TEST: Sony a7c

När Sony visade sin första alpha-systemkamera med fullformats bildsensor, väckte den uppmärksamhet. Så små fullformats-kameror hade ingen sett sedan filmen var som populärast. Sony a7 var en liten revolution, och början på en framgångsrik serie fullformats-kameror som är bland de bästa i sitt slag.

Men ingen av dem är mindre än a7c. En kompakt utgåva av Sony a7 III, med vissa förbättringar, men också med vissa brister som kommer att irritera många väldigt.

Kameran, som mer påminner om en A6600 i det mindre APS-C-formatet, är tekniskt sett lik a7 III, som har varit en förebild till de flesta delar i vad som faktiskt är världens minsta fullformats-systemkamera.

Krympning är något Sony är väldigt bra på. De har gjort det med Trinitron TV, videokameror, Walkman naturligtvis, och stereokomponenter. De är helt enkelt mästare på miniatyrisering.

Här har de lyckats klämma in samma 24 Mp bildsensor som vi känner från a7 III. De har gjort om bildstabilisatorn (fem steg och fem axlar) för att få plats i det kompakta kamerahuset. Greppet är nedbantat, och de har på samma gång uppdaterat autofokusen, som är bättre än någonsin.

Kameran kan köpas som enbart ett hus, och sedan lägger du till det objektiv du behöver, eller så kan det levereras med en mycket kompakt 28-60mm f4-5,6, zoom. Den kan fällas in genom att vrida den till ”viloposition”, vilket gör detta till ett mycket kompakt kamerapaket.

Den har också 4K videoinspelning, 1080 HD i slowmotion, den bästa batteritiden i klassen med upp till 740 exponeringar, och dessutom är den lilla kameran väderskyddad också.

Sony a7c:

• 24Mp fullformat BSI CMOS bildsensor
• BIONZ X bildprocessor
• 4K/24p 8-bit 4:2:0 S-Log, HLG
• 693-punkters fasfokus-system
• 36 Mp OLED-sökare
• Upp till 10 bilder/s
• 50–204 800 ISO
• Bildstabilisering med fem axlar
• 2,4/5 GHz Wi-Fi, Bluetooth
• SD//SDXC UHS-II-kortplats

Med 10 bilder/s skjuthastighet och fenomenal följande fokus, är det som gjort för skarpa bilder i de flesta situationer. Allt detta låter som den perfekta allroundkameran, men det är malört i koppen.

Amputerade videoegenskaper

De flesta som kan vara i målgruppen för en liten kamera bryr sig kanske inte så mycket, så länge kameran har utmärkt bildkvalitet och kapabel 4K-video. Det har a7c, men det finns begränsningar.

Man kan spela in video i 4K-kvalitet, med 25p bildhastighet i XAVC S-format och 100 Mbit/s dataström, vilket är mycket bra. Men det är ”bara” 8-bitars video, vilket kan vara en begränsning för entusiaster som vill ha bästa möjliga dynamik att gå vidare med i efterbehandlingen av filmen.

Det är också möjligt att spela in video i slow motion med HD-upplösning, och kameran har både mikrofon och videoanslutning.

Du kan välja vilka funktioner som ska finns i Fn-menyn på skärmen, och de kan anpassas till stillbilder eller video, så att kameran växlar menyinnehåll vid byte från stillbild till videoinspelning.

Kameran stöder bildprofiler med S-Log kurvor, och den stöder också video med HLG (Hybrid Log Gamma) som ger jämnare tonomfång med bättre dynamikomfång.

Saknar tre saker

Med ett betydligt nedbantat kamerahus, jämfört med a7 III som a7c bygger på, går det inte att undvika kompromisser. Jag har redan nämnt att greppet är mindre, vilket inte gör så mycket, men sökaren är också mycket mindre med endast 0,59 x förstoring. Och är heller inte så skarp. Det är tråkigt på en så dyr kamera, och visar att Sonys miniatyrisering har sina offer.

Att styrpinnen rationaliserats bort skulle inte ha betytt mycket om bara Sony var bättre på pekskärmar. Dessvärre ligger de flera år efter konkurrenterna på touchskärmar, och det är en plåga att använda Sonys pekskärmar, om man har provat en nyare Canon-, Nikon-, eller Panasonic-kamera.

Du kan flytta fokuspunkten när skärmen är i live view, men inte när du använder sökaren. Pekskärmen fungerar inte heller i skärmmenyn och inte heller när du har valt bildvisning.

Alla inställningar måste göras med knapparna på baksidan. Meny-knappen är placerad långt ifrån de andra knapparna, under blixtskon, och de enda två inställningsrattarna är båda på baksidan. Det finns ingen inställningsratt på framsidan av kameran – som på a7 III – och det saktar ner fotograferandet mer än nödvändigt.

Autofokus i eliteklassen

Men jösses snabb kameran är annars. 10 bilder/s är kanske inte imponerande snabbt, men kamerans autofokus är mer än nog snabb och exakt för att göra bilderna skarpa även vid bildserier.

Autofokusen hänger på ansikten och följer ögonen som om den limmats på, och även när personen i sökaren rör sig hänger ögonfokus med som en hund som luktar mat. Det finns 14 olika fokusalternativ där du kan välja fokusområden och antalet fokuspunkter efter behov och motiv, och det fungerar utmärkt för både stillbilder och video.

Bildkvalitet av högsta klass

Med samma 24 Mp bildsensor som a7 III får du också samma bildkvalitet. Upplösningen är inte i nivå med Sony a7r IV, men för alla praktiska ändamål är den mer än tillräckligt hög för de flesta motiv.

Bilddynamiken är enastående, det finns knappt synligt brus under 12800 ISO, färgåtergivningen är bättre än på tidigare generationer av a7-serien, med långt mer mättade färger och mer neutrala hudtoner. Se testet av Sony a7 III för mer information.

Kvaliteten från 4K/25p är mycket bra med utmärkt upplösning och detaljskärpa, måttlig rolling shutter och lite bildbrus även vid skymningsinspelning. HD-inspelning är föga överraskande mycket mindre upplöst, och det finns också mer bildbrus och artefakter i HD.

Panasonic Lumix S5, Nikon Z6 II och Canon EOS R6 är de närmaste konkurrenterna till a7c. En jämförelse som kan tyckas lite orättvis, då Sony-kameran är mer av en kompromiss mellan egenskaper och storlek, men ändå. Lumix S5 är inte mycket större och har mycket bättre videoegenskaper. Nikon-kameran är ännu snabbare på bildserier och erbjuder bättre videoegenskaper, liksom Canon-kameran.

Men ingen av dem är fullt så kompakt, och ingen av dem har Sony-kamerans överlägsna autofokus, eller lika stort utbud av objektiv.

Slutsats

Sony a7c är inte bara den minsta systemkameran med fullformat, den har också några av de mest mångsidiga allround-egenskaperna. Om man kan leva med att videofunktionerna inte är helt i nivå med vad konkurrenterna lyckats med, vill säga. Det behändiga formatet, den felfria bildkvaliteten, och en autofokus som aldrig missar, gör Sony kameran perfekt för allt från bröllop, porträtt, resor, gatufoto och mycket annat, inklusive sport och action. Den medföljande 28-60mm zoomen, är faktiskt ganska bra, och ett självklart val till a7c. Den kan också använda ännu bättre Sony-objektiv, och på så sätt kraftigt utöka användningsområdet.