test: Samsung Galaxy A9

I oktober överraskade Samsung oss när de visade upp sina nya modeller i mellanklasserien. Vi hade väntat oss att det skulle dröja tills lanseringen av toppmodellen S10 innan vi fick se en multikamera-lösning. Men Samsung berättade för oss att utvecklingen helt enkelt går så snabbt nu att man måste skynda ut med nyheter innan konkurrenterna hittat på något ännu bättre. Alltså fick vi se den rimligt prissatta Galaxy A7 med tre kameror samt denna Galaxy A9 med hela fyra kameror på baksidan. Ett nytt rekord, även om det inte lär stå sig länge om ryktena om mobiler med fem eller sex linser stämmer.

Utseende och konstruktion

Yttermåtten är något större än på Galaxy S9 Plus. Detta eftersom skärmen faktiskt är större och man fortsatt har placerat kameran över skärmen. Baksidan ser lite osymmetrisk ut då kamerorna sitter på rad, istället för i en fyrkant i mitten som på Huawei Mate 20 Pro. Fingeravtrycksläsaren sitter dock centrerad och långt ifrån linserna så att man inte riskerar att kladda ner dem med fingret. Som väntat är byggkvaliteten utmärkt och man kan få teleonen i svart, blått eller rosa.

Skärm

Redan A7 hade en förvånansvärt bra skärm för prisklassen och A9 är naturligtvis inte sämre. Samsung använder samma Super AMOLED-panel som i toppmodellen och har därmed en utmärkt svartnivå och kontrast. Detta då ljusstyrkan är så pass bra att den faktiskt klarar sig bra även i solljus. Beroende på vilken färgprofil man väljer går det att antingen få klatschiga färger eller riktigt korrekta, vilket är en nödvändighet om man ska granska foton.

Kamera

Att säga att A9 har fyra kameror är en sanning med modifikation då en av dem faktiskt bara används för djupeffekter. Istället är det tre linser man har att välja mellan vid fotografering. En normallins på motsvarande 27 mm, en vidvinkel på 120 grader (runt 18 mm), samt för första gången en telefotolins på 52 mm. Det är en utmärkt uppsättning som klarar av de flesta situationer och något vi hoppas blir standard framöver.

Man byter mellan kamerorna med tre lättbegripliga symboler, men man kan även zooma steglöst med fingrarna. Det finns fotolägen som panorama, pro, beauty, live focus, auto, scene optimizer, super slo-mo, ar emoji, hyper lapse och slow motion. Lite för många, vilket gör att det känns rörigt. Scenläget väljer själv mellan 19 motivlägen vilket gör att det lika gärna hade kunnat kallas auto. Pro-läget låter en bara välja mellan exponeringskompensation, ISO och en grov vitbalans.

Allt detta hade kunnat förlåtas om vi hade fått en så enastående bildkvalitet som man hade kunnat hoppas på med alla linser. Men tyvärr är detta en av Samsungs mindre lyckade kameramobiler. Även i normala utomhusförhållanden får vi utbrända ljusa partier och igenbläckade skuggor. Detaljnivån är bristande, den automatiska vitbalansen är opålitlig och färgbalansen drar åt det blå-lila hållet. Det är bara i svagt ljus som kvaliteten är godkänd.

Användning

Tråkigt nog levereras A9 med Android 8 snarare än senaste versionen som Sony, Huawei och OnePlus bjuder på. Vi uppskattar däremot ”always on”-skärmen som gör att man alltid kan se saker som tid, datum och batteri utan att behöva tända skärmen. Placeringen av fingeravtrycksläsaren på baksidan är lite besvärlig när mobilen ligger på ett bord. Hade ansiktsigenkänningen fungerat bra hade det kunnat förlåtas men den är både långsam och opålitlig.

Prestanda

På insidan hittar vi Snapdragon 660, en av de bättre Qualcomm-processorerna i deras mellanklass. Det är ett steg upp från Samsungs egna Exynos 7885 som satt i Galaxy A7. Som väntat är prestanda runt 10 procent bättre, medan 3D-grafik är runt 60 procent bättre. Det gör telefonen mer lämpad för spel och videobehandling. Det är dock bara hälften av toppmodellerna, och även OnePlus 6T med liknande prislapp. Däremot är batteritiden riktigt bra.

Slutsats

Samsung Galaxy A9 slår nytt rekord i antal kameror på baksidan, hela fyra stycken. Även om ”bara” tre kan användas. I övrigt är detta en något uppgraderad variant av tidigare lanserade A7, med utmärkt skärm och bra batteritid. Men ska man betala 60 procent mer så gäller det att den extra kameran verkligen levererar mervärde. Naturligtvis är det praktiskt att även få tillgång till en telefoto-lins, men fotokvaliteten är en besvikelse. Ska man betala lika mycket som för förra årets toppmodell så hade vi väntat oss betydligt mer. För samma pengar kan man istället välja OnePlus 6T, en betydligt mer prisvärd toppmodell med bättre prestanda.