TEST: DALI Epikore 7

Som trogna läsare känner till har DALI uppdaterat sin gamla highend-serie Epicon med teknik som ärvts från flaggskeppet Kore. Vi har redan testat Epikore 11 och Epikore 9, och nu är turen kommen till den näst minsta modellen i serien, Epikore 7.

Precis som sina större bröder är DALI Epikore 7 en golvhögtalare, och även om den är slimmad så krävs det fortfarande två personer för att baxa de två 40 kilo tunga högtalarna på plats (och två högljutt svärande karlar från fraktfirman för att få dem levererade till testarens lägenhet på andra våningen).

Ädelt blod

Medan de större modellerna i serien rent prismässigt befinner sig på den allra högsta nivån, i segmentet ultra-highend, är Epikore 7 ”bara” highend. Vilket i praktiken innebär att den kostar mindre än de flesta familjebilar. Det är fortfarande en kostsam högtalare som få människor har råd med. Och det osar fortfarande exklusivitet från topp till botten. Från den högglanspolerade finishen på det ovala kabinettet och den tjocka aluminiumbaffeln på framsidan till de solida mässingsterminalerna på baksidan.

Högtalarelementen är naturligtvis tillverkade av DALI själva, på fabriken i Nørager. Och släktskapet med gigantiska Kore syns inte bara i namnet. Diskantmodulen, som består av en 35 mm dome och ett planmagnetiskt bandelement, är exakt samma som i flaggskeppet.

Bas/mellanregisterelementen på 7 tum är framtagna specifikt för Epikore, men använder fortfarande teknik från toppmodellen i form av Clarity Cone-membran och det icke-ledande magnetmaterialet SMC (i förbättrad version), som används på strategiska ställen i elementens magnetsystem. SMC bidrar till att drastiskt minska magnetisk förvrängning.

Vad är Clarity Cone?

Bakom det hemmagjorda och helt säkert varumärkesskyddade Clarity Cone-namnet döljer sig ett membran i DALIs träfiber/pappersmassa som är pressat i ett speciellt mönster. Utvecklingsteamet hos DALI upptäckte att uppbrytningar och självsvängningar alltid uppträder i symmetriska mönster i högtalarmembran – och därmed alltid i ett jämnt antal. Det pressade, femuddiga mönstret bryter och dämpar resonanserna.

SMC används även i spolkärnorna i delningsfiltret. Filtret har dessutom kondensatorer från tyska Mundorf. Basreflexporten är så kallad continuous flare, vilket innebär att den inte är konventionellt rörformad utan har en mjukt böjd rundning i båda ändar som minimerar turbulens.

De två bas/mellanregisterelementen täcker inte samma frekvensområde. Båda spelar hela vägen ner kabinettets nedre gränsfrekvens på 35 Hz (–3 dB), men det nedersta elementet skärs av vid 800 Hz och det översta vid 2,5 kHz där domediskanten tar över. Planardiskanten täcker intervallet från 12,5 kHz och uppåt.

Det är värt att notera att delningens görs med ganska mjuka övergångar, så elementen överlappar varandra i breda frekvensband.

Installation

DALI Epikore 7 är en fullvuxen golvhögtalare som sträcker sig 112 cm på höjden, så den kräver sin plats i rummet. Även om den ser mindre ut tack vare det smala kabinettet. Högtalaren har fyra ”stödben” i form av metallben som skruvas fast på undersidan med insexbultar. Fyra rejäla, justerbara spikes kan säkra ett stadigt grepp om trägolvet. Eller så kan man välja en mindre genomborrande lösning genom att använda de medföljande magnetiska skyddsbrickorna under de spetsiga spikarna. Att flytta runt högtalarna visade sig vara lättare än väntat, eftersom de kan dras på skyddsbrickorna

Med två baselement och bakåtriktade basreflexportar har Epikore 7 inga problem med att orsaka rumsresonanser i det djupa basregistret. DALI rekommenderar ett avstånd till bakväggen på 35 till 120 cm, vilket förmodligen är i underkant om man vill vara på den säkra sidan.

Rumskorrektion

Om man inte har ett enormt vardagsrum kan rumskorrektion vara räddningen. Min NAD C658-förförstärkare har Dirac Live-rumskorrektion. Det kan finnas anledning att fråga sig om rumskorrektion, utförd automatiskt och med en mikrofon av samma typ som medföljer även billiga hemmabioförstärkare, kan göra någon nytta för highend-högtalare.

Det kan den.

Förutom att räta ut frekvensgången i basregistret (och ta bort en mer än 10 dB hög puckel vid ungefär 30 Hz) blev ljudbilden helt enkelt mer lugn och sammanhängande. Det handlar inte om att sminka eller rätta till fel eller brister i högtalarna. Men genom att korrigera en del av rummets påverkan blir det lättare att höra högtalarnas kvaliteter.

Man måste dock ha investerat i den fullständiga versionen av Dirac-rumskorrektionen. Grundversionen, som ingår gratis med en del apparater från bland annat NAD, fungerar bara upp till 500 Hz och det är ofta mer än svårt att få det korrigerade basregistret att hänga ihop med resten.

Det finns inga billiga genvägar

DALI Epikore 7 ställer krav på förstärkaren de används med. Inte för att de är svåra att driva. Faktum är att med en impedans på 6 ohm utan några större variationer och en känslighet på 88 dB är de ganska lättdrivna. Men ju mer de får, desto mer ger de. Och de minsta detaljerna framträder – om förstärkaren kan förmedla dem.

I vanliga fall har jag en förstärkarkombination som består av den ovan nämnda NAD C658-förförstärkaren och en matchande C298-effektförstärkare med samma Purify Eigentakt-moduler som i den dyrare NAD M33-förstärkaren. De lät riktigt bra och transparent. Men högtalarna glänser mer med andra förstärkare. Och om du bara har en Hegel H600 eller en McIntosh MA9500 stående så är vägen öppen till himmelriket. Det finns med andra ord ingen billig väg till highend, och om inte elektroniken ska bli en flaskhals så bör du avsätta ett lika stort belopp till förstärkaren som du gör till högtalarna.

Har du bara vunnit på Lotto en gång, så börja med att skaffa högtalarna. Även om de inte kommer att ge sitt yttersta så får Epikore 7 ut det bästa av elektroniken som sitter bakom dem. Om man tvärtom sätter en medelbra högtalare framför en fantastisk förstärkare så kan man undra varför förstärkaren ska kosta så mycket när det inte gör någon större skillnad.

Så låter DALI Epikore 7

Stort.

DALI Epikore 7 har naturligtvis inte den fysiska tyngd och överväldigande kraft som Epikore 9 och Epikore 11 har. För att inte tala om supertungviktaren Kore. Men i mitt 25 kvadratmeter stora vardagsrum är den ungefär det största som kan fungera rent ljudmässigt.

Och till skillnad från stativhögtalare, där ljudet oftast beskrivs i termer av storleken, behövs inga relativa termer här. Epikore 7 har förmågan att dominera rummet och spela i ett (nästan) fullt frekvensregister. Även om Epikore på papperet rullar av några hertz tidigare än sina större bröder så uppfattar man inga begränsningar. Inte ens i en basmördare som Why so Serious från Hans Zimmers soundtrack till ”The Dark Knight”, där en nästan subsonisk ton fyller rummet.

Gänget på DALI har ett närmast religiöst förhållande till kompression – eller rättare sagt: att undvika kompression. Genom hela konstruktionen har de arbetat med att ta bort allt som kan bromsa elementen från att svara på den inkommande signalen.

Jag har hört högtalare som låtit ännu ”snabbare” (de var dyra!) och där impulserna fick mig att kisa. Men de gjorde det inte med samma obekymrade lätthet som Epikore 7.

Ljudbilden är bred, djup och hög. Vilket jag sannerligen förväntade mig också. Och den har all luftighet man kan önska sig.

På DALI anser de att mellanregistret är grunden i en högtalare. Registret man utgår från och sedan utökar frekvensomfånget åt båda håll. Och DALI Epikore 7 återger mänskliga röster naket och rent. Framlidna Marianne Faithfulls ärrade röst i Pirate Jenny är så hämndlystet tydlig att man nästan vill krypa ner och gömma sig. Samtidigt som man uppfattar och njuter av även de minsta detaljerna i orkestern. Det här är en låt jag kan väldigt bra, men Epikore 7 hittar ändå detaljer och nyanser som jag inte har hört förut.

Dynamisk räckvidd finns det gott om. Mitt vanliga stresstest, Disturbeds version av Sound of Silence, där en mild spansk gitarr lätt kan drunkna i orkestercrescendot, klaras med glans. Lika viktigt är dock förmågan att återge tystnaden mellan tonerna i en stor orkester. Även en billig festhögtalare kan göra oväsen, tystnad mitt i ett hav av ljud är svårare.

Konkurrenter

När man är beredd att lägga en kvarts miljon så får man en stor grad av valfrihet. Och bland den danska högtalarens rivaler finns fler danskar. Audiovector Trapeze Ri spelar med ett smittsamt engagemang, men har inte riktigt samma elegans – fysiskt såväl som akustiskt. Men det är en smaksak mellan delikatesserna. Raidho X2t är byggd av exotiska material och har extrem upplösning, men inte samma kraft.

Slutsats

DALI Epikore 7 är en högtalare som väcker respekt med sin storlek och ståtlighet, vilket otvetydigt signalerar highend. Som tur är håller ljudkvaliteten jämna steg med utförandet. Epikore 7 låter först och främst rent, och förmedlar all den kvalitet som finns i källmaterialet, samt i de andra länkarna i uppspelningskedjan. Inte på ett framfusigt och avslöjande sätt – att lyssna på musik är först och främst ett nöje. Men när den tekniska kvaliteten finns där så märks musiken – och man sitter med ett brett leende och tänker: ”Det var värst! Det där har jag inte hört förut!”

Som en fullvuxen golvhögtalare kan DALI Epikore 7 ta över vardagsrummet på ett sätt som en stativhögtalare inte kan. Och den kan spela mer än tillräckligt högt och djupt för de flesta. På så sätt kan den bli en – fortfarande lyxig – kompromiss för de som inte har plats och budget för de riktigt stora och kostsamma modellerna i Epikore-serien.