TEST: Nikon Nikkor Z 180-600mm f5.6-6.3 VR

En ordentlig telezoom är guld värd när man ska ut och fotografera vilda djur. Som alla naturfotografer vet finns det gränser för hur nära man kan komma i naturen. Ett 85 mm-porträttobjektiv räcker inte tillräckligt långt.

Man måste upp i närheten av 300–400 mm, även om man ibland klarar sig fint med 200 mm. Eller en 70–200 mm-zoom, som är mycket populär, även bland naturfotografer. Men när inte heller det räcker så kommer de mer extrema telezoomarna in i bilden. Tyvärr betyder de också högt pris och hög vikt, särskilt om man dessutom vill ha ordentlig ljusstyrka.

Det senare får man inte med Nikkor Z 180-600mm f5.6-6.3 VR, men man får en relativt billig telezoom som inte väger mycket och som är lätt att ta med sig på resor. Den täcker ett större område än Nikons 100-400 mm f4.5-5.6 VR S och kostar mycket mindre.

Båda är gjorda för Nikons spegellösa fullformatkameror i Z-serien, men kan också användas med Z-kameror som har en APS-C-bildsensor. Det skulle jag dock inte rekommendera, för då sjunker ljusstyrkan för mycket.

Balanserad zoom

Eftersom zoomen har en ljusstyrka på f5,6–6,3 (upp till f36 i andra änden) är den inte perfekt för naturbilderna man tar i skymningen. Då måste man höja ISO avsevärt, och ibland använda längre slutartider och sätta kamera och objektiv på ett stativ. Den inbyggda 5,5-stegs bildstabilisatorn underlättar, även när man panorerar i naturen, och jag fick många skarpa bilder med handhållen panorering.

Med en vikt på över 2 kg och en längd på över 30 cm är detta ingen liten zoom. Men den är välbalanserad. Det är inga problem att sträcka sig över den stora zoomningen och samtidigt låsa fokus med en av funktionsknapparna. Optiken expanderar inte heller när man zoomar in eller ut. Den ena inställningsringen kan användas som bländarring, men har inga markerade klickstopp.

Fokusområdet kan begränsas till 6 meter och oändligt, i övrigt är närgränsen 1,3 meter.

Objektivet är vädertätat och består av 25 linselement i 17 grupper. Sex av dem är ED-element, som reducerar kromafel. Frontelementet är belagt med fluor för att göra det lätt att torka rent.

Man kan sätta på en 2,0x-telekonverter och öka räckvidden till 1200 mm, eller till 840 mm med en 1,4x-konverter. Då sjunker också ljusstyrkan i motsvarande grad.

 

På insidan sitter en snabb och responsiv fokusmotor, som är tyst och kan åsidosättas manuellt när man vill det.

Optiska prestanda är riktigt bra för ett objektiv av den här typen. Det finns ytterst lite förvrängning och ljusförluster – vinjettering – i hörnen är måttlig vid full bländaröppning. Men räkna inte med att få samma skärpa som med ett 70–200 mm f2,8 – och absolut inte i nivå med en Plena Z 135 mm f1,8. Det vore nästan att begära för mycket av en telezoom i den här klassen.

Objektivet är som skarpast från f5,6 till f8 upp till 300 mm, och mellan f6 och f8 vid 600 mm. Skärpan avtar i hörnen från 300 mm upp till 600 mm, där den är som bäst vid f8. Diffraktionen sätter in redan vid f16 här, och skärpan vid f32 är måttlig. Det finns mycket lite kromatisk aberration, oavsett bländare och brännvidd, och objektivet skapar en fin bokeh-effekt som isolerar motivet från bakgrunden.

Slutsats

Nikkor Z 180-600mm f5.6-6.3 VR är ett utmärkt objektiv för sitt ändamål. Det passar väl för natur, sport och djurliv, så länge det finns tillräckligt med ljus. Kan man leva med måttlig ljusstyrka får man både bra optiska prestanda och mycket räckvidd för pengarna. Möjligheten att använda en telekonverter när man vill utökar användningsområdet, men kräver samtidigt mer ljus.