej, och egentligen behöver man aldrig mer. Och som familjebil är det mer än tillräckligt.

Men personligen hade jag kunnat tänka mig lite mer tryck, för att bättra på rolighetsfaktorn lite. Och det är där fyrhjulsdriften kommer in i bilden. Enyaq iV 80x har nämligen 265 hästkrafter och behöver bara 6,9 sekunder för 0–100. Då börjar det bli kul! Den kan också dra en större släpvagn, 1200 kg total last mot 80-modellens 1 000 kg.

Förbrukning och laddningstid

Under veckan jag hade bilen till låns låg jag på en bra bit under 18 kWh per 100 km, vilket bör motsvara en faktisk räckvidd på ungefär 430–440 kilometer, alltså lite under de marknadsförda 528. Men det är ingen kris alls och om du är orolig för räckvidden så kan du spara en del på att välja mindre fälgar. Hur mycket förbrukningen höjs vintertid återstår att se.

Bilen laddar med upp till 125 kW i timmen tills batteriet når cirka 30 procent. Därifrån går det långsammare, till 95 kW vid 50 % och 80 kW vid 60 %. Det tog ungefär 22 minuter att ladda från 10 till 60 procent med en Ionity-laddare. Temperaturen var runt 10 grader om jag minns rätt.

Hemma kunde jag ladda med upp till 11,2 kW, men en nackdel där är att bilen inte talar om hur mycket den drar. Bara antalet laddkilometer per timme, som i mitt fall var 60 som mest.

Slutsats

Jag har väntat länge på att köra en Skoda Enyaq iV och jag kan glatt meddela att jag inte blev besviken. Interiören och infotainment-systemet är i toppklass, och ljudsystemet av typen standard är förvånansvärt potent. Det kan alltid bli bättre, men många lär nog bli nöjda med detta.

IV 80 nästan omfamnar vägen där den glider fram oproblematiskt genom kurvorna och ger ifrån sig minimalt med väggbrus inne i kupén.

Jag kunde inte testa på vinterväglag, men jag kan ganska så säkert säga att den bakhjulsdrivna versionen fungerar fint för alla utom de som kör i de brantaste, halaste backarna. Tyngdpunkten är så välbalanserad att det inte bör vara några problem alls. Det enda jag saknar med iV 80 är lite mer motoreffekt. Den accelererar fint, men blir aldrig jätterolig.

Men Skoda Enyaq är trots allt främst en familjebil. Och för det ändamålet går det inte att klaga på iV 80:s köregenskaper. Inte på motorn heller. Ungefär så nära en perfekt familjebil man kan komma.