Detta är en kommentar. Kommentaren ger uttryck för skribentens åsikter

För ett par år sedan märkte jag att jag var väldigt trött. Inte bara under vinterhalvåret när vi alla lätt får sömnstörningar på grund av avsaknad av ljus, och därmed vitamin D. Det kunde inte heller riktigt förklaras av att jag sov för lite, för hur många timmar jag sovit kunde min smarta klocka tala om för mig. Jag bokade tid för undersökning och de tog alla möjliga blodvärden, men de kunde inte hitta något som förklarade min trötthet.

Livshotande värden

Något år senare tog jag mig till akutmottagningen på närmaste sjukhus på grund av smärtor. Vid intagningen gjorde de vad de alltid gör, de sätter en mätare på fingret för att kolla blodsyresättningen samt tar blodtrycket. Det gjorde de flera gånger. Jag förstod inte riktigt varför de tog om blodtrycket så många gånger, eller varför de bytte utrustning. När jag undrade om de inte visste om att de redan hade tagit det, förklarade de att jag hade väl högt blodtryck.

Strax därefter skaffade jag en blodtrycksmätare eftersom det lät som något man borde ha koll på. Den är fullt automatisk och det räcker att sätta manschetten på överarmen och trycka på en knapp. Därefter laddar den upp resultatet till mobil-appen och man får en fin kurva som man kan visa läkaren. Det säger faktiskt mer än att ta blodtrycket hos läkaren eftersom de flesta jagar upp sig och då får man onormala värden. Jodå, jag hade högt blodtryck. Väldigt högt. Så högt att jag trodde att det var något fel på mätaren, för det var nästan utanför skalan. Ett normalt blodtryck ligger på 120/80 och man ska inte avvika mer än +/-10 från det. Jag hade 180/120!

När jag kom till läkaren så vågade de först inte släppa mig därifrån, för de förklarade att så högt blodtryck faktiskt var väldigt farligt. När som helst kunde ett blodkärl i hjärnan brista och då var det ajöss. Jag fick på mig en automatisk blodtrycksmätare som mätte dygnet runt. Därefter satte de in rejält med blodtrycksmediciner och så var det uppföljning varje vecka.

Ända tills jag visade mina mätningar med min blodtrycksmätare och att den faktiskt var lika noggrann som deras utrustning. Sedan dess räcker det att jag hör av mig om värdena ser onormala ut. På så sätt kan smarta medicinska produkter faktiskt avlasta vården från rutinmässiga kontroller. Varför jag hade så högt blodtryck visste de däremot inte. Men de gissade att min smärta stressade kroppen så att blodtrycket gick upp.

Oroande varningar

Strax därefter kom Apple Watch 6 som hade en ny mätare för syresättning av blodet. Den visade mig ett par intressanta saker, som att syresättningen faktiskt gick ner när jag flög. Något som en läkare avfärdat som ”en myt”, medan kabinpersonalen faktiskt bekräftade det en gång när jag kände mig yr. Det ska sägas att jag tydligen inte tar tillräckligt djupa andetag, så min syresättning är alltid lite lägre än normalt.

Mer oroande var att Hälsa-appen, som samlar in hälsodata från alla mina uppkopplade prylar, började ge mig varningar när den sammanfattade nattens sömn. Den menade att min syresättning sjönk väl lågt under natten. Jag fäste ingen större vikt vid det utan tänkte att det nog var på grund av min grunda andning.

Men sedan testade jag en Withings Sleep under en längre tid. Det är en matta man lägger under madrassen som mäter alla möjliga saker som en mobil eller klocka har svårt att mäta. Som hur man rör sig i sömnen, om den är lugn eller orolig. Den mäter även andningen samt lyssnar efter snarkningar. Nu fick jag betydligt tydligare indikationer om att något var fel. Withings app menade att jag snarkade, vilket inte var något stor överraskning, men framför allt att jag hade många andningsuppehåll på natten. Varningslampan för sömnapné blinkade rött nästan varje morgon.

Äntligen diagnos

Det ledde till att jag åter kontaktade min läkare, denna gång med en egen teori om varför jag var så trött. Jag berättade om varningarna från mina hälsoapparater. Hon tyckte det lät tillräckligt allvarligt för att följas upp ordentligt. Därför fick jag en remiss till en specialistklinik för sömnapné. Förvånansvärt snabbt för att vara en sådan klinik fick jag tid hos en läkare. Där försågs jag med en ytterst komplicerad apparat som under natten mätte andning, syresättning, puls. Ironiskt nog så störande att det var svårt att faktiskt sova.

Men därefter fick jag konstaterat att jag faktiskt led av sömnapné. Läkaren berättade att det naturligtvis förklarade min trötthet eftersom jag aldrig fick någon sammanhängande sömn. Men det förklarade också mitt höga blodtryck. Kroppen blir så stressad när det kommer för lite syre att den ökar på puls och blodtryck för att trycka ut mer syre till vävnaderna. De berättade också att obehandlad sömnapné tros förkorta livet med ett decennium(!) Det är alltså fullt i klass med att röka hela sitt liv!

<

>

Sömnapné är inte att leka med och kan bland annat leda till högt blodtryck. (Skärmbild: Jonas Ekelund)

Sedan dess sover jag med en CPAP-ventilator (Continuous Positive Airway Pressure). Den skapar ett positivt lufttryck i luftvägarna under andningscykeln vilket öppnar upp dem. Därmed slipper jag andningsuppehållen, får en bra syresättning och känner mig utvilad när jag vaknar. Det kommer förhoppningsvis också på sikt sänka mitt blodtryck.

Teknikens för- och nackdelar

I mitt fall var de uppkopplade hälsoprodukterna en livräddare. Utan dem hade jag kanske haft obehandlat högt blodtryck vilket är livsfarligt. Det hade förmodligen också tagit åratal innan någon hade börjat misstänka sömnapné, vilket är riktigt dåligt för hälsan både kortsiktigt och i längden.

Däremot ska man alltid vara försiktig med att dra egna slutsatser av alla typer av hälsomätare om man inte har en läkarutbildning. Lika lite som att man ska sitta och googla på symptom. Är man inte hypokondriker innan så är det lätt att man blir det. Om dina mätningar avviker från det normala, ring sjukvårdsupplysningen om du är orolig. De kan råda dig om du behöver boka tid hos din läkare för undersökning.

Jonas Ekelund

(f. 1969): Journalist och nyhetsredaktör. Jonas har jobbat för Ljud & Bild sedan 2007 med det mesta som kan kallas bärbart. Det vill säga mobiler, trådlösa högtalare och hörlurar. Ibland klampar testandet in på kollegernas områden multirum-ljud, hemmabio och foto. Han startade sin bana som teknikjournalist på IDG och skrev bland annat för PC för Alla, Internetworld och det som senare blev M3.