: Mark Levinson No 519

Minns du din första kyss? Eller den där gången allt klaffade i solnedgången och lyckan var fullständig? Eller kanske den där gången när gåshuden framkallade rysningar när favoritbandet spelade favoritlåten på den där konserten du aldrig glömmer?

Om du svarar Ja på en eller flera av frågorna så vet du hur jag hade det när jag lyssnade på Mark Levinsons enastående digitalförstärkare hopkopplad med en brutalt kraftfull 250-wattare.

För de läsare som ännu inte smittats av hifi-bacillen kan jag berätta att Mark Levinson har funnits ett bra tag. De började i början på 1970-talet och grundades av mannen med samma namn. Tillsammans med folk som John Curl och Thomas Colangelo skapade Mark Levinson ett varumärke som sedan dess kanske är mest känt för otroligt välljudande highend-förstärkare.

Grundaren Mark Levinson har för länge sedan lämnat företaget, men både han och märket lever i högönsklig välmåga.

De har ägnat sig mest åt tvåkanalig hifi, i en prisklass där konkurrensen är stenhård. Förstärkare för över 100 000 kronor kan betraktas som småpengar av Mark Levinsons kunder. Det är väl ungefär vad de kan tänka sig att lägga på en ny pickup till skivspelaren, eller kanske en nätkabel.

De som tillhör målgruppen får knappast skrämselhicka av priset på Mar Levinson No 519, som trots allt är mycket mer än bara en förförstärkare.

Trådlös och digital

Egentligen är den tre apparater i en. Nämligen en trådlös streaming-förstärkare med digital förförstärkare och digitalomvandlare och en integrerad CD-spelare. För att inte tala om en mycket fin hörlursförstärkare.

Man kan alltså spela CD-samlingen och strömma musik trådlöst via wifi eller Bluetooth, alternativt via ethernet, och koppla in andra digitala ljudkällor. En förförstärkare med allt – utom skivspelarförstärkare, märk väl.

En högst modern förförstärkare är det också. Mark Levinson har integrerat Spotify, Tidal, Qobuz, Deezer, Napster och internetradio. Du behöver bara logga in på exempelvis Tidal, så är du inne. Det går också att strömma trådlöst från mobilen, vilket du redan har insett, och den spelar alla ljudformat.

Vänder man på den så hittar man massor av digitala ingångar: USB med stöd för avspelning av DSD-filer, 110-ohms AES/EBU med XLR-kontakt samt två optiska och två koaxiala ingångar. Har du en musikserver inkopplad på nätverket så kan No 519 spela från den också.

På fjärrkontrollen finns en knapp som är märkt Clari-Fi. Den aktiverar en avancerad signalbehandling som sägs förbättra ljudet från bland annat MP3 och AAC genom att rekonstruera den ursprungliga signalen.

Komplex

Det finns mycket annat att leka med också. Tryck på Select-knappen på fronten så dyker det upp en rad alternativ på den stora färgskärmen.

Det är här du lägger in användarnamn och lösenord till nätverket och strömningstjänster och ställer in flera av funktionerna. Till exempel om skärmen ska vara släckt, vad ingångarna ska heta och inte minst välja ett av tre digitalfilter för digitala PCM-ljudkällor.

De kallas för Sharp, Slow och MinPhas och har olika karaktär som ändrar hur brant eller flackt digitalfiltret ska vara. I praktiken handlar det om subtila skillnader i hur musiken upplevs, enligt min uppfattning.

En så här avancerad förstärkare måste inte nödvändigtvis vara komplicerad att använda, och det är den inte heller. Eller rättare sagt: när du väl har knappat dig igenom alla inställningarna är den inte det. Men det kan ta sin lilla tid, inte bara för att menyerna är komplexa utan för att No 519 reagerar trögt på knapparna. En del gånger tog det två sekunder från det att jag tryckte tills något hände.

Men när allt är inställt är den oerhört enkelt att sköta. Antingen från fronten, fjärrkontrollen eller med Mark Levinson Control-appen som du laddar ner till iOS eller Android.

Superfokuserad och nyanserad

Man kan betrakta No 519 som en snofsig CD-spelare, men vi testade den som CD-spelare, strömningsförstärkare, DAC och förförstärkare. Den kan fungera som en renodlad digital ljudkälla, kopplad till en förförstärkare som Mark Levinsons nya analoga No 523 (test är på gång), då kan man hoppa över volymkontrollen i No 519 och ställa in utgången till Fixed Volume.

När du strömmar styrs förstärkaren av en flerkärnig 1 GHz ARM Cortex-processor. I den digitala domänen tas signalbehandlingen om hand av en ESS-digitalprocessor som ska arbeta med 32-bitars upplösning för att hämta ut maximalt med detaljer utan digital förvrängning (jitter).

Förstärkarens utgångar är analoga. Här har Mark Levinson använt sig av en kaskadkonstruktion med två transistorer som är hopkopplade för att ge bättre linjaritet och större bandbredd. Så kallade JFET-transistorer (Junction Field-Effect Transistors) arbetar tillsammans med BJT-transistorer (Bipolar Junction Transistors) och Martin Logan skryter om komponenter av samma typ som används i känslig militär utrustning. Till exempel motstånd med tantalnitrid och kondensatorer av filmtyp, för att ge bättre ljud och stabilitet över tid och med varierande belastning och temperatur.

Det har gett förstärkaren en glasklar kvalitet som gör det svårt att beskriva någon ljudkaraktär. Den har nämligen ingen. Mark Levinson-förstärkaren har en antiseptisk kvalitet som både är uppfriskande och befriande.

Ta till exempel CD-spelaren – som för övrigt bygger på ett TEAC-drivverk –, den ger inte ifrån sig vare sig en varm eller tunn ljudbild. Inte heller när jag kopplar en MacBook till USB-ingången och strömmar Master-filer från Tidal HiFi. För övrigt med avkodningen av MQA i Tidal eftersom omvandlaren inuti No 519 inte har inbyggt MQA-stöd.

Jag lyssnade på 2L:s ”The Nordic Sound” och blev milt sagt förvånad över hur mycket information jag inte hade hört förut. Marianne Thorsens och Trondheimsolistenes Mozart-framföranden har jag hört otaliga gånger. Men aldrig så här. Inte Ola Gjeilos ”North Country II” heller. Här fanns en klangrikedom som saknar motstycke. Det kändes som om ljudbilden var oändligt överströdd med nyanser och instrumenten var som utskurna med diamant. Knivskarpt – faktiskt på gränsen till för skarpt – men fullständigt felfritt och ofärgat.

Emmylou Harris ”Wrecking Ball” är en gammal favorit som jag kan utantill. Men det är inte ofta jag hört trummor, bas och perkussion lika stramt återgivet. Inte så att ljudet är tunt, det finns tyngd bakom transienterna även i basen, och med en potent effektförstärkare kommer du att märka det tydligt.

Det är en anmärkningsvärd upplevelse att höra musiken så frigjort och naturligt återgiven som här. Det verkar som om Mark Levinson No 519 är framställd i ett farmaceutiskt laboratorium, inte av ingenjörer i en lyssningsmiljö. Den är ett tveeggat svärd, eftersom den å ena sidan nästan är så nära fulländat byggd, å andra sidan är den så neutral att den är obestämbar. Det passar inte alla i smaken.

Referens

Det är svårt att jämföra Mark Levinson No 519 med något annat. Var hittar man annars en CD-spelare, DAC, nätverksspelare och förförstärkare i en enda låda? I den här prisklassen? Den är unik på så många sätt, inte bara på grund av hur den låter utan för allt man får för pengarna. De som tycker att No 519 är precis vad de har drömt om betraktar det höga priset som totalsumman för en förstärkare med inbyggd strömning och CD-spelare som bonus. Då är det lätt att sammanfatta med att No 519 saknar motstycke – rent ljudmässigt också.