Recension: X-Men: Dark Phoenix

Vi har tappat räkningen på hur många X-Men-filmer det finns. Franchise-serien om mutanterna som är missförstådda av samhället och gör sitt yttersta för att få ett erkännande, men alltid hamnar snett och blir förföljda, vandrar nu mållöst längs upptrampade stigar och har helt spelat ut sin roll.

I Dark Phoenix återser vi Jean Gray (Sophie ”Game of Thrones” Turner) i sin andra X-men-film. Vi får se hennes tragiska ursprung och följer henne och X-Men-teamet ut i rymden för att rädda besättningen på rymdfärjan. Där utsätts Jean för strålning och blir ”allsmäktig” – en kraft som skumma aliens också är ute efter! That’s it!

Mot bakgrund av hur samhället brukar behandlar de som är annorlunda, och eftersom mutanterna i olika grad vill samarbeta med människorna – med Magneto och Xavier som ytterligheter – försöker filmskaparna göra filmen mer betydelsefull och tankeväckande än den är. Men det fungerar inte, vare sig när det gäller handlingen eller på det känslomässiga planet. Detta är en film där klyschorna radar upp sig i den konstruerade dialogen och karaktärerna har lika mycket djup som pappfigurer. Symptomatiskt för hela filmen är en dödsscen som gör sitt yttersta för att vi ska bli känslosamma, men där allting bara blir ofrivilligt komiskt och platt.

Knorren med att mutanterna vänder sig mot varandra är långsökt och pinsamt konstruerad för att åstadkomma konstlad dramaturgi. Detta är en del av huvudproblemet, vi har svårt att förstå ”superhjältarnas” motiv. Speciellt skurkarna (slemmiga aliens som vill erövra jorden – så originellt!) är slående endimensionella.

Sophie Turner gör en okej, fast lite stel, roll. James McAvoy är återigen franchisens svagaste länk, så teatralisk och stackato att man skulle kunna tro att han ständigt gick omkring med en pinne uppstucken där solen aldrig skiner. Enda ljusglimten är scenerna med Michael Fassbender, en aningen komplex och fascinerande karaktär men som även denna gång görs onödigt pompös och teatralisk.

Nej, Dark Phoenix är en enda långa gäspning som du har glömt innan eftertexterna rullat förbi. Lyckligtvis är detta ett slags avslutning av hela serien.